Berg, Annette & Lovereus, Madelene (2010): " Man är ju olika med vissa personer. En kvalitativ studie kring barns upplevelse av och syn på popularitet och status. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi.

Personer som drabbats av demenssjukdom kan ha svårigheter att självrapportera smärta på grund av den kognitiva nedsättning som följer sjukdomen. En stor uppgift för vårdpersonal är därför att ha kunskaper om hur smärta kan identifieras inom denna patientgrupp. Detta skulle, om adekvat smärtbehandling sätts in, medföra en minskning av onödigt lidande samt en ökad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur vårdpersonal kan identifiera smärta hos äldre individer med demenssjukdom. Metoden har följt Goodmans (1993) sju steg för litteratursökning och sammanställning av evidensbaserad forskning inom hälsa och sjukvård.

Syftet med detta arbete är att undersöka synligheten för potentiellt marginaliserade sociala grupper (kvinnor, utlänningar, personer med funktionsnedsättning och personer som bryter mot heteronormen) i vanligt använda svenska gymnasieläroböcker i fysik: tre nutida och en från 1990-talet. Böckerna analyseras var för sig med utgångspunkt i en speciellt utarbetad kodningsmanual. I denna innehållsanalys granskas alla tre innehållstyper: bildmaterial, uppgifter och övrig text, med motsvarande innehållsenheter: bild, uppgift och bokens egna avsnitt. Vidare jämförs de nutida böckerna sinsemellan och med den äldre boken.Samtliga nutida läroböcker tycks vara mycket mer inkluderande än den äldre boken vad gäller kön och etnicitet; personer som är funktionsnedsatta eller bryter mot heteronormen är lika obefintliga nu som förr, även om det finns små tecken på en mera inkluderande trend. Antalet innehållsenheter med människor har fördubblats, vilket kan tolkas ge en mera genusmedveten bild av fysikämnet som konstruerat av människor.

Att leva med kronisk sjukdom kan leda till många uppoffringar och förluster hos personer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av förluster hos personer som lever med kronisk sjukdom. En litteratursökning gjordes som gav elva vetenskapliga artiklar som analyserades med en manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier; Att sörja över det som funnits tidigare; Att självkänslan och kontrollen minskar; Att självständigheten försvinner; Att sakna ork och förmåga att leva ett vanligt liv; Att sakna tidigare relationer och nya relationeroch; Att känna hopplöshet inför framtiden. I resultatet framkom att de sjuka personerna upplevde sorg, sårbarhet och att livet inte längre var som förut.

Självskada är en avsiktlig vävnadsskada på den egna kroppen och en handling som ofta syftar till att skifta fokus från outhärdlig psykisk smärta till en mera acceptabel fysisk smärta. Sjuksköterskor som möter patienter med självskadebeteende kan ofta uppleva frustration, hjälplöshet, förtvivlan och ilska. Den vård personer med självskadeteende får beror på hur vårdpersonalen ser på dem, många gånger finns det negativa attityder som kan bero på bristande utbildning och okunskap. Syftet med studien var att beskriva personer med självskadebeteendes upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. I denna litteraturstudie har tolv studier analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Det här är en studie som belyser programmet Europeisk korttidsvolontärtjänst (St EVS) samt granskar om programmet kan vara lämpligt vid vägledning av unga i behov av särskilt stöd.Litteraturstudier och intervjuer med tre personer som har erfarenhet av arbetssättet har genomförts. Forskningsfrågorna ger svar på vilka argument som finns för att använda programmet, hur arbetet med St EVS går till samt vilka ungdomar som kan delta.Tidigare forskning inom området är näst in till obefintlig, vidare saknas kännedom om St EVS bland många yrkesgrupper som arbetar med unga i behov av särskilt stöd.I resultatet framkommer att St EVS ökar ungdomarnas självförtroende och främjar deras personliga utveckling. Resultatet tyder också på att det ger motivation för arbete eller studier.Andra fördelar är att programmet är gratis för ungdomarna och erbjuder mycket trygghet.Resultaten pekar dock mot att det är viktigt med förberedelser och att sändande organisationen känner till och har förtroende för mottagande organisationen. Förutsatt att mottagande organisationen kan ge ungdomen det individuella stöd som han/hon behöver, kan ungdomar med olika förutsättningar och behov delta i programmet.Analys av resultaten indikerar att programmet skulle kunna innebära en ekonomisk vinst både på kort och på lång sikt för kommuner. En annan slutsats är att fler samarbeten borde finnas där olika yrkesgrupper arbetar tillsammans med St EVS.Vidare kan programmet anses lämpligt att använda i vägledning av ungdomar i behov av särskilt stöd.

