Bakgrund: Studien undersökte hur deltagarna affektivt och kognitivt upplever en fallbeskrivning som simulerar en oförutsedd situation i en kontorsmiljö. Det beskrivna fallet handlar om en personalfråga och kräver ett omedelbart beslut eftersom en försening kanske inte bara påverkar arbetsprestationen och klimatet i organisationen, men också kan leda till att organisationen förlorar ett kontrakt med en långsiktig inkomst.Method/DesignStudien är en explorativ och oberoende design som genomfördes vid Karlstads universitet. Deltagarna var 72 studenter i två olika kurser, personal- och arbetsliv och psykologi. Data för denna undersökning samlades in genom en enkät som mätte deltagarnas kognitiva (Situationsuppfattning efter Kleins RPD-modellen, 1993) och affektiva reaktioner (PANAS, Watson, Clark, & Tellegen 1985) på fallbeskrivningen. Den affektiva och kognitiva reaktionen backades upp av två tester som mäter en persons priorierade sätt att bearbeta information (PMPI, Burns och D'Zurilla, 1999) och att hantera situationer (Personal Temperament efter MBTI-skala).

Under det senaste 10-15 åren finns ett ökande inslag av särskilda förband och enheter för inhämtning av information och underrättelser från mänskliga källor i de insatsområden som Sverige skickar trupp till. Dessa förband kan vara av typen Field Humint Teams (FHT) eller National Intelligence Cells (NIC). Ökningen av denna typ av förband samt ökningen av det militära behovet av att agera i miljöer som präglas av kontakter med människor har skapat en ökad användning av det engelska uttrycket HUMINT (Human Intelligence) i den svenska militära vokabulären.  HUMINT och Personbaserad inhämtning (PBI) är det två begrepp som i Sverige används för att beskriva inhämtningen av information och underrättelser från mänskliga källor. I Försvarsmaktens Underrättelsehandbok - Förhandsutgåva (FM UndH Fu) från 2006 används begreppet HUMINT trots sitt engelska ursprung och ingen tydlig svensk översättning är där gjord. De övriga underrättelsedisciplinerna är dock översatta till en svensk benämning.

Arbetshypotesen för studien är att det kan finnas en diskrepans mellan uppdraget som socionomen får sig tilldelat (med de lagar och regler socionomer lyder under) och det socionomen själv ser som sin uppgift, det vill säga vad han eller hon själv vill uppnå med sitt arbete. Vi vill även, om hypotesen stämmer, ta reda på vilka strategier som används för att hantera detta och vilket utrymme som finns och ges för att manövrera arbetet. Huvudfrågeställningarna lyder som följer: ? Hur ser socionomen på uppdrag och uppgift, skiljer de sig åt och vad prioriteras?? Vilken betydelse har handlingsutrymme, finns det och hur används det?? Har arbetet och inställningen till arbetet förändrats över tid, och i så fall hur?? Vilka faktorer påverkar arbetet och finns det önskemål om förändring?Studien är kvalitativ och baserad på intervjuer med sex stycken yrkesverksamma socionomer. I analysen har teorier om coping, KASAM, etik/kunskapsteori och Malcolm Paynes tre perspektiv på socialt arbete använts.

Growth models are very useful tools for forestry to predict growth and yield. With growth models and optimising tools you can manage forest stands in a way that maximize benefit and income. There are three major types of growth models. Stand models; stage structured models and single-tree models. The most advanced models give the most accurate forecasts.

Syfte: Syftet med denna studie är att utreda månadsavgiftens inverkan på bostadsrätters försäljningspris och få en indikation på hur rationellt den studerade marknaden fungerar. Den formella hypotesen är: Leder låg månadsavgift till högt försäljningspris och vice versa? Dessutom undersöks hur månadsavgiften kapitaliseras in i bostadsrätters försäljningspris.Metod: Denna studie baseras på information om bostadsrättsförsäljningar i Gävle under år 2008. En omfattande manuell databehandling har utförts för att kunna genomföra studien. De prispåverkande faktorerna har klassificerats utifrån deras förmodande inverkan på priset.

