Syftet med denna studie är att undersöka hur personal inom daglig verksamhet i en av Göteborgs stadsdelar, ser på samt arbetar utifrån den gemensamt uppsatta värderingen: Att arbeta med varje enskild arbetstagares bästa i centrum, utifrån dennes förutsättningar och förmågor. Personalens förhållningssätt gentemot arbetet med och för arbetstagarna har även varit i fokus.Följande frågeställningar har fungerat som hjälp vid strävandet efter att uppnå syftet:? Vad innebär det för personalen att sätta varje enskild arbetstagares bästa i centrum och vilka arbetsmetoder använder de för detta? ? Hur arbetar personalen utifrån varje enskild arbetstagares förutsättningar och förmågor? ? Vilket/vilka förhållningssätt till arbetet med och för arbetstagarna finns hos personalen?Vi har använt oss utav en kvalitativ metodstrategi vid genomförandet av denna uppsats. Empirin har samlats in genom åtta intervjuer med personal från den undersökta stadsdelens dagliga verksamhet. Som analysredskap har vi använt oss av följande teorier och teoretiska begrepp för att lyfta fram olika aspekter och belysningspunkter i vårt insamlande material: Salutogent perspektiv & KASAM; Beroende, Autonomi & Självbestämmande; Bemötande samt olika former av socialt stöd.

I den här uppsatsen studeras yrkesrollen personligt ombud ? en ny, komplex yrkesroll som fortfarande är under utveckling och därmed också relativt outforskat. Syftet är att klargöra hur yrkesrollen upplevs inom en verksamhet med personligt ombud och hur den uppfattas av andra professionella aktörer som kommer i kontakt med personliga ombud. Utgångspunkten är följande frågeställningar: Hur ser de personliga ombuden och verksamhetsledningen på yrkesrollen personligt ombud? Har ombuden funnit sig till rätta i yrkesrollen? Hur uppfattas personliga ombudets yrkesroll av professionella aktörer som ansvarar för vård, stöd och service för personer med psykiska funktionshinder? Har ombuden blivit erkända och accepterade på organisationsarenan som de rör sig, har yrkesrollen uppnått legitimitet?Uppsatsen är av kvalitativ karaktär men vid datainsamlingen har jag använt mig av både kvalitativa och kvantitativa metoder.

This comparative study explores Swedish and Danish teachers? perspectives on students with intellectual disabilities and their education. The research focuses on the 1960s, a pivotal decade marked by paradigm shifts from medical to socio-constructivist views on intellectual disabilities. Through qualitative text analysis of articles from the Nordic Journal of Special Education (Nordisk tidskrift f?r specialpedagogik), this study examines how teachers described these students, the prevailing norms versus perceived deviations, and their proposed teaching strategies.

Att få ett barn med funktionshinder kan innebära många olika känslor. Situationen för dessaföräldrar kan vara mycket speciell då de ofta vårdar sina barn hemma och på så vis blirexperter både i sitt föräldraskap, men också på omvårdnaden som i vanliga fall ärsjuksköterskan expertkunnande. De har även vissa konkreta behov som kan skilja sig frånandra föräldrars. Detta gör att relationen mellan dem och sjuksköterskan är speciell och detfinns en balans av givande och tagande som är viktig att uppnå. Sjuksköterskor styrs av enmängd lagar och författningar som bland annat betonar de skyldigheter som de har gentemotmänniskor med funktionshinder och deras familjer.

Studiens syfte är att kartlägga hur utbrett missbruk av alkohol, droger, och läkemedel m.fl. är bland funktionshindrade vuxna som är biståndstagare i Stockholms kommun. Delsyftet är att kartlägga vilka handlingsmöjligheter som finns när personalen vill hjälpa eller får hjälp till den som berörs av ett missbruk. I studien har ingått 20 enhetschefer i Stockholmskommun av vilka 11 är enhetschefer för personlig assistans/individuellt stöd och 9 är enhetschefer för socialpsykiatri. Tillsammans representerar cheferna 12 av Stockholmskommunens 18 stadsdelar.

Bakgrund: På senare tid har arbete fått en stor betydelse för individer och är mer än enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmåga är avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgår ifrån olika modeller med mål att främja individens funktioner som krävs för att arbeta. Det har gjorts få studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrån deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, Hjälpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, Hälsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur äldre män med funktionshinder erfar sina dagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades fem män i åldrarna 69-84 år som var ensamboende. Data analyserades utifrån en komparativ analysmetod. Resultatet visade att mäns erfarenheter var mångfacetterad och analysen mynnade ut i fyra kategorier: ?att ingenting göra och vara nöjd?, ?att med stolthet blicka tillbaka på sitt aktivitetsliv?, ?att avstå från aktivitet när den inte längre är meningsfull? och ?att ha en önskan att komma ut?.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Inscannad 2008-05-09 pga tekniska problem med ursprungsfilen.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka möjligheter arbetsterapeuten har att främja förmågan till fortsatt arbete för personer med MS och RA.Sökord: arbete, arbetsterapi, kronisk sjukdom, multipel skleros, reumatoid artritBakgrund: MS och RA är kroniska sjukdomar som främst drabbar personer i arbetsför ålder. Symtomen från dessa sjukdomar påverkar personernas arbetsförmåga i olika stor utsträckning. Arbetsterapeutens roll är att möjliggöra för personer att utföra aktiviteter i det dagliga livet som anses vara meningsfulla för dem. Med sina bedömningar och insatser kan arbetsterapeuten bidra till att möjligöra detta för personer som har förlorat förmågor p.g.a. t.ex.

ABSTRAKTVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms -och missbrukarvård, Examensarbete 15hp Titel                                    HVB hemmens kompetens ? Funktionshindret ADHDEngelsk titel                       HVB home skills - Disability ADHDFörfattare                           Annette Dahlskog, Monika Eklund PerssonHandledare                        Marie Joelsdotter HallbäckDatum                                 Mars 2009Antal sidor                          18Nyckelord                          ADHD, HVB hem, funktionshinder Denna studie handlar om hur personalen på HVB-hem bemöter ungdomar som har funktionshindret ADHD. I studien undersöks personalens kompetens och bemötande och hur de arbetar med psykosociala och pedagogiska stödinsatser. Undersökningen baseras på en enkät undersökning med 40 utvalda HVB hem som tar emot ungdomar med funktionshindret ADHD. Resultatet av denna kvantitativa undersökning visar att kompetensen och bemötandet är gott och att psykosociala och behandlingspedagogiska stödinsatser används i stor utsträckning.

Parkinsons sjukdom är en kronisk och progredierande neurologisk sjukdom. Sjukdomen kan beskrivas som en samling symtom snarare än en sjukdom med en tydlig klinisk bild. Karakteristiskt för sjukdomen är tremor, hypokinesi samt rigiditet. Detta leder till en försämrad motorisk förmåga. Parkinsons sjukdom påverkar inte bara personens fysiska funktioner utan även det psykiska välbefinnandet.

I  Sverige  har  antalet  äldre  ökat  de  senaste  årtiondena.  Ju  äldre  människor  blir  desto vanligare blir förekomsten av  sjukdomar och funktionshinder. Vårdplatserna inom  både slutenvård  och  särskilt  boende  har  blivit  färre  och  uppskattningsvis  vårdas  250  000 personer   i   hemvård  idag.   Denna   utveckling   innebär   att   den   närstående,   som   är anhörigvårdare i hemmet har en betydelsefull roll. Syftet med denna studie är att beskriva anhörigvårdarens  erfarenheter  av  kunskapsbehov  för  att  ge  omsorg  och  vård  till  sin make/maka med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder i hemmet. Studien baseras på  intervjuer,  som  gjordes  med  anhörigvårdare  dels  genom  en  fokusgrupp  med  fyra deltagare,  dels  genom  fyra  individuella  intervjuer,  det  vill  säga  sammanlagt  åtta informanter.  Intervjumaterialet  har  bearbetats  med  hjälp  av  kvalitativ  innehållsanalys. Studien pågick under åren 2009-2010.

AbstraktStudien handlar om hur fyra intresseorganisationer i en mellanstor svensk stad som präglas av en omvårdnadsdiskurs, är till stöd för personer med funktionsnedsättningar att bli inkluderade i samhället. Syftet med undersökningen är att förstå hur intresseorganisationer är till stöd för personer med funktionsnedsättning att bli inkluderade i samhället. Det är även av intresse för studien att få en förståelse för hur politiska beslut, om bland annat full delaktighet, implementeras och praktiskt arbetas med i intresseorganisationerna.De avvikande dragen hos personer med funktionsnedsättningar, det som särskiljer personerna från allmänhetens eller det normala, kan få en stigmatiserande och exkluderande effekt för individerna i samhällslivet. Att aktivera, öka den samhälleliga acceptansen, avvärja fysiska hinder och samarbeta med övriga organisationer som ingår i omvårdnadsdiskursen är därför i huvudsak organisationernas främsta arbetsområden för att inkludera individerna med funktionsnedsättningar till full delaktighet i samhället. För att studera fenomenet utgår undersökningen ifrån en social konstruktivistisk utgångspunkt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkar funktionshindrade barn vid valet av fritidsaktivitet. Fritiden är en viktig del av barns liv, det är då de umgås med sina kamrater och deltar i olika fritidsaktiviteter. I undersökningen intervjuas två barn med funktionshinder och två barn utan samt två tjänstemän som arbetar med frågor rörande barns fritid, under två av barnintervjuerna har föräldrarna deltagit. Intervjuerna är i samtalsform där samtalet fokuserar på barns möjligheter till en aktiv fritid (när en person deltar i en aktivitet på ett verksamt sätt). Undersökningen belyser funktionshindrade barn och deras föräldrars syn på funktionshindrade barns möjligheter till en aktiv fritid.