Bakgrund: Personer med ej akuta tillstånd utgör en betydande del av besökarna på en akutmottagning och det är av vikt att deras omvårdnad innehåller kvalitet. Hög patientgenomströmning medför ökad arbetsbelastning och stressiga situationer, vilket kan medföra att sjuksköterskan fokuserar på symtomen och människan glöms bort. Syftet med studien var att belysa hur personer med ej akuta tillstånd upplever omvårdnaden på en akutmottagning i Storbritannien och Sverige. Metod: Innehållsanalys gjordes av artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visade att det fanns brister i omvårdnaden som påverkade vårdrelationen, tryggheten och lidandet hos de vårdsökande personerna.

Varje år drabbas ca 50000 människor i Sverige av cancer. Ungefär var tredje människa kommer någon gång att få en cancersjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personer med cancer och deras upplevelse av information i samband med behandling och/eller undersökning. 11 internationella kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Betydelsen av olika informationskällor, missnöje över att inte få individuellt anpassad och relevant information från vårdpersonal och att kontrollera och hantera situationen genom att erhålla eller undvika information.

This essay is about needs assessors within public elder care. The method is a quantitative vignette study. The aim of the study is to find out whether there is an existing consensus among the needs assessors when a relative to a client with reduced cognitive functions wants to make an application even though the client does not want to. We also wanted to find out whether there are any underlying circumstances which have influence on the needs assessors? reactions to this specific situation.

Bakgrund Att drabbas av Diabetes Mellitus innebär att du måste genomföra en rad livsstilsförändringar med avseende på kost, motion och socialt liv. En god kontakt med sjuksköterskor kan underlätta genomförandet av livsstilsförändringar.Syfte Att beskriva upplevelser av livsstilsförändringar och sjuksköterskans bemötande av personer med Diabetes Mellitus typ 1 mellan 18-40  år med fokus på kost, motion och socialt liv.Metod Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med Diabetes Mellitus typ 1. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Resultatet beskrevs utifrån tre frågeställningar: Svårigheterna att genomföra livsstilsförändringar, fördelarna av att genomföra livsstilsförändringar och vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta livsstilsförändringar. I resultatet framkom det att personer med diabetes typ 1 upplevde svårigheter såsom psykiska påfrestningar, påverkan på det sociala livet, planering och ökat kontrollbehov. Fördelar som framkom var en ökad självkännedom, känsla av gemenskap och att få en sund livsstil.

Personer med autism behöver ha människor runt omkring sig som förstår dem, vilket kräver kunskap både om autism och om den specifika individen. För att kunna uppnå detta behövs ett fungerande samarbete mellan föräldrar och personal. Syftet med denna studie var att jämföra personal och föräldrars syn på personer med autism. För att undersöka detta genomfördes 10 intervjuer som analyserades med meningskoncentrering som analysmetod. Resultatet visade att föräldrar och personal betonade olika delar av störningen.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Fackliga organisationer har allt svårare att rekrytera personer under 30 år och i åldersgruppen anställda mellan 16-24 år är enbart 38 procent som är fackligt organiserade. Denna studie inriktas därav på att undersöka hur fackliga organisationer arbetar med att rekrytera personer under 30 år. Datainsamlingen sker genom intervjuer av sex fackliga organisationer samt en organisation som består av ett samarbete mellan tre fackliga organisationer. Intervjuerna inspirerades av tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter och utifrån det redovisas resultatet utifrån fyra teman. Det första temat handlar om hur viktiga målgruppen personer under 30 år är för de fackliga organisationerna.