Bakgrund: Att leva med långvarig smärta påverkar hela människan och dennas vardag. Det är viktigt att personer med långvarig smärta känner sig betrodd av sjuksköterskan och att denna i sin tur besitter kunskap och har förståelse om smärta. Målet med vårdande är att lindra och förebygga lidande, samt att skapa förutsättningar för välbefinnande. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur personer med långvarig smärta upplever sjuksköterskans bemötande. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie.

Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser. Syfte: Att belysa sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende. Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur stomiopererade personer upplever stöd och informa­tion, relaterat till skötseln av stomin. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio personer med stomi från två hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via intervjuer med semi­strukturerade frågor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat Att vara självständig men inte oberoende och sex kategorier: Att få information som är individuellt anpassad, Att personer i omgivningen kan och känner till, Att ha tillgång till kompetent personal, Att inte få veta eller förstå, Att känna ensamhet samt Att känna sig osäker.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som påverkar miljontals individer. Tidigare forskning visar att 3-5 % av Sveriges befolkning har ADHD. Fördelningen är en kvinna på 3-4 män. En av anledningarna till att kvinnor med ADHD inte lika ofta som män uppmärksammas i utredningssyfte kan vara att de inte utmärker sig i lika stor utsträckning som män. Män med ADHD utvecklar oftare asocial samsjuklighet, medan kvinnorna oftare utvecklar samsjuklighet såsom t.ex.

Bakgrund: Strokepatienter svarar för flest sjukdagar inom den somatiska vården i Sverige och därför finns det ett samhällsekonomiskt intresse av att minska strokepatienters vårdtid. Ett samarbete mellan olika yrkesgrupper inom vården kan bidra till detta. Syfte: Syftet med studien var att belysa autonomin hos strokepatienter med funktionshinder i samverkan med multiprofessionella rehabiliteringsteam. Metod: Studien genomfördes somen litteraturstudie genom granskning av 16 publicerade vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av studien pekar på tre grundläggande förutsättningar för att rehabiliteringen skall leda till största möjliga autonomi hos strokepatienter.

I föreliggande uppsats fokuseras villkoren kring handläggares bedömningar och beslutsfattande av hjälpinsatser till personer med förvärvade hjärnskador. Uppsatsen bygger på fokusgruppssamtal med LSS-handläggare och LASS-handläggare kring två vinjetter. Tolkningsarbetet är baserat på idéer hämtade från Grounded theory. Studiens syfte är att utforska hur LASS- handläggare vid försäkringskassor och LSS-handläggare i kommuner går till väga samt hur de resonerar omkring den sökandes behov av insatser i samband med att de bedömer behov hos personer med kognitiva hjärnskador. Analysen tyder på att bedömningsprocessen och beslutsfattandet präglas av osäkerhet och att handläggarna främst är upptagna av att legitimera sina beslut genom att de söker stöd i läkarintyg eller andra utlåtanden.

This essay is a qualitative study concerned with questions about disability. I set out from a definition of disability which highlights non-disabled peoples´ participation in making a disabled person ?the Other?. My aim is to contribute to an understanding of the experiences of disabled people as well as problemize the way that normality and disability is socially constructed. The empirical material of the essay consists of qualitative interviews with disabled men and women and the essay is written with a critical perspective.

Varje år omkommer cirka 500 personer i trafiken och runt 20 000 personer skadas. Betydande riskfaktorer till trafikolyckor är alkohol och droger som blivit allt vanligare förekommande. Det uppskattas att mellan 12 500 ? 15 000 personer kör onyktra på landets vägar dagligen. Rattfylleristerna domineras av yngre och medelålders män och ungefär två tredjedelar av rattfylleristerna har ett alkoholproblem.

Syftet var att beskriva förekomst av risk för eller undernäring samt vanligast insatta och typav förebyggande åtgärder bland personer i särskilt boende samt att undersöka om det fannsskillnader i förekomst av risk för eller undernäring hos personer med neuropsykologiskaproblem jämfört med personer utan sådana problem. Studien hade en beskrivande ochjämförande design med kvantitativ ansats. Datat inhämtades från kvalitetsregistret Senioralert. Deltagarna i studien utgjordes av 341 personer från en kommun i Mellansverige.Resultatet visade att 41,9 % hade risk för eller var undernärda enligt MNA-SF. BMI <22poäng hade 23,5 %.