Idag väljer fler och fler att jobba med öppen innovation. Öppen innovation kan bidra till större kunskaps-inhämtning, mer kreativitet och mer kundanpassning under produktutvecklingen (Von Hippel, 2005).  För att få en innovationsprocess att fungera effektivt måste användarna av varan eller tjänsten få möjlighet att komma med synpunkter under utvecklingsfasen samt att processen bör hålla god hastighet (Von Hippel, 2005). I en öppen innovationsprocess blandas olika kompetenser och bakgrunder vilket leder till större kunskapsbreddning. När olika kunskaper möts kan de tillsammans utvecklas eller bygga vidare på varandra (Johansson, 2005). Att använda sig av öppen innovation kan bidra till att stärka organisationens ekonomiska resurser (Janssen, Bouwman, van Buuren & Haaker, 2014) (Harhoff, Henkel och Von Hippel, 2003). .

Detta examensarbete behandlar affärssystem (även kallade ERP-system) och implementering av dessa. ERP betyder Enterprise Resource Planning och innebär ett integrerat system som innefattar hela företagets verksamhet.Att införa ett affärssystem i en organisation är en stor investering och ofta en komplicerad uppgift, det är därför bra om tidigare erfarenheter från liknande implementationer kan utnyttjas. I mitt arbete har jag undersökt vilka faktorer en organisation bör beakta för att erhålla en lyckad implementering. Arbetet har bedrivits i form av en fallstudie där jag genom intervjuer med projektdeltagare har studerat den implementation som Volvo Lastvagnar Komponenter AB i Skövde nyligen har genomfört av affärssystemet SAP R/3.Resultatet av undersökningen kan sammanfattas i tre övergripande områden; planering, utbildning och resurser. Dessa områden är alla viktiga att beakta i samband med en implementering av ett affärssystem för att implementeringen skall nå ett, för företaget, lyckat resultat..

Föreliggande arbete inriktar sig på kommunikation mellan sångare och medmusiker i ensemblesammanhang utifrån det multimodala och designteoretiska perspektivets syn på kommunikation och lärandeförutsättningar. Med hjälp av videoobservationer av min egen kommunikation i en ensemble på högskolenivå har jag analyserat fram vilka olika semiotiska resurser som används samt intentionerna bakom dem. Resultatet visar att kommunikationen ensemblemedlemmarna emellan tillkommer först efter en tid in i lärandeprocessen och att det, för egen del, är sången som verkar som den främsta kommunikatören i det här sammanhanget.  Dynamik, tydlighet och lekfullhet skvallrar om säkerhet eller osäkerhet i form och melodi samt fungerar som en vägledning om var jag befinner mig i lärandeprocessen. I diskussionen tar jag bland annat upp hur den första ensemblelektionen byggs upp i enighet med det multimodala perspektivets syn på bra lärandeförutsättningar samt vad kroppsspråk har för betydelse för kommunikation i ensemblesammanhang. .

Syftet med denna studie är att undersöka och skapa förståelse för vilka framgångsdrivarna är för företagsekonomiska institutioner.För att kunna uppfylla syftet har vi tagit fram BEN-modellen. Modellen består av ett antal framgångsdrivare som kan leda till konkurrensfördelar samt bestående konkurrensfördelar för en företagsekonomisk institution. Dessa leder i sin tur till framgång, något som vi själva definierat med fyra olika mätbara variabler; söktryck, genomströmning av studenter, ställning i arbetslivet samt forskningsproduktivitet.Studien har genomförts på tre olika företagsekonomiska instituitioner där intervjuer och samtal genomförts med personer i ledande befattning på respektive institution. Som komplement till intervjuerna har empiriskt material insamlats i form av statistik för att kunna utröna hur framgångsrika de är enligt BEN-modellen.Studien visar att ambition och entreprenörsskap är två viktiga framgångsdrivare. Dessa två drivare kan en institution erhålla genom finansiella resurser.

I denna uppsats har vi undersökt ämnet personal branding. Inom personal branding har vi studerat hur rekryteringsföretaget ser på detta område men även vilka faktorer de tycker är viktiga för att skapa ett personal brand, samt om det är möjligt i en arbetsrelaterad situation att dra nytta av sitt personal brand och på så sätt skapa fördelar gentemot sina konkurrenter. Vi tycker detta område är viktigt att studera därför att det är ett relativt nytt ämne/ begrepp. Då vi lever i ett mer individualistiskt samhälle och konjunkturen skiftar samt att konkurrensen hårdnar på arbetsmarknaden tycker vi det är viktigt att undersöka olika alternativa medel som kan vara till hjälp i sökandet på det nya jobbet. Vi valde därför att studera Priens (1992) modell över anställningsförloppet för att få en bättre förståelse för rekryteringens olika delmoment men även för att kunna identifiera i vilka arbetsprocesser man kan förmedla sitt personal brand.

