Den här systematiska litteraturstudien syftar till att behandla inkludering av autistiska elever i skolan. Studien avhandlar och sammanställer resultat från sju olika internationella forskare och appliceras sedan på den svenska skolan. Syftet är att ge svar på forskningsfrågorna 1)Hur kan man i skolan inkludera barn som har diagnos inom det autistiska spektrat? 2) Kan samarbete med hemmet öka dessa barns inkludering? I studien kan man tydligt urskilja att samarbete mellan lärare och annan personal är essentiellt, samt att man behöver ha lärare som är utbildade inom det autistiska spektrat. Dessutom är det viktigt att ha resurser till rätt utrustning och att det finns en tydlig strategi för undervisningen.

Bakgrund och problem: Det finns många problem med redovisning i småföretag somdet kan finnas många orsaker till. Företag är per definition en vinstmaximerande enhet.Ekonomi är att hushålla med resurser. Att producera redovisning kräver resurser ochsmåföretagare upplever sig ofta ha kontroll över den ekonomiska situationen utan formellexternredovisning varför nyttan med redovisningen inte alltid uppfattas som stor.Samtidigt finns motiv att fuska med redovisningen för att slippa undan med skatter.Oavsett vad felen beror på, är inte småföretagare fokuserade på vad som är rätt eller fel iredovisningen. Däremot av kostnaden för rätt eller fel i redovisningen. Kunskap omvilka typer av fel som oftast leder till kostnader i form av eventuella skattetillägg ellerstraff bör därför kunna motivera småföretagare till att från början lägga ned tillräckligaresurser på redovisningen och därigenom undvika dessa fel.

Denna studies syfte är att beskriva det förhållningssätt som pedagoger i förskolans verksamhet har till att arbeta med och synliggöra matematiken för barn. En ny läroplan för förskolan är under planering och i den kommer matematiken att få ett mycket större utrymme och därmed blir det också betydelsefullt att visa hur det ser ut i förskolans verksamhet idag. Pedagogernas tidigare erfarenheter speglar av sig i det sätt de förhåller sig till matematik och därmed syftar denna studie till att ta reda på hur. Detta är en kvalitativ studie där intervjuer med och observationer av pedagoger har gjorts i förskolans verksamhet. Studiens resultat sammanfattas som att pedagogers förhållningssätt till matematik speglar av sig i sättet de arbetar och det synsätt som de bär med sig gör att de synliggör matematiken på skilda sätt.

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det är en kvalitativ studie där författarna har observerat tre förskolors miljöer där det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas även det historiska perspektivet samt förändringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. Frågeställningarna som besvaras är hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas.

En skola för alla ? Pedagogers erfarande om lärande, utveckling och delaktighet för integrerade särskoleelever i grundskoleklasser.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar, erfar integrerade särskoleelevers lärande, utveckling och delaktighet i grundskoleklasser.I litteraturgenomgången belyses vårt syfte utifrån olika aspekter som ska bidra till en ökad kunskap och förståelse för läsaren.I den empiriska undersökningen har sex pedagoger intervjuats utifrån en fenomenografisk forskningsansats, vilken är en kvalitativ metod och ett vetenskapligt förhållningssätt att studera uppfattningar.Resultatet av pedagogernas erfarande/uppfattningar visar på olika betydelsefulla områden som är viktiga för elevgruppens lärande, utveckling och delaktighet. Dessa områden är tid, resurser/stöd, gruppen, språk och kommunikation, individualisering och kunskaper om elevgruppen.

Att förstå sina kunder är en grundläggande faktor för att bedriva en framgångsrik affärsverksamhet. Men hur gör man för att förstå sina kunder och hur ökar man det upplevda kundvärdet? Företag är idag allmänt dåliga på att ta reda på vad kunderna egentligen efterfrågar, stora resurser läggs på utveckling av områden som företaget internt anser är viktigt. Men inte nödvändigtvis kunderna. Vi utförde en fallstudie med tre svenska företag, för att ta reda på hur man går till väga för att utveckla kundvärde samt hur synen internt i företaget kan skilja sig beroende på vad man har för arbetsuppgifter.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur lärarna i vår undersökning arbetar med bedömning och den bedömningsmatris som används på skolan i fråga (se bilaga 3). Skolan där undersökningen tagit plats ligger i Skåne och bedriver undervisning i årskurserna F-5. Vi har gjort fem intervjuer med lärare som arbetar på skolan, och en intervju med den biträdande rektorn som är huvudansvarig för utformningen av bedömningsmatrisen. Den litteratur vi använt oss av har till största del varit koncentrerad kring olika former av bedömning. De som varit deltagande vid intervjutillfällena och det kvalitativa metodvalet har grundats på hur vi ansåg att vi skulle få en god insikt inom ämnet bedömning.

