Studiens syften var att skapa förståelse för hur elever inom autismspektra har det på högstadiet samt se hur en skola organiserar sin verksamhet för elever inom autismspektra. Studien har en hermeneutisk ansats med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt och specialpedagogiskt perspektiv. Forskningsmetoderna var semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer som analyserades och resulterade i fyra teman: Elevernas upplevelse av skolan, begreppet inkludering, begreppet socialt samspel och vision. De kategorier som utkristalliserade sig under elevernas upplevelse av skolan var: att vara annorlunda, förståelse och kunskap hos andra, klassrumsmiljö och relationer med jämnåriga och vuxna. Resultat visade att skolan har en särskild ?Aspergergrupp? som leds av en speciallärare.

Arbetets syfte var att med hjälp av kvalitativa intervjuer kunna få en bild av hur elever i år fyra, fem och sex, i läs- och skrivsvårigheter, upplevde sin skolsituation. Föresatsen med arbetet var att likaså få en uppfattning om eleverna ansåg att skolan tog tillvara deras starka sidor och om det i så fall länkades samman med läs- och skrivarbetet, samt hur elevernas upplevelse var av hur skolan bemötte de svårigheter de var i.Resultatet visade att de flesta av eleverna upplevde sin skolsituation som mestadels positiv, de menade däremot att skolan inte nämnvärt lyfte fram eller tog tillvara deras starka sidor. Skolans bemötande av de svårigheter de befann sig i (de flesta eleverna ansåg själva att de inte befann sig vara i större svårigheter när det gällde läsning och skrivning) menade de överlag vara nöjda med, även om flera av eleverna inte hade reflekterat särskilt mycket över hur arbetet skulle ha kunnat göras annorlunda. Det som man kan uppfatta som positivt var att skolan inte verkade rikta all koncentration på de svårigheter, som eleverna befann sig i, utan koncentrerade sig på att se helheten av eleverna, även om ett större tillvaratagande av elevernas starka sidor kanske kunde ha varit önskvärt..

Arbetet har som ambition att försöka belysa VISK-projektets (Världen i skolan) betydelse för undervisningen i globala frågor. Jag har också undersökt hur olika ämneslärare, som deltagit i projektet, har använt sina erfarenheter i sin undervisning. Resultatet av min undersökning visar att lärarna har blivit mer medvetna om att det internationella-, det historiska-, det etiska- och miljöperspektiven ska prägla undervisningen. Arbetet med globala frågor genom de fyra perspektiven pågår ständigt i dagens skola och är alltså inget nytt. Men genom arbetet i projektet VISK, har detta blivit tydligare för de lärare som ingått i projektgruppen.

Intentionen med denna uppsats har varit att undersöka och lyfta fram de förändringar, som utifrån informationshanteringen, kan uppstå när mobila enheter implementerats för fältarbetande personal inom skogsnäringen. Fokus läggs på den information som förmedlas mellan fältarbetande personal och den information som finns lagrad inom verksamheten. Förändringar vi har undersökt är insamling, bearbetning, lagring, överföring, presentation, tillgänglighet, aktualitet och korrekthet. Resultatet av undersökningen visar att de mobila enheterna har medfört förändringar i form av förbättringar för nästan alla de aspekter vi valde att fokusera undersökningen på..

Syfte:Som pedagog använder man sig ständigt av olika strategier i sin undervisning för att nå de mål som är uppsatta för verksamheten. Den här uppsatsen syftar till att ta reda på hur pedagoger som använder sig av massage i skolan resonerar kring massage och vilka strategier de tillämpar.   Metod:En kvalitativ metod i form av en intervjustudie användes för att få fram resultatet, en studie i vilken tre yrkesverksamma lärare medverkade. Informationen från intervjuerna lades sedan in i mjukvaran Complador som är uppbyggt enligt Trenätsteorin, och ett strateginät skapades. En observation genomfördes även för att ge en inblick i hur ett massagetillfälle i skolan kan se ut. Resultat:Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade pedagogerna har liknande strategier för sitt användande av massage som en del av undervisningen.

Within the ambulance care in Uppsala County a vacuum splint is used to immobilize fractures on extremities. The research available on which method of immobilizing to prefer during pre-hospital treatment is limited. The purpose of this pilot study was to examine the perceptions of the ambulance personal in Uppsala County on the issue of usability of SAM-splint and vacuum splint when immobilizing extremities. The project was also aimed at researching if SAM-splint could be seen as an alternative or a complement to vacuum splint, and to get an apprehension on any evident differences in patients? perceived pain when treated with the two different approaches. A descriptive comparative study was carried out. All patients, regardless of age and sex, with the need of immobilizing supposed fractures, were included.  Patients with suspected femur fracture, collum fracture, or where pre-hospital care was not possible or in question, was excluded.

