När barn vistas på sjukhus är det oftast förenat med otrygghet hos såväl barnen som föräldrarna. Barnsjuksköterskan är ålagd att arbeta utifrån kompetensbeskrivningen för barnsjuksköterskor samt NOBAB standards för att sjukhusvistelsen för hela familjen blir så bra som möjligt. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor som arbetar på barnavdelning uppfattar att NOBAB standards följs när barn är inlagda på sjukhus. Studien har en deskriptiv kvantitativ design. Resultatet visade att NOBAB standards följs delvis på den aktuella avdelningen.

Forskning beskriver kraftig övervikt relaterat till fetma som ett svårbehandlat tillstånd där gastric bypass operation kan vara ett alternativ till viktminskning. Studier visar på att nyttan övervinner riskerna då dödligheten minskar i den grupp som genomgår operationen. Dock är övervikt relaterat till vissa risker inom anestesin som sjuksköterskan ställs inför. Problem med att etablera en fri luftväg samt intubationssvårigheter är två huvudsakliga problem anestesisjuksköterskan ställs inför. Därför är det viktigt att ligga steget före som anestesisjuksköterska och vara förberedd på eventuella komplikationer.

Bakgrund: Kunskapen om nattjänstgörande vårdpersonal är ett relativt outforskat område.Under natten är arbetssituationen lite annorlunda eftersom inte samma resurser finns att tillgåsom under dagen, med detta arbete vill vi öka kännedomen kring ledarskap och beslut.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av ledarskapunder nattjänstgöring.Metod: För att samla in data har vi använt en enkät innehållande 20 frågor med utrymme föregna kommentarer som fylldes i av vårdpersonal som enbart tjänstgör natt. Vi skickade ut 50stycken enkäter till vårdpersonal på 8 stycken äldreboende och svarsfrekvensen blev 68 %.Resultat: Personalgruppen var till stor del utbildad i omvårdnad och hade mestadels en långarbetserfarenhet i vården. Större delen av personalen rapporterar att de aldrig har enarbetsledare nattetid. Vi fann vidare en trend av att det framförallt var den Personalgrupp somhade gymnasieutbildning som inte efterfrågade närvaro av en arbetsledare, och även att detvar framförallt denna grupp som inte heller efterfrågade en kompetenshöjning i framtiden. Visåg också en trend att de med längst erfarenhet inte heller upplevde behov av en arbetsledare.Däremot uttrycktes en trygghet med den befintliga tillgängligheten av arbetsledning.

Dagens förskolor bedrivs i både kommunal och privat regi, andelen fristående förskolor växer sig allt större på marknaden. Oavsett ägare har barngruppsantalet under senare år ökat och det har pågått debatter kring hur detta påverkar våra barn, både experter på området och föräldrar uttrycker en stor oro över detta. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers upplevelse av och sätt att hantera stora barngrupper i fristående förskolor, samt hur de valt att organisera den pedagogiska verksamheten. Tidigare forskning kan inte fastställa ett specifikt barngruppsantal men framhåller att antalet inte bör överstiga 20 barn. Forskning visar även att Personalgruppen har stor inverkan på verksamheten, deras förmåga att organisera och samarbeta har visat sig vara viktiga faktorer för att uppnå ett fungerande arbete.

Syftet med denna studie är att belysa hur upplevelsen gällande dokumentation bland personal inom hemvården ser ut. Detta gjordes genom en kvalitativ studie med sex slumpmässigt utvalda ur personalen på tre arbetsplatser inom en medelstor stad i Sverige. Den huvudsakliga faktorn som formar upplevelsen gällande dokumentationen bland personal tenderer att vara hur arbetstiden är fördelad, då ingen specifik tid till detta finns utsatt i deras schema. Detta verkar vara ett stressmoment bland personalen. Vikten av kunskap, både gällande möjligheten till att använda de redskap som finns tillgängliga inom arbetsplatsen samt tillräckliga språkkunskaper för att ordentligt kunna dokumentera har även nämnts som viktiga faktorer.