De sista decennierna har modern hjarnavbildningsteknik borjat anvandas allt mer flitigt for att svara pa fragor om moraliskt beslutsfattande. Det har lett till en explosion av data som ror korrelativa samband mellan neural aktivitet och moraliskt beteende. Studier med bl.a. fMRI har genererat data som antyder att tva delvis skilda processer ar inblandade i moraliskt beslutsfattande. Den ena mer deliberativ eller kognitiv och den andra mer emotionellt orienterad.

Genom ett samarbete med Södra Skogsägarna har denna studie utarbetats för att ge svar på frågan till vilken grad medlemmarna, i skogsägarföreningen, tar prisbilden i anspråk i sitt val av gallringstidpunkt. Genom att gå igenom de kontrakt som skrivits mellan åren 2008-2013 har priser och skrivna kontrakt analyserats för att utreda sambanden dem emellan. De hypoteser som fanns inför studien var att priset skulle vara av intresse och betydelse för medlemmarna samt innebära en högre påverkan ju större fastigheterna var. Det rådde dock tveksamhet om att priset enskilt skulle vara en avgörande faktor för skogsägarna att gallra. Tidigare genomförda studier som berört ämnet gav en uppfattning av att hypotesen inför den egna studien, i relativt hög grad, överensstämde med de tidigare resultat som framställts. Data från kontrakten bearbetades i Excel och ställdes upp i tabeller.

Denna uppsats syftar till att undersöka om graden av judisk religiositet påverkar hälsan. Religiositet definieras i tre dimensioner; beteende, attityd och tro som tillsammans skiljer en religion från en annan. Hälsa definieras med hjälp av World Health Organisation, WHO, som 1948 menade att hälsa är psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp". "ett tillstånd av fullständigt fysiskt,Studier har visat att ett stort religiöst engagemang har ett måttligt samband med bättre hälsa där religion erbjuder ett litet, men betydande skydd. Vissa forskare menar dock att religion har en negativ påverkan på hälsan, i och med en ökad risk för olika typer av psykiska problem.

Sverige är ett land med ett mycket utvecklat sparande. Fondsparandet har genom åren gått från något som endast berörde några få till att hamna i svenskens vardagsrum. Detta breda fondsparande har även gett upphov till en diskussion om aktiv förvaltning fungerar, samt vad man egentligen får för de avgifter fondbolagen kräver. Syftet med denna uppsats är att granska om det finns bevis för att aktiv fondförvaltning skapar ett värde för investeraren. Uppsatsen inleds med en bakgrund som kommer redogöra för hur den svenska fondmarknaden ser ut i dagsläget samt dess historiska utveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka språket i en läromedelstext för att få en uppfattning om textens svårighetsgrad för vuxna andraspråksläsare på gymnasienivå. Hypotesen var att läromedelstexten saknade vissa språkliga drag som kan underlätta läsförståelsen för andraspråksläsare.Utgångspunkten var att göra en kvalitativ studie genom att beskriva texten utifrån vad som kännetecknar den och de aspekter som undersöktes var textbindning och röst. Men eftersom omfattningen av förekomsten av vissa språkliga drag undersöktes var metoden delvis kvantitativ. Den textbindning som undersöktes var referensbindning och konnektivbindning i form av kausalitet. Vad gäller aspekten röst undersöktes om texten präglades av aktivitet, d.v.s.

