Sökresultat:
1008 Uppsatser om Permanenta inkomst-hypotesen - Sida 34 av 68
Fyra specialpedagogers förhållningssätt till specialundervisningen i en skola
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms län är uppbyggd samt vilket förhållningssätt specialpedagogerna har gällande specialundervisningen av elever i behov av särskilt stöd. För att ge svar på syftet har jag tre frågeställningar: Hur är specialundervisningen uppbyggd i en skola belägen i Stockholms län? Hur utformas stödet till elever i behov av särskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bäst utifrån ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv när det gäller elever i behov av särskilt stöd?Metoden som jag har valt att använda är en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar på en skola i Stockholms län. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrån Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan är uppbyggd på så vis att specialpedagogerna arbetar såväl i klassrummet som i särskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av särskilt stöd ibland får gå i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bäst utifrån ett segregerande integreringsperspektiv.
Påverkar kunskap attityden till trycksår
Bakgrund: Trycksår är en kvalitetsindikator på omvårdnaden, med rätt använda
metoder kan trycksår helt förebyggas. Trots detta förekommer trycksår
fortfarande och orsakar stort lidande för de som drabbas. En attityd till
någonting (attitydobjekt) kan bestå av en uppfattning som kommer sig av kunskap
och erfarenhet, en känsla för attitydobjektet och en intention bakom
handlingen. Attityden kan ge sig i uttryck i form av ett beteende, sk manifest
attityd. En del i attitydbegreppet är kunskap och kunskap i sig själv kan delas
upp i teoretisk och praktisk kunskap.
Finns det några (dugliga) "stridspiloter" i armén?
Sverige skall 2003 kunna delta i fredsframtvingande operationer inom ramen för EU:s militära krishanteringsstyrka. Syftetmed uppsatsen är att utröna om arméofficeren ges erforderlig truppföringskompetens för att kunna leda ett svenskt förbandunder en sådan operation. Använd vetenskaplig metod är av induktiv karaktär.Inledningsvis presenteras en handlingsteori, en kompetensmodell och det empiriska referensmateriel (USMC) som utnyttjas.I resultatanalysen konstateras att dagens utbildningssystem och den praktiska tjänstgöringen inte ger arméofficerenerforderlig truppföringskompetens vid jämförelse med de krav som ställs på truppförande chefer ingående i de svenskainternationella insatsbataljonerna.De resultatslutsatser som dras beskriver hur systemet bör se ut i stället för dagens. Dessa slutsatser prövas mot handlingsteorinoch referensmaterialet samt struktureras med utnyttjande av kompetensmodellen. Därefter formuleras och prövas enhypotes som beskriver den kärnkompetensen markstridsofficeren framgent måste ha.
Diskussion- & kommunikationsmöbeln : En produktutvecklingsprocess
Dagens samhällsutveckling innebär att länder, regioner, kommuner och städer idag väljer att satsa på nya näringar för att få en stadig inkomst och tillväxt. Karlstad är inget undantag i detta då staden hälsar så väl invånare, besökare som företag Varmt Välkomna med varumärket ?Grader Karlstad?. Våra frågeställningar för detta arbete handlar om hur Karlstad framställs som evenemangsstad av Visit Karlstad och lokala evenemangsbolag samt vilka satsningar som kan göras i framtiden för att Karlstad ska bli en ännu mer framgångsrik evenemangsstad. Vårt syfte med arbetet är att titta på hur Karlstad framställs som evenemangsstad och vilken roll platsvarumärket ?Grader Karlstad? spelar i den framställningen.