Bakgrunden till studien var ett gemensamt intresse kring ungdomars identitetsutveckling. Då inga studier kring hur just hemmaplanslösningar kan bidra till en positiv identitet gått att finna, så blev det intressant att genomföra en studie kring detta. Studiens syfte är att utifrån ett personalperspektiv öka förståelsen för vilken innebörd arbetet med hemmaplanslösningar har då det gäller att ta tillvara och stärka ungdomars positiva identitetsprocesser. För att kunna besvara detta syfte har frågeställningar utvecklats som först handlar om hur en Personalgrupp beskriver att identitetsskapande sker i deras verksamhet och hur de sedan beskriver att hemmaplanslösningar kan bidra till att stärka dessa ungdomar i en positiv riktning. Studien har utgått ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som har varit genomgående i hela uppsatsen.

Uppsatsen handlar om unga vuxna med funktionsnedsättningar som bor på gruppboende och de möjligheter och hinder de upplever att boendeformen ger för social gemenskap, emotionellt och praktisk stöd och identitetskapande aktiviteter. Studien undersöker också hur de boende på gruppbostäder hanterar de hindren de upplever. Studien består av kvalitativa intervjuer med sex respondenter.Studien visar att de boende har mycket olika upplevelse av närvaron av de andra grannarna, allt från att se dem som vänner till att inte lägga någon större vikt alls vid dessa relationer. Huvudresultatet är personalen kan fungera både som möjliggörare och hinder för respondenterna att genomföra identitetskapande aktiviteter och att detta beror på hur kommunikationen fungerar mellan boende och personal, och personal och Personalgrupp. Vad gäller emotionellt stöd visar studien att de boende kan behöva ge upp behovet av integritet för att få tillgång till emotionellt stöd.

Idag satsas allt mer på stödboenden i olika former och man föredrar placeringar i närmiljö. Föreliggande studie syftar till att undersöka ungdomars livssituation minst ett år efter avslutad placering på Kollbo, ett stödboende tillhörande Ungdoms- och familjeenheten i Örebro kommun. Syftet är vidare att undersöka vilka komponenter i verksamheten ungdomarna har uppfattat som positiva respektive negativa, samt att se hur deras uppfattningar överensstämmer med Personalgruppens. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med ungdomar samt ordinarie anställda på Kollbo. Intervjuguiderna har utformats utifrån studiens syfte, verksamhetsbeskrivning samt tidigare forskning.

Syftet med denna uppsats är att studera dilemmat mellan å ena sidan yngre demenssjuka personers självbestämmande och å andra sidan omsorgspersonalens professionella makt. Våra frågeställningar i uppsatsen utgörs av: den professionella makten, omsorgstagaren självbestämmande samt omsorgstagaren självbestämmande i relation till omsorgspersonalens makt. Den struktur som utgör analysen bygger på teman, dessa är: yrkesrollen, självbestämmande samt hantering av svåra situationer. Det empiriska materialet i uppsatsen utgörs av en kvalitativ metod bestående av en gruppintervju med en Personalgrupp på ett boende för yngre demenssjuka personer samt av litteraturstudier, detta för att illustrera teori med empiriska exempel i vår analys. I analysen av det empiriska materialet används en heremenuetisk tolkningsansats.

Vi människor har under hela vår existens kommunicerat med varandra på ett eller annat sätt. Kommunikation är en ständigt fortgående social företeelse som inrymmer mycket mer än bara ord. Såväl kroppsspråk som blickar, klädsel, ljud och gester sänder ut mängder av kommunikativa budskap och att veta exakt hur var och en av oss tolkar olika kombinationer av dessa är omöjligt. Kanske är det just vad som har lockat människor i alla tider till att försöka behärska konsten att kommunicera effektivt och skapa nya kommunikativa förbindelser.I moderna organisationer har kommunikation blivit en viktig framgångsfaktor för konkurrens och fortlevnad. Traditionellt har fokus legat på den externa kommunikationen, med parter utanför den egna organisationen.

