Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

This study investigates how the concept of Social Responsible Investment (SRI) can be applied to futures trading. More specifically, this study examines the possibility of creating a SRI-product for an investor, active in futures investments within commodities, energies and stock indices, and the content of such a product is suggested. We conducted a qualitative study, based on a number of interviews. The study suggests that investments in futures of specific assets are to be equated with investments directly in the underlying assets from a SRI point of view. Therefore, we analyzed the underlying assets of futures traded commodities, energies and stock indices, and used social screening, together with specific screening criteria, for the analysis.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

The purpose with this report is to highlight the value which Enterprise Architecture (EA) can bring,including the effects that can emerge, for a business. In the report we also study how Enterprise Architecturemay serve as basis for generating even more business value. The study is based on a theoretical frameworkwhich covers the following perspectives; architecture design, strategy development, management of changeand evaluation of IT-investments. Gathering and analysis of empirical data has been performed using acustom-developed model which is based on a model from Sogeti called Dynamic Architecture (van DenBerg and van Steenbergen, 2006) and Innovation Value Institute?s maturity curve (Innovation ValueInstitute, 2008) for Enterprise Architecture management.Explaining the value of Enterprise Architecture is invariably an important topic since many organizationsexpect to be able to generate quick value of the investments made in Enterprise Architecture.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Enligt det sÄ kallade fördubblingsmÄlet skall antalet resor med kollektivtrafiken fördubblas i Sverige fram till Är 2020. För att nÄ upp till detta behövs inte bara investeringar utan Àven strukturella förÀndringar och nya sÀtt att tÀnka kring mÀnniskors resande, ett synsÀtt som delas av myndigheter och forskningscentra pÄ ett internationellt plan. I detta sammanhang anses det ocksÄ viktigt att behÄlla yngre resenÀrer, vilket stÀller krav pÄ kollektivtrafiken att framstÄ som ett attraktivt alternativ till motordriven persontrafik. HÀr syftar det aktuella projektet till att bidra till en förstÀrkt resupplevelse i kombination med stöd för planering och genomförande av resor. Projektet tar avstamp i ett utnyttjande av modern informations- och kommunikationsteknologi samt i möjligheter inom Webb 2.0 att dela information.

Det hÀr arbetet behandlar Àmnet EDI (Electronic Data Interchange). EDI Àr en teknik som gör det möjligt för företag att utbyta affÀrsinformation elektroniskt, i stÀllet för att anvÀnda den traditionella pappershanteringen. EDI ersÀtter normala pappersdokument med elektroniska filer, som gör det möjligt för olika företags datorsystem som Àr sammankopplade, att kommunicera med varandra utan mÀnsklig inblandning.I arbetet har en undersökning genomförts med utgÄngspunkt pÄ EDI och mindre företag. Anledningen till att jag inriktat mig pÄ mindre företag Àr för att jag anser att dessa har en annan syn pÄ investeringar och satsningar pÄ ny teknik Àn vad de stora företagen har. De frÄgestÀllningar som jag har undersökt Àr hur stor utbredningen av EDI-anvÀndningen Àr bland mindre företag, anledningar till att mindre företag tvekar med att införa EDI.

Att genom rent gÄvobistÄnd skapa en fördelaktig, lÄngsiktig effekt förblir en öppen frÄga och det Àr en grov förenkling att samla nationer, kulturer och religioner och anta att alla mÀnniskor som Àr i behov av hjÀlp har identiska ansprÄk, vilka kan besvaras endast med hjÀlp av bistÄndet. BistÄndsorganisationer spenderar mycket resurser pÄ att finna en enskild optimal lösning dÀr bistÄndet ska lansera starten till en sjÀlvförsörjande tillvÀxt. Det finns ingen sÄdan lösning. IstÀllet mÄste hjÀlpen anpassas till mottagaren för att pÄ sikt göra mest nytta.LÀnderna befinner sig i olika delar av ett behovsspektrum dÀr vissa nationer inte Àr tillrÀckligt fattiga för att prioriteras för rent gÄvobistÄnd, men inte heller Àr starka nog för att ha en möjlighet att konkurrera pÄ marknadsmÀssiga villkor, i dessa lÀnder kan man hantera problemen och arbeta för förbÀttringar med hjÀlp av garantiverksamheten inom bistÄndsorganisationerna.Behovet av garantier grundar sig dels i diskussionen om att uppnÄ ett mer effektivt hjÀlparbete men Àven i förekomsten av höga risker, vilka utgör hinder för att finansiÀrer skall motiveras till att göra investeringar i utvecklingslÀnderna. Företag vÄgar inte satsa sitt kapital pÄ marknader dÀr osÀkerheten Àr alltför stor vilket gör att risken att fÄ uppleva förlust fungerar som en avrÄdan till investeringar som Àr vÀsentligt avgörande för utvecklingslandets fortsatta utveckling.

