Bakgrund: Under ton?ren ligger stort fokus p? sexualitet och en stor del av ungas utveckling inneb?r att ta risker. L?g kunskap och erfarenhet tillsammans med ungdomars impulsivitet ?r bland annat orsaker till att de har en tendens att uts?tta sig f?r risker vilket kan leda till konsekvenser f?r den egna reproduktiva och sexuella h?lsan. Med ungdomars livsv?rld som utg?ngspunkt r?dg?r och v?gleder barnmorskan ungdomen utifr?n hens sexualitet och ton?rsutveckling. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka faktorer som p?verkar identifiering av sexuellt riskutsatta ungdomar. Metod: En systematisk litteratur?versikt har genomf?rts och utformats utifr?n en integrativ design.

Autism är troligen något som har funnits i alla kulturer. Gemensamt för alla inom autismspektrumet (AST) är svårigheter med kommunikation, socialt samspel och föreställningsförmåga. Orsaken bakom svårigheterna är ännu inte helt klarlagda. Länge har det varit känt att många inom AST kan ha en annorlunda perception. Personer med AST återfinns i alla vårdkontexter och vårdpersonal finns i allmänhet en liten kunskap om hur sjuksköterskan kan bemöta dessa personer som kräver extra hänsyn.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt men ofta obehandlat symtom hos patienter med venösa bensår. Sårsmärta i denna patientgrupp kan misstolkas som ett tecken på sårinfektion eller arteriell sjukdom, vilket kan leda till orationell antibiotikabehandling eller otillräcklig kompressionsbehandling. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva och jämföra personer med venösa bensår baserat på om de hade sårsmärta eller inte vid inkludering. Ett ytterligare syfte var att undersöka om sårsmärta påverkade förekomst av antibiotika- och kompressionsbehandling under sårläkningstiden. Metod: En kvantitativ ansats med en hypotetisk-deduktiv design antogs.

Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader i upplevelsen av oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt jämfört med personer som inte har haft hjärtinfarkt.Studien genomfördes under åren 2001-2002 och alla personer som sökte vård vid ett mellanstort sjukhus i södra Sverige med diagnosen akut hjärtinfarkt och som överlevt infarkten inkluderades i studien. Kontrollgruppen bestod av vänner (n=69) till personerna som hade överlevt akut hjärtinfarkt samt personer (n=90) från en tidigare undersökning från samma sjukhus och som överensstämde i kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och rökstatus. Totalt deltog 154 personer som överlevt akut hjärtinfarkt och 159 personer i kontrollgruppen.Mätinstrumentet som användes i studien var Oral Health Impact Profile (OHIP), vilket är ett frågeformulär för att mäta självupplevd munhälsorelaterad livskvalitet. Formuläret ger mått på dysfunktion, obehag och funktionshinder relaterade till munhålan. OHIP består av 49 frågor, fördelade över sju dimensioner: funktionsbegränsningar, fysisk smärta, psykiska problem, fysisk oförmåga, psykisk oförmåga, social oförmåga och handikapp.Resultatet visar att inga statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan de personer som överlevt akut hjärtinfarkt och kontrollgruppen i de sju dimensionerna i OHIP.

The aim of this thesis is to map the intellectual base, and identify the general research interests, of Cultural Policy studies. In addition to this the thesis also aims to trace the uses of theoretical and conceptual approaches within the identified research interests. This is done by analysing citations from 130 articles published in the leading scientific journal International Journal of Cultural Policy between the years 2002-2007 using the bibliometric method author cocitation analysis (ACA). The results of the ACA confirm the overall notion that the research field of cultural policy studies is an ambiguous one, even when it?s studied with a quantitative method specialised in uncovering hidden structures within a given field as ACA.

The aim of this bachelor thesis has been to examine and develop our own understanding about how young people in Sweden (16-29 years of age), take part in cultural activities. As librarians it is important to know what kind of activities and interests this particular group has. With Pierre Bourdieu?s theoretical framework towards habitus and capital we are interested to see if there is a connection between one?s cultural use and background, if different access to capital with or within groups has an affect or not. With both statistics and interviews with people within our target, we believe this data has been sufficient enough to conduct a good and valid study.