Kriminella med utländsk bakgrund porträtteras ofta på samma sätt som kriminella med svensk bakgrund. En brottsling ses alltid som en ?främling? i samhällets ögon, något som dock förstärks om personen har utländsk bakgrund.I vår undersökning granskar vi vad kvällspressen i Sverige tar upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund inom kriminaljournalistiken. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns upprepade budskap inom kriminaljournalistiken i kvällspressen när det gäller personer med utländsk bakgrund och hur dessa budskap i sådana fall tar sig uttryck. Tidningarna vi har valt som undersökningsmaterial är Aftonbladet och Expressen.För att besvara våra frågeställningar Vad tar svensk kvällspress upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund i samband med brott? och Hur har detta sett ut under åren 1950, 1970, 1990 och 2010? har vi med hjälp av en kvantitativ undersökning granskat 56 tidningar; 28 nummer av Aftonbladet och 28 nummer av Expressen.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva inom vilka områden motiverande samtal kan användas av personal inom hälso- och sjukvård i behandlingen av personer med övervikt eller fetma. Vidare var syftet att beskriva vilka förmågor personalen som använder motiverande samtal bör inneha och vilken inverkan motiverande samtal har för personer med övervikt eller fetma som avser genomgå livsstilsförändringar. Litteratur söktes i databaserna Medline via PubMed samt Cinahl, och samtliga 12 studier som utgör resultatet var från åren 2005-2010. Huvudresultatet i studien visade att hälso- och sjukvårdspersonal använder motiverande samtal till att implementera förändringar gällande kost, fysisk aktivitet, motivation samt tilltro till dessa i arbetet med personer med övervikt och fetma. Motiverande samtal kunde stärka dessa förändringar och det visade sig även vara ett bra komplement till beteendeinterventioner.

Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i Sverige. Som poliser kommer vi troligtvisdagligen att möta personer med psykisk ohälsa, man räknar med att så många som20 % av Sveriges befolkning är drabbad i någon form. Syftet med rapporten är attbesvara frågan; hur kan man, om det är möjligt, identifiera personer med psykisksjukdom i ett samtal eller förhör och hur skall man bemöta dessa därefter?Detta är ett ämne som intresserar oss och något som vi tycker har behandlats alldelesför lite på polisutbildningen. I rapporten har vi valt att göra en lite mer ingåendedjupdykning i två personlighetsstörningar och ett sjukdomstillstånd.

Uppsatsen är en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform.Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och därmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret.Slutsatsen är att;Partesmodellen borde kunna användas för att utöka mängden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstådda och för att förstå. Likt schema, sociala berättelser och seriesamtal, de pedagogiska hjälpmedel som används idag..

Bakgrund: Människan har omgivit sig med husdjur sedan lång tid tillbaka, och är än idag en del av många människors vardag. Tidigare forskning har antytt att husdjur i vårdsammanhang har genererat positiva effekter. Syfte: Syftet med denna studie var att, ur vårdarens synpunkt, undersöka hur husdjur påverkar äldre demenssjuka människor, på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie baserad på sex vetenskapliga artiklar, som bearbetades med inspiration av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultat som framkommit var bland annat att problembeteenden och otrygghetsyttringar minskade, puls - och blodtrycksvärden sjönk, samt sömn och sociala funktioner förbättrades.

Syfte: Att beskriva konsekvenser som uppstår i vardagen för personer med stroke. Metod: En litteraturstudie valdes som design för att sammanställa publicerade kvantitativa och kvalitativa forskningsstudier. Dessa studier söktes i databaserna Cinahl, Amed och Medline med sökorden stroke, consequence, coping, adapting, everyday life och daily life. Sökorden kombinerades sedan på olika vis för att få fram de mest relevanta artiklarna, d v s de som svarade på syftet och frågeställningarna. Resultat: Av artiklarna framkom att olika konsekvenser uppstod i samband med aktivitet och delaktighet, i olika omgivningar och i samband med personliga faktorer.

Bakgrund: Nästan hälften av alla personer med kroniska ryggsmärtor anser att de inte får en tillräckligt god smärtlindring. Kronisk ryggsmärta definieras som smärta i ryggen vilken varar längre än den förväntade tiden för smärta efter operation eller som förekommer i mer än sex månader. Vanliga behandlingsmetoder för kroniska ryggsmärtor är smärtlindrande läkemedel, värme och/eller kylterapi och massage. I tidigare studier har personer med kroniska ryggsmärtor upplevt att de ses som gnälliga och missförstådda i mötet med vården där de har haft svårt att tala om alternativa smärtlindringsmetoder. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att använda cannabis som smärtlindring vid kronisk ryggsmärta.

Syftet med denna studie var att beskriva personer med multipel skleros erfarenheter av att utföra fritidsaktiviteter. Totalt intervjuades sex kvinnor och tre män med olika former av multipel skleros. Data analyserades utifrån en innehållsanalys, vilket resulterade i tre kategorier: ?Begränsad energi och trötthet påverkar fritidsaktiviteterna?, ?Fritidsaktiviteter är en viktig del av livet? samt ?Hjälpmedel i utförandet av fritidsaktiviteter?. Resultatet visade att fritidsaktiviteter har en stor betydelse för informanternas välbefinnande.