Bakgrund: Cancer är en av de mest fruktade sjukdomarna i västvärlden eftersom den är oförutsägbar och kan drabba vem som helst utan förvarning. FLera studier har belyst cancerpatienternas behov av information och psykosocialt stöd under sjukdomsförloppet. Syfte: Att genom en litteraturstudie undersöka hur personer med cancer upplever bemötandet från vårdpersonalen under första året efter diagnosbeskedet. Metod: Studien baserades på vetenskapliga artiklar och hade en kvalitativ ansats. Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl och Elin.

Sammanfattning Detta examensarbete handlar om långtidssjukskrivna arbetslösa personer som har varit med i ett rehabiliteringsprojekt på Zenit Dialog AB i Hässleholm, detta är ett kunskapscenter inom arbetsliv, hälsa och lärande. Vårt syfte med arbetet är att undersöka på vilket sätt Zenits rehabilitering har påverkat långtidssjukskrivna arbetslösas möjligheter att återgå till arbete. Våra tre frågeställningar är följande: ? På vilket sätt har rehabiliteringen påverkat individens personliga utveckling och hans/hennes framtida möjligheter på arbetsmarknaden? ? Vad var det som gjorde att en del fick arbete medan andra förblev arbetslösa? ? Hur skulle en professionell studie- och yrkesvägledning kunna vara till hjälp i Zenits arbete med långtidssjukskrivna arbetslösa? Metoden vi har valt är kvalitativ och vi har intervjuat sex personer, tre som har fått arbete efter avslutad rehabilitering och tre som fortfarande är långtidssjukskrivna arbetslösa. Vi har kunnat konstatera att den rehabiliteringshjälp som Zenit erbjuder till individer som är långtidssjukskrivna har en positiv effekt på dem.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har mer än fördubblats sedan år 2000 och studier visar att utlandsfödda personer har sämre hälsa än personer födda i Sverige. För att kunna ge god vård är det av vikt att hänsyn tas till patientens kulturella bakgrund. Det är dock viktigt att inte generalisera utifrån kulturell tillhörighet då detta utgör en risk för att utveckla stereotyper och att dela in människor i ?vi? och ?dem?. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och attityder till att vårda personer med annan kulturell bakgrund.

Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, dagligen drabbas hundratals personer och får sin livsvärld förändrad. På ett ögonblick blir personer livshotande sjuka och påminns om sin egen dödlighet, de får sedan lära sig att leva med sitt nya liv och anpassa sig efter de begränsningar hjärtinfarkten fört med sig. Syftet var att beskriva upplevelser efter att ha genomgått en hjärtinfarkt. 19 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen gav fyra kategorier: Att uppleva sig själv och livet förändrat: Att relationer till omgivningen förändras: Att överväldigas av känslor som påverkar vardagen: Att uppleva framtidstro genom copingstrategier.

Bakgrund: Osteoradionekros är en komplikation till strålbehandling mot huvud-hals-cancer. Personer som drabbasbehandlasiblandmed käkbensrekonstruktion.Mycket lite är känt om hur dessa personer hanterar sin situation.Syfte: Att öka och fördjupa kunskapen om vilka strategier som personer som genomgått käkbensrekonstruktionefter komplikation till cancerbehandling, använder för att hantera sin situation.Metod: Klassisk grounded theory användes vid analysen av 11 kvalitativa intervjuer, som utfördes medöppna frågorutifrån en temaguide.Konsekutivt och teoretiskt urval användes tills saturation uppnåddes.Syftet med metoden är att förutsäga och förklara det studerade fenomenet.Resultat:I analysen framkom kärnkategorin ?att orka bära sitt öde?.Personer som genomgått en käkbensrekonstruktion p.g.a. osteoradionekros använder huvudsakligen fyra strategier för att hantera sin situation. De tar de chanser de får;börjar om på nytt genom att ta en dag i sänder; skaffar sig ett nytt perspektiv på livet;och söker stöd hos andra i alla tillgängliga sfärer.Konklusion/Implikation:Ett ökat stöd behövs riktat till denna grupp av patienter.

Denna studie grundar sig på en undersökning av hur 58 gymnasieelevers arbetsförmåga påverkades av exponering för dels ett traditionellt samtal mellan två personer och dels ett mobiltelefonsamtal. Utifrån teorier om den proaktiva hjärnan och det resursmässigt begränsade korttidsminnet utformades studiens huvudsakliga hypoteser; att mobilsamtal stör mer än vanliga samtal samt att denna distraktion blir mer påtaglig då försökspersonen utför uppgifter av mer komplex karaktär. Resultaten visade sig ge stöd åt hypotesen att mobiltelefonsamtal distraherar personer i högre utsträckning än vad traditionella samtal gör. Studien kunde dock inte påvisa att denna distraktion blir mer tydlig då personer utför mer komplexa uppgifter även om resultatet hade en tendens att gå i den riktningen. Författaren menar att studier likt denna ger ett viktigt vetenskapligt inlägg till debatten om hur öppna kontorslandskap (där de anställda ständigt exponeras för kollegors samtal) påverkar människors arbetsprestationer..