De senaste tre åren har ca 34000 personer i Sverige varit sjukskrivna för någon typ av stressreaktion, under det sammanfattande diagnosnumret F.34, anpassningsstörningar och svår stress, som i verkligheten kan rymma allt från lättare till mycket svåra tillstånd.Ett av de formulär som används vid arbetslivsrehabilitering är Maastricht Vital Exhaustion Index. Det används både vid kartläggning och vid värdering av insats. Det består av 23 frågor rörande förekomst av symtom och besvaras enligt 3-gradiga svarsalternativ (Ja=2, Vet ej=1, Nej=0). I en redan identifierad sjuk grupp har det visat sig att höga poäng (=hög stressnivå) på denna skala gav ökad risk för såväl hjärtinfarkt, depression samt stroke.SyfteAtt kartlägga en Personalgrupp enligt Maastricht Vital Exhaustion Index hos personal vid ett bank/finansbolag med kontor i Stockholms innerstad. Metod och undersökt gruppStudien som var en enkätstudie gällde anställda som var i tjänst vecka 7 och 8 2008.Enkäten utdelades till 46 personer.

Bakgrund: Överrapportering från ambulanspersonal till mottagande sjuksköterska på akutmottagning är en viktig process som påverkar både den fortsatta vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Den ideala överrapporteringen bör vara patientfokuserad med identifierbara problem klart formulerade, dessutom skall överrapporteringen till sitt utförande vara kort och koncis. Dock är överrapportering en process som inte alltid förlöper problemfritt varför behov om att undersöka detta närmare föreligger.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva i vilken utsträckning ambulanspersonal och sjuksköterskor på akutmottagning är tillfredsställda med den överrapportering som sker, samt redogöra för vad respektive Personalgrupp anser vara viktig information.Metod: Samtliga anställda inom ambulanssjukvården i Jämtlands läns och samtliga sjuksköterskor på akutmottagningen vid Östersunds sjukhus tillfrågades om deltagande. Totalt kom 116 individer (71,6%) att delta. Datainsamlingen genomfördes med enkät bestående både av slutna frågor och av öppna frågor.Resultat: Resultatet visar på skillnader mellan de båda yrkeskategorierna både vad gäller vilken information man anser viktig och synen på överrapportering i stort.

I studien studeras hur en Personalgrupp som är engagerade i antimobbningsfrågor på olika skolor uppfattar den egna skolans arbete för att motverka mobbning på sociala medier. För studien har semi-strukturerade intervjuer använts som metod. Två skolor har deltagit i studien och fyra personer ur personalen på vardera skola har intervjuats. En tematisk analysmetod med semantiska teman har genomförts, vilket innebär att valda teman tydligt sammanfattar och svarar på studiens frågeställningar.I resultatet framgår att skolorna inte arbetar på något speciellt sätt för att förebygga eller åtgärda mobbning på sociala medier. Personalen på en av skolorna menar att eleverna bör få undervisning om etik på internet men att skolan inte har tagit något beslut om att sådan undervisning ska bedrivas.

Syftet med denna uppsats är att studera dilemmat mellan å ena sidan yngre demenssjuka personers självbestämmande och å andra sidan omsorgspersonalens professionella makt. Våra frågeställningar i uppsatsen utgörs av: den professionella makten, omsorgstagaren självbestämmande samt omsorgstagaren självbestämmande i relation till omsorgspersonalens makt. Den struktur som utgör analysen bygger på teman, dessa är: yrkesrollen, självbestämmande samt hantering av svåra situationer. Det empiriska materialet i uppsatsen utgörs av en kvalitativ metod bestående av en gruppintervju med en Personalgrupp på ett boende för yngre demenssjuka personer samt av litteraturstudier, detta för att illustrera teori med empiriska exempel i vår analys. I analysen av det empiriska materialet används en heremenuetisk tolkningsansats.

De senaste åren har antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige ökat markant. Detta ställer krav på kommunernas och HVB-verksamheternas (Hem för vård eller boende) mottagande av ungdomarna. Tillsynsrapporter från 2012 och 2013 visar på brister vad gäller omsorgen av målgruppen. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personal på boende för ensamkommande barn och ungdomar tolkar sitt uppdrag och vad de identifierar som viktiga faktorer för att hantera det. Vidare har syftet varit att lyfta personalens tankar och åsikter om vad som underlättar samt försvårar arbetet.