Syfte med undersökningen var att undersöka vilka socialisationsverktyg använder personalen vid kommunala HVB (Hem för vård eller boende) för ensamkommande barn, samt ta reda på om personalen använder makt genom att stämpla ensamkommande barn som avvikare. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med personal inom fem olika kommunala HVB för ensamkommande barn. Resultatet analyserades med utgångspunkt i symbolisk interaktionistiskt perspektiv, socialisationsteorin, maktteori samt stämplingsteorin. Resultat visade att socialisationsarbetet kan i hög grad bli bättre på att socialisera barnen på ett positivt sätt. Fyra socialisationsverktyg identifierades: 1) riktlinjer och handlingsplaner 2) språket 3) bemötandet i vardagen och personalens attityd 4) att överföra normer och värderingar.

SammanfattningBakgrund: Sjukdomar som kolorektalcancer och inflammatoriska tarmsjukdomar kan vara orsak till att en patient erhåller en stomi som en del av behandlingen, en stomi är en kostgjord öppning på magen där tarmen eller urinröret mynnar ut och samlar upp avföring i en påse. Att anpassa sig till ett liv med stomi kan innebära problem. Att vara medveten om svårigheter som kan uppstå i deras situation kan bidra till bättre vård av denna patientgrupp. Syfte:Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att leva med en tarmstomi utifrån ett patientperspektivMetod:En litteraturstudie utfördes där tio vetenskapligt granskade artiklar analyserades och sammanställdes till ett resultat. Analysen gick ut på att finna likheter och skillnader som framgått i den tidigare forskningen. Utifrån denna bearbetning av texterna har ett resultat vuxit fram.Resultat:Tre huvudteman med fokus på patientens upplevelser relaterade till stomin identifierades.

Bakgrund: Många barn med autism har svåra sociala och kommunikativa problem, vissa har även beteendeförändringar som skapar problem även för deras familjer. När problemen blir så stora att hela familjelivet påverkas väljer vissa föräldrar att lämna sitt barn till personal på barnboende för barn med funktionsnedsättning.Syfte: Syftet med förbättringsarbetet är att alla barn på barnboendet ska ha en fungerande kommunikation, möjlighet till delaktighet i de aktiviteter som utförs på barnboendet. Syftet med studien är att beskriva hur personalen på barnboendet för barn med autism upplever om förbättringsarbetet har möjliggjort för barnen att använda kommunikationshjälpmedel och vara delaktiga på barnboendet?Metod: Förbättringsarbetet har skett genom Organization Development (OD). Studien är en fallstudie där OD metodiken beskrivs likväl som Personalens upplevelser av förbättringsarbetet och utvecklingen i barnens kommunikation.

När barn kräver neonatalvård efter förlossningen är det ofta oväntat för modern. På den neonatala vårdavdelningen läggs fokus på familjecentrerad vård, där föräldrarna blir de primära vårdgivarna. Syftet med studien var att beskriva mödrars upplevelser samt faktorer som påverkar upplevelserna under den neonatala vårdtiden. Litteraturstudiens resultat baseras på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att mödrar upplever ett känslomässigt kaos.

Parkinsons sjukdom är en av de kroniska progressiva sjukdomar som medför funktionshindrade tillstånd hos den sjuke och påverkar personens livsvärld. Antalet personer med Parkinsons sjukdom kommer att öka alltmer med åldrande befolkning. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser att leva med Parkinsons sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier: att ha en oförutsägbar och olydig kropp påverkade det dagliga livet; att känna oro och trötthet skapade en påfrestande tillvaro; att ha förändrad självständighet gav förbättrade relationer med närstående och minskat samspel med andra; att lära sig leva med sjukdomen och acceptera den, gav mening med livet. Resultaten visade att Parkinsons sjukdom påverkade personers fysiska, psykiska och sociala existens med andra negativt, men relationer med närmaste familjemedlemmar förbättrades.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patientens upplevelser av att leva med dialysbehandling samt väntan på njurtransplantation. Litteratursökningar gjordes i databasen Medline. Studiens resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och sammanställdes av båda författarna. Resultatet visade att upplevelser av begränsningar i livet till följd av dialysbehandling var vanligt förekommande. Många patienter led av fatigue och brist på energi vilket resulterade i inaktivitet och svårigheter att orka med vardagliga sysslor.