Det huvudsakliga syftet med denna rapport var att undersöka några av marknadens brandväggsprogram som kunde tänkas vara lämpliga för vår målgrupp, det vill säga en hemanvändare. Detta eftersom det idag inte finns någon lättillgänglig information inom detta område. I sökandet av brandväggsprogram fann vi en uppsjö av olika typer av brandväggar och därför har denna undersökning avgränsats till endast fyra brandväggsprogram, nämligen Norton Personal Firewall, Sygate Personal Firewall, Tiny Personal Firewall samt Zone Alarm. Denna avgränsning gjordes genom att välja ut de som experter inom området utvärderat och har ansett vara de som är säkerhetsmässigt bäst på marknaden. Undersökningsgruppen bestod av 28 testare som passade in i vår definition av en hemanvändare. Tyngdpunkten i vår rapport har lagts på brandväggsprogrammens användarvänlighet, eftersom vår hemanvändare oftast inte besitter de tekniska kunskaper som i allmänhet krävs.

I arbetslivet är det sedan flera år vanligt med slumpmässiga drogtester av arbetstagare. Där-emot är det i Sverige ytterst ovanligt att skolor utför slumpmässiga drogtester av elever i skolmiljö. Detta trots att elever, på samma sätt som alla anställda, omfattas av samma arbetsmiljölag. Skolinspektionen, liksom både Utbildningsdepartement och Statens Folkhälsoinstitut har hittills haft en kritisk hållning till drogtester i skolmiljö i allmänhet och slumpmässiga drogtester i synnerhet. En del av kritiken härrör ur att det inte finns evidens för en förebyggande effekt av slumpvisa drogtester i sig.Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida slumpmässiga drogtester i skolan kan ha en drogförebyggande effekt i sig.

SammanfattningSyftet med studien är att ta reda på hur skolsköterskan arbetar med överviktsproblematiken bland eleverna i grundskolan. För att uppfylla syftet har vi följande frågeställningar: Vilket samarbete finns runt en överviktig elev och hur fungerar dessa? Vilka är de förebyggande insatserna mot övervikt på skolan och på vilket sätt är skolsköterskan involverad i dessa? Hur använder skolsköterskan de riktlinjer som finns för överviktsarbetet i skolan? Vilka resurser har skolsköterskan för arbetet med övervikt och är dessa tillräckliga? Vilka förutsättningar har skolsköterskan gällande överviktsarbetet i skolan?Metoden vi använt är halvstrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor i Stockholms län. Urvalskriterierna för studien var att skolsköterskorna skulle ha arbetat i minst fem år som skolsköterskor och att skolan skulle vara en F-9 skola med minst 300 elever. Intervjuerna spelades in på diktafon.

Särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram både i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgår i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Syftet med den här studien är att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrån villkor och möjligheter till lärande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framträder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgångspunkt vilken studerar individers perspektiv på sin inre värld.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

Syftet med studien är att belysa barns åsikter och tankar kring kamratstödjarrollen. I studien har intervjuer med kamratstödjare i årskurs 1-6 genomförts och elever från årskurs 6 har besvarat en enkät. Materialet har sammanställts och utifrån litteratur och tidigare forskning analyserats. För att beskriva det sociala klimatet på skolan används socialpsykologi som en viktig hörnsten. Det som lyfts fram är barnens perspektiv vilket genomsyrar hela studien.

Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur personal inom missbrukarvården uppfattar betydelsen av klienters/patienters respektive sitt eget kön/genus i behandling. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat två kvinnliga och en manlig socialsekreterare, en kvinnlig behandlingshemspersonal samt en kvinnlig sjuksköterska. Textanalysen genomfördes med meningskategorisering. Materialet analyserade vi sedan utifrån ett genusperspektiv. Studiens huvudsakliga resultat visar att intervjupersonerna anser att kvinnor är mer utsatta, kvinnliga missbrukare har ofta varit sexuellt utnyttjade och blivit misshandlade samt att kvinnor befinner sig i minoritetsställning på behandlingshem.

Detta arbete visar på behovet av att arbeta med invandrarelevers uttal i skolan i ett samhällsförberedande syfte. Mitt syfte med den här studien är att belysa attityder kring invandrarsvenska i samhället för att därefter kunna se ifall behovet av att arbeta med uttal i skolan finns. För att få svar på min frågeställning har jag tagit del av den litteratur som finns kring ämnet samt genomfört kvalitativa intervjuer. I dessa intervjuer har jag valt att låta arbetsgivare, lärare samt elever få representera samhället. De attityder jag har fått syn på kring invandrarsvenska visar att det, som samhället ser ut idag, finns ett behov av att låta uttal vara en del av undervisningen i svenska..

Detta är en systematisk litteraturstudie som handlar om vilka svårigheter som elever med annan kulturell bakgrund kan möta i den svenska skolan. Vi ville ta reda på hur lärarna såg på elever med annan kulturell bakgrund, hur dessa elever såg på sin skolsituation, språkets betydelse för invandrarelever och föräldrarnas påverkan på dessa elever. Vi valde detta ämne eftersom vi under vår senaste VFU-period hade en handledare som arbetade med ett interkulturellt förhållningssätt. Läroplanerna från och med Lgr-80 har tagit upp mer om en interkulturell skola och forskningen har gått från att se invandrarelever som ett problem i skolan till att det är skolans och lärarnas synsätt som är problemet. Vi har utgått ifrån ett interkulturellt perspektiv.