Dagens arbetsliv och samhälle står under ständig förändring. Att arbeta är för de flesta en naturlig del av vardagen men för personer med funktionsnedsättning är förutsättningarna inte alltid de bästa. Drygt 50 % av alla människor med funktionsnedsättning står idag utan arbete i Sverige (Handisam, 2012) och samma procentsats av personer med funktionsnedsättning går arbetslösa i Piteå (Europeiska socialfonden, 2010). Samtidigt visar arbetsgivare på att ha något negativa föreställningar till att anställa personer med funktionsnedsättning och det visar sig även att arbetsgivare har en del förutfattade meningar inom området. Denna kvalitativa kandidatuppsats belyser dels vilka föreställningar arbetsgivare har till att anställa personer med funktionsnedsättning, men även hur arbetsmiljön kan se ut på de olika arbetsplatserna och vilka möjligheter och förutsättningar som finns för anställning.

Syftet med denna systematiska litteratursstudie var att undersöka hur personer med hepatit C upplever mötet med sjukvården..

Samsjuklighet mellan insomni och depression är vanligt. Denna studie syftade till att jämföra två gruppbehandlingar, KBT för insomni (KBTI) och tillämpad avslappning (TA), förutom att påverka sömnproblemen, också påverkar depressionssymptomen hos personer med insomni och depressiva symptom. Dessutom undersöktes om repetitiva negativa tankar medierade utfall av behandlingen. Resultatet av varians-analys för upprepade mätningar visade att personer i KBT-I förbättrades i högre grad än personer i TA-gruppen gjorde, både vad gäller depression- och insomnisymptom. Medieringsanalyserna visade att negativa automatiska tankar medierade utfallet på depressionmåttet.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Denna studie syfte var att undersöka hur synen på funktionshinder och sexualitet ger uttryck i Sverige bland personer som arbetar med individer med funktionshinder samt hos individer med funktionshinder. För att ta reda på dessa synsätt har en diskursanalys använts som både ett metodologiskt angreppssätt samt ett analytiskt redskap. Studiens empiriska material består av tre stycken semistrukturerade intervjuer med fyra personer som arbetar direkt med individer med funktionshinder samt med personer som arbetar med frågor som rör ämnet funktionshinder och sexualitet. Empirin i studien består även av internetobservationer på internetforumet funktionshinder.se..

Abstrakt Bakgrund: Demens är ett kroniskt tillstånd i hjärnan som kan försämras med tiden och sjukdomen påverkar främst de kognitiva förmågorna hos personer med demens. I Sverige insjuknar drygt 25 000 personer varje år i en demenssjukdom och antalet personer med demenssjukdom kommer att successivt öka i takt med befolkningen blir allt äldre. I dagsläget saknas det läkemedel för de sjukdomsmekanismer som orsakar demenssjukdom.Syftet: Att beskriva hur musikterapi påverkar personer med demens.Metod: Metoden som författarna använde i studien var en systematisk litteraturstudie. 12 artiklar varav tio med kvantitativ ansats och två med kvalitativ ansats inkluderades i studien. Manifest innehållsanalys gjordes med stöd av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Resultatet består av tre kategorier och nio subkategorier. Kategorierna var emotionella förändringar, förändrad intellektuell och social förmåga och förändrade livssituationer.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka SO-lärares berättelser om arbetet med elever i år 7-9 som riskerar att inte nå målen i SO. Syftet preciseras i frågeställningarna; Hur berättar SO-lärare om undervisningen av elever som riskerar att inte nå målen i SO? Hur resonerar SO-lärare kring det faktum att elever presterar olika inom SO-ämnet? Hur framställer SO-lärare främjande och hämmande faktorer för lärande? Hur berättar SO-lärare om samarbete med andra aktörer inom skolan? Teori: Tolkningsansatsen för studien är inspirerad av det sociokulturella perspektivet. Lärande inom det sociokulturella perspektivet sker i interaktion mellan individer och mellan individ och den sociokulturella miljön. I sociokulturella miljöer ingår även materiella resurser i form av fysiska redskap och verktyg så kallade artefakter.

This study aims to explore managers? experiences and perceived conditions for exercising leadership in both hybrid and physical work environments. The empirical material consists of eleven semi-structured interviews and four policy documents. The sample includes eleven managers, of whom six work in a physical environment and five in a hybrid setting. The study follows an inductive approach, where the interviews were first collected and later analyzed by identifying patterns and connecting them to theories on different leadership styles, monitoring, and trust.

 Idag beräknas ca 150 000 personer lida av demens i Sverige. I ett system påverkar den ena individen den andra, därför blir även de närstående drabbade vid en demenssjukdom vilket kan leda till ett lidande för de närstående. Det är viktigt med stöd till de närstående från vårdpersonal redan i tidigt stadium av sjukdomen. Vårdpersonalen kan se de närståendes uttryckta upplevelser som en resurs i möten med de närstående, och kan bidra till ett minskat lidande för närstående till personer med demenssjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelser av att vara närstående till personer med demenssjukdom.