Detta arbete syftar till att identifiera förbättringsmöjligheter gällande Uppsala Kommuns verksamhet runt Hem för Vård eller Boende (HVB) utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv. Marknadsstrukturen och Uppsala Kommuns möjligheter att påverka aktörerna på marknaden har analyserats utifrån Caves Structure, Conduct, Performance paradigm och Håkansson et.al Aktörer ? Resurser ? Aktiviteter modell. Information samlades in genom intervjuer med både köp och säljsidan, Kommun och HVB. Resultatet av undersökningen visade på att ökad kommunikation och samordning mellan aktörerna skulle kunna leda till högre effektivitet på marknaden.

Studien syftar till att ge förståelse för åtta högstadielärares uppfattningar om orsaker till läs- och skrivsvårigheter inom skolor i en mindre kommun. Studien genomfördes genom intervjuer och svaren förhålls i vår studie till forskningsperspektiv inom specialpedagogik. Studien undersöker om det finns diskrepans mellan de uppfattningar som lärarna i studien har gällande orsaker till läs- och skrivsvårigheter och realiteten. I resultatredovisningen används till viss del en hermeneutisk ansats. De intervjuade lärarna rör sig i samtliga fall över fler än ett av forskningsperspektiven.

Turism är en av de snabbast växande industrierna i världen idag och upplevelseevenemang är en bidragande orsak till det. Städer använder ofta upplevelseevenemang för att marknadsföra sig. Samtidigt har samhällsutvecklingen inneburit ett ökat intresse för projekt med resurser från flera företag. Festivaler är sådana populära projekt i upplevelseindustrin. Vår uppsats är en kvalitativ fallstudie av Kirunafestivalen.

Mycket har förändrats sedan den nya läroplanen infördes. Den nya läroplanen var i sin utformning målstyrd. Offentliga verksamheter har tidigare varit centralstyrda men i den nya läroplanen decentraliserade man beslut och därmed makt ner på lägre nivåer. Det är därför intressant att undersöka vilken uppfattning politiker, rektorer och lärare har i den nya målstyrda skolan. Jag har därför intervjuat politiker, rektorer och lärare utifrån fyra frågeställningar där de får redogöra för vad målstyrning innebär för dem och vad de tycker om en målstyrd skola och vilken roll de anser sig ha i en målstyrd skola och sist egna kommentarer om skolans målstyrning.

Värdegrundsfrågor är idag ett aktuellt ämne när kvalitet i äldreomsorgen diskuteras och värdegrundsarbete är starkt relaterat till bemötande. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur äldreomsorgschefer arbetar med bemötandefrågor. Vi har intervjuat sex chefer på vård- och omsorgsboende i Stockholm med en kvalitativ induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys med olika ledarskapsperspektiv, handlingsutrymme och dialogens betydelse som teoretiska utgångspunkter. Vårt resultat ger en bild av att cheferna har en värdegrund som ett stöd i bemötandefrågor men vi ser att ett fortsatt arbete kring komplexiteten med bemötandefrågor bör utvecklas.

Syfte:Vi ämnar undersöka hur företag som är i lanseringsfasen och vill positionera genom etik och socialt ansvar, bör arbeta för att uppnå ett starkt varumärke. För att närmare undersöka vilka utmaningar dessa företag ställs inför, har vi valt att utgå från studiens fallföretag Design Fair, som vill kombinera etiska aspekter med traditionella differentieringsvariabler. Slutsats:Ett varumärke som väljer att positionera sig genom etik och socialt ansvar bör sträva efter att göra trovärdigheten till en central del i dess varumärkesstrategi. Genom att arbeta med företagets resurser, identitet samt marknadsföringsmix på ett sätt där positioneringen genom etik integreras så kan trovärdighet nås och ett starkt varumärke skapas..

Skatteverket har under senare tid fått resursbrist och håller därför på att utveckla en ny medelsfördelningsmodell. För att nå en effektiv medelsfördelningsmodell krävs det att de uppfyller vissa kriterier. Det viktigaste är rättvisekriteriet som innebär att alla parter skall ha jämställda och likvärdiga förutsättningar oberoende av var i landet de befinner sig. Viktigt att tänka på efter att medelsfördelningsmodellen implementerats är att göra noggranna verksamhetsuppföljningar av resultatet samt att jämföra om den nya modellen uppnått det syfte de beräknat att den skulle göra. Genom att göra en telefonintervju med en anställd på planeringsenheten på Skatteverket i Solna har vi kunnat genomföra vår empiri och analys.

Syftet med den här studien är att med hjälp avimplementeringsteorin ta reda på huruvidalärare i gymnasieskolanförstår, kan och vill skapa en god lärandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.Utifrån en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalärares upplevda uppfattningar om förståelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlärningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts på två olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lärare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister när det gäller resurser och förståelse för funktionsnedsättningen. Resultatet visar ävenatt det framförallt är på den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..