Syftet med denna studie har varit att komparativt undersöka hur de två största tidningarna i Frankrike och USA rapporterat kring konflikterna i Mali 2013 och Afghanistan 2001.Uppsatsens behandlar vilka likheter och skillnader som går att utläsa i rapporteringen mellan de båda konflikterna, vilka faktorer som påverkar rapporteringarnas vinkel, samt på vilket sätt vinkel rapporteras.Studien har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Sammanlagt har 207 artiklar kodats utifrån tolv variabler och utvalda artiklar har undersökts med hjälp av kvalitativ textanalys.Undersökningen visar att rapporteringen av de aktuella konflikterna skiljer sig när tidningen har egna reportrar på plats. Då det finns en utlandskorrespondent i det krigsdrabbade området tenderade rapporteringen fokusera på humana och civila aspekter. När tidningarna inte hade en utsänd reporter var i stället militären den primära källan och fokus låg då på militär överlägsenhet.Uppsatsens teoretiska ram är baserad på Galtungs teori kring krigs- och fredsjournalistik. Hvitfelt & Mattsons bok Bilden av ett krig har varit en inspirationskälla för uppsatsens kvantitativa undersökning och analysen av denna.Studien har undersökt hypotesen att krigsrapportering borde ha förändrats och närmat sig fredsjournalistik över tid, dels på grund av ökad användning av sociala medier och dels på grund av ökad forskning om förutsättningar för fredlig lösning av konflikter.Studien visar att det skett begränsade förändringar av krigsrapporteringen i tidningarna under de år som undersökts.

Den tredje september 2013 vann beslutet om Entré Syd laga kraft och det stod således klart att Ikea med tillhörande köpcentrum kommer att etablera sig på Söderslätts handelsområde. Detta har bidragit till att handlare och politiker i Umeå känner sig oroliga för hur övrig handel kommer att påverkas, där oron för centrumhandeln är framträdande.Historiskt sett har lokalisering varit huvudsakligt fokus för forskning inom detaljhandeln där senare forskning snarare sett andra aspekter som påverkar en konsument. Med detta som utgångspunkt har vi, på uppdrag av Visit Umeå, genomfört en studie där fokus har varit att undersöka om attributen: lokalisering, tillgänglighet, butiksutbud, service och övriga aktiviteter samt de bakomliggande faktorerna ålder, kön, inkomst, utbildning och bilinnehav påverkar en konsument i valet mellan externhandeln med tillhörande Ikea-varuhus och centrumhandeln. Uppsatsen utgår från Falk och Julanders modell för hur kunder väljer inköpsställe. Vidare bygger den teoretiska referensramen på teorier om konsumentbeteende. Detta för att förstå vad som påverkar konsumenter.

För att kunna leda och styra ett tillverkande företag krävs det att man mäter rätt saker för att skapa sig ett gediget beslutsunderlag. Vad som är rätt att mäta är dock ingen självklarhet. Många företag vet inte alltid varför de mäter just det de mäter och vissa mätningar görs av ren tradition. I vissa specifika situationer, till exempel vid en stor investering i exempelvis produktionen, är det intressant att mäta innan investeringen genomförs och sedan jämföra detta med tidpunkt efter att investeringen tagits i bruk för att identifiera förbättringar till följd av investeringen.Syftet med detta examensarbete är att ta fram övergripande faktorer och specifika mätetal som ett tillverkande företag bör följa upp beroende på vissa inre och yttre omständigheter kring företaget. Inre omständigheter syftar till olika tillverkningsegenskaper och produktegenskaper, och de yttre omständigheterna syftar till bland annat konkurrensfaktorer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför Personnel Recovery som officiell funktion inteutvecklats och implementerats i det svenska försvaret. Den belyser också frågan som underlag fören diskussion om behovet av Personnel Recovery och dess utformning i Sverige.Graham Allisons teorier om organisatoriskt beslutsfattande har utgjort den vetenskapliga ramenför att förklara vad som kan ha påverkat beslutsprocesserna. Metoden har varit att pröva femstycken hypoteser kring varför försvaret inte utvecklat och implementerat Personnel Recovery. Ihypoteserna finns tankar kring rationalitet, standardiserat agerande, rivalitet, ekonomi och externtstöd. Hypoteserna har prövats mot resultatet från en kvalitativ granskning av olika källor, texteroch intervjuer.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka stereotyper av terroristen som finns i det svenska samhället och hur dessa påverkar relationerna mellan människor. Utgångspunkten är att flera undersökningar pekar på att den mediala bilden av terroristen är kopplad till muslimer. Uppsatsens teoretiska referensram är kritisk diskursanalys och Ruth Wodaks diskurshistoriska ansats. Denna teori kopplar samman diskursiva praktiker med den historiska, mediala, politiska och sociala kontexten de är förankrade i. Analysen sker på tre nivåer.