I merparten av litteraturen för vårt valda ämne diskuteras yttre belöningar i form av ekonomisk ersättning ingående medan inre belöningar i form av till exempel erkännande och ökat ansvar bara benämns i förbifarten när det gäller motivation av de anställda. Den uppsats vi tagit del av som behandlar belöningssystem och motivationen menar att detta bör ändras då de i sin rapport fick fram att anställda värderar inre belöningar högre än yttre och ger det som förslag till vidare forskning. Vi kommer i den här uppsatsen att ytterligare undersöka detta fenomen och se ifall vi kan finna några ytterligare eller nya samband som kan vara bidrag till framtida forskning. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka personalens syn på belöningssystem samt motivation. Vidare vill vi undersöka vilka delar i belöningssystemet, det vill säga de yttre respektive inre belöningar samt individuella respektive kollektiva belöningar som har störst betydelse för personalens motivation.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Årligen i Sverige får ca 6500 kvinnor diagnosen och man räknar med att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer under sin livstid. Det finns ett samband mellan den västerländska livsstilen och bröstcancer.Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi på grund av bröstcancer.Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Sökorden som användes var breast cancer, breast neoplasm, experienc*, percept*, mastectom*, nurs* och body image.Resultat: Efter en mastektomi handlade kvinnornas upplevelser om en förändrad kroppsbild, förlust av kvinnlighet, sexuella problem samt sociala svårigheter.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Varje år drabbas cirka 7000 kvinnor. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om dessa kvinnors upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer, från diagnos till behandling. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv innehållsanalys genomfördes.

Att drabbas av endometriois kan påverka många aspekter i en kvinnas liv så som förmågan att få barn, det sexuella livet, sociala relationer och arbete. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Elva artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i sex slutkategorier: Att leva med en ständig smärta; Att tro att smärtan som sjukdomen förde med sig var normal; Att känna smärta vid samlag och påverkan på kärleksrelationer; Att bli bemött med okunskap och oförståelse; Att känna sig kontrollerad och styrd av smärtan; Att känna lättnad över att få en diagnos och känna hopp inför framtiden. Resultatet visade att kvinnor kände en oro över orsaken till smärtan som sjukdomen förde med sig.

Idag ökar den palliativa omvårdnaden i hemmet. För att den sjuke ofta har en önskan om att få dö hemma. Det ställer krav på anhörigvårdarna som är dem som kommer att bli dem primära vårdarna. Syftet med studien var att undersöka anhörigvårdarnas upplevelser av att vårda hemma, i livets slutskede, med hjälp av det palliativa teamet. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie.

I Sverige lider cirka 50 000 personer av svårläkta bensår varav venösa är de mest förekommande. Många lider i det tysta, i månader upp till flera år vilket påverkar deras livskvalitet. Svårläkta, venösa bensår avger ofta smärta, kraftig sekretion och lukt vilket orsakar patienterna ett stort lidande. Syftet med studien var att beskriva hur äldre patienter med svårläkta, venösa bensår upplever sin situation. Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

HIV är en av de största epidemierna i världen och i Sverige lever ca 5300 personer med HIV idag. HIV är en långvarig sjukdom där behandlingen består av bromsmediciner. Över hela världen är HIV förknippat med fördomar. Att drabbas av HIV innebär stora påfrestningar och omvälvningar i livet. Många upplever en känsla av skam, stigma och diskriminering vilket kan leda till ett lidande.

Upplevelsen av att vårda en döende person i hemmet är komplex för de närstående och påverkar dem på olika sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en döende person i hemmet. Studien är baserad på 11 vetenskapliga artiklar som analyseras med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sju kategorier: Att vilja vårda trots påfrestningar, att vårda i hemmet innebär förändringar, att relationer förändras, att vara isolerad och fången, att få veta eller leva i ovisshet, att få eller sakna stöd, att vara hjälplös inför sjukdomens utveckling och rädd för den kommande döden. Det framkom att närstående kände att det brast i information, stöd och kunskap från professionell vårdpersonal.

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans reflektioner kring bemötande av patienter som har eller haft en psykiatrisk sjukdom, inom somatisk vård. Sjuksköterskans reflektioner kring bemötande med en psykiatrisk patient inom somatisk vård innefattade tre centrala begrepp såsom sjuksköterskornas upplevelser, sjuksköterskornas strategier och kunskapens påverkan. Sjuksköterskans strategier och upplevelser till dessa patienter bestod av både negativa och positiva reflektioner som grundade sig på patientens beteenden. Hur sjuksköterskan upplevde och hanterade mötet med denna patientgrupp berodde på rädsla, frustration, medkänsla och trygghet hos sjuksköterskan. Ett tydligt samband fanns mellan sjuksköterskors upplevelser, strategier och kunskap.