Paradoxer - En studie av den svenska säkerhetspolitiska diskursens normativa mönster mellan åren 1999-2007
Uppsatsen behandlar den svenska säkerhetspolitiska diskursens normativa mönster samt ställningstagande i Kosovokonflikten år 1999, Afghanistankonflikten år 2001, Irakkonflikten år 2003 och den pågående Darfurkonflikten utifrån en realistisk förklaringsmodell. Syftet med uppsatsen är att pröva hypotesen att det förekommer paradoxer i den svenska säkerhetspolitiska retoriken kring normer som är stadgade för Sverige och att retoriken saknar intern konsistens. Uppsatsen syftar även till att undersöka huruvida den svenska statens normativa ställningstaganden styrs av en nyttomaximerande aspekt. Uppsatsen visar på att det i den svenska säkerhetspolitiska diskursen framhålls värdet i normer som underminerar varandra samt att Sveriges normativa mönster i uppsatsens valda konflikter är inkonsekvent. Uppsatsen för ett resonemang som visar på att paradoxerna i diskursen och Sveriges inkonsekventa normativa mönster bygger på en nyttomaximerande aspekt, det vill säga Sveriges normativa ställningstagande och agerande i uppsatsens valda konflikter är inte styrt av normerna i sig utan av Sveriges nationella intressen..
Halliburton, en viktig aktör i beslutsprocessen inför kriget i Irak? En heuristisk fallstudie om företags påverkan på utrikespolitik
Vi har i denna heuristiska fallstudie utgått från hypotesen att företag under vissa omständigheter har stora möjligheter att påverka stater genom en central beslutsfattare. Vi har utifrån denna hypotes valt att analysera beslutsprocessen i USA som föranledde Irakkriget. Vår ställda frågeställning är: På vilket sätt påverkade företag USA: s beslut att attackera Irak. När vi svarar på denna frågeställning visar vi genom att använda oss av Graham Allisons teori Governmental Politics hur företaget Halliburton genom Vicepresident Dick Cheney påverkat USA: s beslut att invadera Irak. Genom detta försvarar vi tankarna att företag är viktiga aktörer inom utrikespolitisk analys och att man för att tillfredsställande kunna analysera ämnet måste komma ner på individnivå.
Karlstad som evenemangsstad : Idag och i framtiden
Dagens samhällsutveckling innebär att länder, regioner, kommuner och städer idag väljer att satsa på nya näringar för att få en stadig inkomst och tillväxt. Karlstad är inget undantag i detta då staden hälsar så väl invånare, besökare som företag Varmt Välkomna med varumärket ?Grader Karlstad?. Våra frågeställningar för detta arbete handlar om hur Karlstad framställs som evenemangsstad av Visit Karlstad och lokala evenemangsbolag samt vilka satsningar som kan göras i framtiden för att Karlstad ska bli en ännu mer framgångsrik evenemangsstad. Vårt syfte med arbetet är att titta på hur Karlstad framställs som evenemangsstad och vilken roll platsvarumärket ?Grader Karlstad? spelar i den framställningen.
Sambandet mellan motivation och läsförståelse hos andraspråksinlärare : En studie av vuxnas inlärande av svenska som andraspråk
Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.
Utvärdering av verktyget Lokalekonomisk analys, LEA : nästa steg, att finna och nyttja lokalt kapital?
För att utveckla landsbygden behövs fungerande verktyg att arbeta utifrån. Lokalekonomisk analys, LEA, är ett sådant verktyg som funnits i snart femton års tid. En Lokalekonomisk analys ger statistik över exempelvis in- och utflyttning, befolkning och disponibel inkomst. Verktyget beställs och köps av Statistiska centralbyrån. Som med de flesta verksamheter behöver LEA uppdateras för att kunna bemöta de behov som finns och anpassas till den teknik som är tillgänglig i dagsläget.
Antibiotikaförskrivning i tandvården- En studie av skillnaden mellan Skåne och Västerbotten
SAMMANFATTNING
Syfte: Att med kvantitativa metoder försöka finna faktorer som kan förklara skillnaderna i mängd antibiotikaförskrivning mellan tandläkare i Skåne och Västerbotten i Sverige.
Metod: I denna utredande demografiska studie, gjordes en initial sökning i databasen Pubmed för att finna kvantitativa faktorer som påverkar tandläkares antibiotikaförskrivning. Statistiska uppgifter hämtades sedan från olika svenska register och tolkades för resultatet.