Klimatet uppmÀrksammas under 2000-talet pÄ ett sÀtt som saknar motstycke i historien. KlimatförÀndringarnas omfattning och konsekvenser undersöks och debatteras. FrÄgan befinner sig högt upp pÄ den politiska agendan och spelar en allt viktigare roll i vÀrldsekonomin. Behovet av en respons Àr överhÀngande. FoU har en viktig roll att spela i framtagandet av adekvata innovationer för att respondera och bromsa den negativa utvecklingen.

Inledning: Det debatteras i media om att bonusar leder till kortsiktighet, att företagsledare medvetet vÀljer bort lÄngsiktiga investeringar för att uppnÄ kortsiktiga vinster. Det har ocksÄ debatterats om huruvida större bonusar till chefer leder till högre lönsamhet för aktieÀgarna.Syfte: Att undersöka vilka faktorer som pÄverkar bonusar och hur bonusar pÄverkar företags investeringsstrategi. Vi vill Àven bidra med kvalitativ data till ett omrÄde som framförallt har studerats kvantitativt.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat personer för att fÄ information om deras investeringsstrategi. Informationen om företagens ersÀttnings policy har vi hÀmtat frÄn Ärsredovisningar. Vi har Àven lÀst vetenskapliga artiklar och litteratur inom Àmnet.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Detta projekt har gÄtt ut pÄ att se över befintlig utrustning ur effektivitetssynpunkt, med avseende pÄ belysning, uppvÀrmning och motordrift.Belysningen Àr i form av:Yttre omrÄdesbelysning, monterade dels pÄ stolpar och dels pÄ fasadInre belysning i verkstÀder, lysrörsarmaturer monterade i takDessa har setts över och deras drifttimmar har tagits fram varefter alternativa armaturer, ljuskÀllor och styrningar faststÀlldes, detta för att optimera energiÄtgÄngen.Grupper, i de lokala centralerna vid spillvattenpumpstationerna, som tillhör belysning och uppvÀrmning har segregerats och mÀtningar har genomförts varefter vissa förbÀttringsÄtgÀrder har vidtagits. Vi har hÀr sammanstÀllt tidigare givna data samt gjort egna mÀtningar för att sedan dra slutsatser och ge förslag pÄ förbÀttringar.Vissa motorer tillhörande dels vattenpumpar och dels luftpumpar har kontrollerats med avseende pÄ dess effektivitet. Motorer vid renvattenstationen BerggÄrden tillhörande pumpar har klassificerats enligt den nya standarden IEC 60034-2-1. Förslag pÄ nya motorer med motsvarande prestanda har givits varefter kalkyler pÄ besparingar gjorts.Ny skruvteknik hos blÄsmaskiner lokaliserade vid Nykvarns reningsverk, har gjort att besparingsberÀkningar visar goda förutsÀttningar för investeringar och dÀrmed en energisnÄlare drift..

VÀrldens energipriser har ökat drastiskt sedan 1970-talet. Detta skapar incitament för investeringar för att sÀnka sina energikostnader, vilket det satsas pÄ inom industri-, transport- och bebyggelsesektorn.Karlstad Centralsjukhus Àr inget undantag gÀllande dessa investeringar och med en lokalyta motsvarande 26 fotbollsplaner med aktivitet dygnen runt förbrukas hÀr stora mÀngder energi, om inte annat bara för att vÀrma och kyla sjukhuset till ett behagligt klimat. För tillfÀllet sker ombyggnationer över hela sjukhuset för att minska dess energianvÀndning. Efter ombyggnationer som fÀrdigstÀlldes september 2010 Àndrades sjukhusets energiproduktion. Det installerades dÄ sex vÀrmepumpar, tvÄ kopplade mot sjukhusets kylsystem för Ätervinna vÀrme och fyra stycken mot 81 nya borrhÄl och KlarÀlven, som rinner förbi sjukhuset.