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) ?r en neurodegenerativ sjukdom som g?r att muskler f?rtvinar och ger personen en successiv f?rsvagning i kroppen. Det leder bland annat till sv?righeter att r?ra sig, ?ta och tala. Sjukdomen ?r obotlig men bromsande medicinering och symtomlindrande behandling erbjuds.

Diabetes är en kronisk sjukdom som hittills drabbat 120-150 miljoner människor världen över. Denna siffra beräknas fördubblas till år 2025 till 300 miljoner. Ett av de största problemen i diabetesvården i dag är att mellan 1/3 och ¾ av alla personer som har diabetes brister i följsamheten. Syftet med arbetet var att undersöka vad sjuksköterskor i Sverige och Norge upplever vara orsaker till en bristande följsamhet hos personer med typ-2 diabetes upp till 65 års ålder, samt hur sjuksköterskan jobbar för att få bästa följsamheten hos sina patienter. För att få fram svaret på frågan gjordes en kvalitativ intervjustudie av tolv sjuksköterskor, sex i Sydsverige och sex i Östfold, Norge.

Delaktighet är ett multidimensionellt fenomen som gynnas av ett flertal faktorer, främst positiva personegenskaper och underlättande faktorer i miljön. Syftet med studien var att undersöka hur vårdare på en gruppbostad för vuxna personer med lindrig utvecklingsstörning uppfattar samt menar sig skapa förutsättningar för brukarnas delaktighet i fritid, mathållning, städ/tvätt och ekonomi. Studien genomfördes med hjälp av 6 individuella intervjuer med halvstrukturerade frågor. Resultatet visade att vårdarna uppfattar brukarnas delaktighet i sin fritid som stor, då självbestämmandet och engagemanget är stort. I mathållningen har brukarna självbestämmande, men de väljer att inte vara delaktiga.

Syftet med denna uppsats har varit att via kvalitativa intervjuer komma fram till vad det är som driver personer som jobbar inom traditionella hantverksyrken till att gå till jobbet.Det empiriska material som ligger till grund för denna undersökning bygger på 6kvalitativa halvstrukturerade intervjuer av hantverkare och 2 kvalitativa intervjuer medtjänstemän som tidigare i sitt yrkesverksamma liv har arbetat med samma yrken som deövriga 6 intervjupersonerna..

BAKGRUND: År 2009 uppskattade man att över 33 miljoner människor levde med hiv. Personer som lever med hiv omges av fördomar och riskerar att bli stigmatiserade av samhället och av denna anledning är det intressant att undersöka vilka attityder och uppfattningar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter har till dessa personer. SYFTE: Att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder och uppfattningar av personer med hiv/aids och till att vårda dessa personer. METOD: Litteraturstudien baseras på 14 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 1991 - 2011. Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvärderats.

Att vara närstående till kritiskt sjuka personer som behöver vård i en högteknologisk miljö som intensivvård kan upplevas som påfrestande. Syftet med detta examensarbete var att beskriva behov hos närstående till personer som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Fem närstående till personer som hade vårdats på en intensivvårdsavdelning deltog i studien. Datainsamling genomfördes med kvalitativa intervjuer och analyserades med en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema och fyra kategorier.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken upplevelse sjuksköterskor hade av att ge omvårdnad till patienter med annat etniskt ursprung, samt att beskriva hur denna patientgrupp upplevde omvårdnaden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades. För sjuksköterskor upplevdes kommunikationsproblem som stressande och frustrerande. Vidare upplevde sjuksköterskor att information måste förenklas och komprimeras när det finns en språkbarriär för att patienten skulle förstå. Patienter å sin sida upplevde att det var svårt att förmedla sina behov när de inte talade samma språk som sjuksköterskan.

Bakgrund Arbetsterapeuten skiljer sig fr?n andra v?rdprofessioner i den bem?rkelsen d? de arbetar f?r att m?jligg?ra f?r personer att kunna utf?ra meningsfulla aktiviteter i st?llet f?r att ?terst?lla kroppsliga funktioner. Aktiviteter i natur och tr?dg?rd ?r uppskattade meningsfulla aktiviteter som ger flera h?lsosamma effekter. Det har tidigare inte varit vanligt att diskutera arbetsterapi ur ett folkh?lsoperspektiv.

Allt fler i dagens samhälle drabbas av någon form av ätstörningar. Det finns olika teorier och faktorer som bidrar till att en person drabbas av en ätstörning. Det kan vara trycket från media/samhället, trycket från sig själv, en känsla av att behöva kontroll över sitt liv eller helt enkelt börja som en viljemässig bantning som sedan övergår i ätstörningar.Syftet med studien var att ta reda på hur personer med ätstörningar upplever arbetsterapibehandling.Det finns inte mycket dokumenterat om hur en arbetsterapeut arbetar med personer med ätstörningar och några utvärderingar om hur behandlingen fungerar är mycket svårt att hitta. För att kunna ta reda på personernas egna upplevelser användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer I studien framkom att det är långt ifrån alla personer, som behandlas för ätstörningar, som får hjälp av en arbetsterapeut. Deltagarna i studien fick olika sorters behandling för sin ätstörning och de fick bland annat använda sig av skapande aktiviteter med inriktning på bild, matgrupper och tidsdagböcker.Behandlingen hjälpte personerna att få en bättre dagstruktur samt att skingra tankarna från maten..