Resultat: Ingen enskild faktor som undersöktes kunde förklara den högre förskrivningen av antibiotika som ses i Skåne. Resultaten stödjer hypotesen att det inte finns någon kvantitativ faktor som kan förklara Skånes förskrivning av antibiotika.
Slutsats: Skillnader i mängd ordinerad antibiotika mellan de två regionerna i Sverige kunde inte förklaras genom att undersöka de kvantitativa faktorerna som använts i denna studie. Skillnader i förskrivning är troligen ett resultat av kvalitativa faktorer och fler studier inom området efterfrågas.
Nyckelord: antibiotika, förskrivning, tandvård, Sverige.
Kvinnors ohälsosamma alkoholvanor : - En litteraturstudie kringbakomliggande sociala faktorer
Litteraturstudiens syfte var att beskriva om/hur en kvinnas sociala situation och bakgrund inverkar på hennes ohälsosamma alkoholvanor. Datasökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed). Nio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och bearbetades samt kvalitetsgranskades. Resultatet visade att olika stadier i en kvinnas liv såsom besvärliga uppväxtförhållanden, en tidig alkoholdebut och dåliga relationer i vuxenlivet inverkar negativt på hennes alkoholkonsumtion. Det fanns också ett klass- och genusperspektiv.
Stödet som framgångsfaktor vid rehabilitering i en arbetsmarknadsåtgärd : en intervjustudie
Bakgrund: Utsatta grupper som saknar studier eller arbete riskerar att permanenta sin situation i utanförskap. Många i dessa grupper är i behov av särskilt stöd och hjälp från samhället. Arbetsmarknadsåtgärden Amå (fingerat namn) har en sådan uppgift. Amås syfte är att stödja individer i behov av samverkande rehabiliteringsinsatser och att underlätta möjligheterna för individer att nå egen försörjning.Syfte: Att belysa upplevelser kring stödet som framgångsfaktor i Amå som bidragit till arbete/studier.Metod: En intervjustudie med fem respondenter som lyckades komma ut i arbete eller studier efter avslutat tid i Amå. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer.
"Jag trivs bäst i öppna landskap..." : Om naturmiljöers påverkan på oss människor
En kvantitativ studie med experimentell design har genomförts i syfte att jämföra natur- respektive urbanmiljöers påverkan på känslomässig och fysiologisk återhämtning efter en stressupplevelse, samt utslag på kognitiv prestation. Hypotesen var att naturstimuli genererar högre grad av känslomässig och fysiologisk återhämtning än urbanstimuli. Frågeställningen var om vi kunde se någon skillnad mellan gruppernas prestationsförmåga efter genomförd återhämtning, vad gäller riktad uppmärksamhet. Återhämtningsgrad har mätts i förändring i blodtryck, puls och självskattning av känslor. Resultatet visade att naturmiljön genererar en högre nivå återhämtning med avseende på sänkt diastoliskt blodtryck, ökade positiva känslor samt minskad oro. Däremot visades ingen skillnad i kognitiv prestationsförmåga mellan grupperna.
Korruption, inkomst och Miljökvalitet. En kvantitativ analys.
Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.
Lojalitet till arbetsplatsen : Skillnader mellan generation Y och generation babyboomer
Syftet med studien var att undersöka om lojaliteten till arbetsplatsen skilde sig åt mellan generation Y och generation babyboomer. Utgångspunkten för lojalitet var Meyer och Herscovitchs (2001) teori där lojalitet delas in i tre lojalitetsdimensionerna affektiv, pågående och normativ lojalitet. Med bakgrund i teorin skapades hypoteserna att (1) det finns en skillnad i lojalitet till arbetsgivaren mellan generation Y och generation babyboomer, att (2) det finns en skillnad i affektiv lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer, att (3) det finns en skillnad i pågående lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer och att (4) det finns en skillnad i normativ lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer. Data i form av enkäter samlades in av 61 arbetstagare (genration Y, N=30, generation babyboomer, N=31) och tre intervjuer genomfördes. För att jämför grupperna användes ANOVA.