Examensarbetet är utfört på uppdrag av Boliden Mineral AB vid deras dagbrott Aitik, beläget utanför Gällivare. Aitik är en av Europas största koppargruvor och här bryts årligen stora volymer malm, innehållande till största delen koppar men även mindre mängder guld och silver. Gruvbranschen har efter några tunga år återhämtat sig, till stor del tackvare de i dagsläget höga marknadspriserna på metaller. De höga priserna har ytterligare ökat intresset för malmbrytning och i Aitik finns en intention att öka produktionsvolymen under kommande år. En ökad produktion kräver mer resurser och därmed ökar även betydelsen av en väl fungerande planering för produktionen.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Metoden vi använde oss av är en kvalitativ under-sökning och en kvalitativ och delvis kvantitativ bearbetning av resultaten. Under- sökningen gjordes på sex förskolor där antalet pedagoger varierade. Sammanlagt lämnade vi ut trettiosex enkäter på dessa förskolor. Vi e-mailade även frågor till tre rektorer som ansvarar för dessa förskolor, då vi ville få deras syn på bemötandet av barn i behov av särskilt stöd och om det finns några resurser för dessa barn.

With the volume and availability of information increasing as fast as technological development in society a phenomenon called information overload has emerged. The purpose of our thesis was to investigate how university students experience this increase in volume and ease in access to information. In our study we concentrated our focus on the student?s use of electronic resources. So as not to prejudice our study group our questions focused on different aspects of searching for information.

SammanfattningSyfteSyftet med studien är att få en förståelse om hur LF Bergslagen arbetar för att generera konkurrensfördelar och om det finns en koppling till rådande teorier om ämnet. Slutligen vill vi komma med förslag på andra metoder som resulterar till konkurrensfördelar.SlutsatsLänsförsäkringar Bergslagen arbetar med en bra strategi för att kunna skapa konkurrensfördelar. Deras största styrka ligger i att de är ett ömsesidigt försäkringsbolag. Det gör att de kan lägga stor fokus på sina kunder och med mycket resurser. Länsförsäkringar Bergslagen använder metoder som stämmer bra överens med de teorier som beskriver vad som krävs för att ha konkurrensfördelar.

AbstractSyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar för att eleverna ska uppnå målen i kursplanerna för bild och musik. Anledningen till valet av problemområde beror på vårt stora intresse för bild- och musikundervisning. Intervjuer har gjorts med tre lärare som undervisar i bild och tre lärare som undervisar i musik. Eleverna som de undervisar går i skolår F-6. Intervjuerna visar att respondenterna anser att det kan vara svårt att få eleverna att uppnå målen.

Molntjänster är ett nätverk av skalbara resurser som görs tillgängliga genom internet eller lokala nätverk (Somashekar, 2010). Detta betyder att användare kan nyttja molntjänster utan att involvera sig i den bakomliggande infrastrukturen. Till de vanligaste molntjänsterna hör Dropbox, Google Drive och iCloud. Utvecklingen molntjänster verkar gå snabbare än utvecklingen av användarsäkerheten, vilket kan betyda problematik i framtiden. Säkerheten är en gemensam aspekt för samtliga molntjänster samt en bidragande faktor till deras fortsatta utveckling.

Syftet med denna C-uppsats har varit att få en ökad förståelse i hur vårdgivare arbetar med människor i ett mellanrum mellan två kategorier samt att belysa den problematik som finns med att kategorisera människor som dubbeldiagnos. Dubbeldiagnos är en kategorisering som ibland skapar problem som gör att dessa klienter hamnar i ett mellanrum mellan kommunen och landstinget. Denna studie är baserad på en kvalitativ metod med grundad teori som forskningsdesign. Intervjuer har gjorts med respondenter från psykiatrin, boendeverksamhet, öppenvårdsverksamhet och socialtjänsten. Resultatet tyder bland annat på att det som är viktigast i arbetet med dubbeldiagnoser är samverkan mellan vårdgivarna.

I uppsatsen undersöker vi hur stor del av den grupp lärare som började grundskollärarutbildningen 1995 vid Linköpings universitet och som var inskrivna sista terminen som är verksamma i yrket och om de ser en framtid i yrket eller om de planerar att sluta. För att få en bakgrund till undersökningen har vi fördjupat oss i litteratur inom området och för att fram uppgifter om vår referensgrupp har vi bett dem fylla i en enkät. Undersökningen visar att de allra flesta är nöjda med sitt yrkesval, men vi konstaterar att det finns stora brister i lärarnas arbetssituation vilket leder till omfattande fysiska och psykiska besvär samt tankar på att byta yrke. De förändringar som avhoppade och aktiva lärare önskar sig är högre lön, mindre stress i form av tex. färre undervisningstimmar, mindre elevgrupper, mer resurser, mindre kringarbete samt fler specialister i skolan..

Äldreomsorgen i Sverige har förändrats över tid. Den utveckling som har skett har lett fram till att valfrihetsystem är vanligt förekommande inom äldreomsorgen. De äldre har gått från att vara brukare till att bli kunder på en marknad. Syftet med vår uppsats var att undersöka om kunder i behov av hemtjänst upplever att de har en reell valfrihet i ett valfrihetssystem. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex individer som är beviljade insatser enligt socialtjänstlagen, SoL (2001:453).

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka om det existerar vägledning på arbetsförmedlingen och försöka ge en bild av hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning på arbetsförmedlingen. För att kunna genomföra detta så valde jag att intervjua sex vägledare. Mitt kriterier i detta fallet var att det skulle vara utbildade studie- och yrkesvägledare. Jag valde att intervjua personer vid fem olika arbetsförmedlingskontor, detta bl.a. för att se om jag kunde finna någon skillnad i deras arbetssätt.