I denna uppsats undersöks hur ett hållbarhetsperspektiv skulle kunna appliceras vid förnyelsen av en stadspark med fokus på parkens funktion. Utgångspunkten är hur arbetet för en hållbar utveckling skulle kunna bedrivas inom kommunal parkverksamhet och uppsatsen tar avstamp i de miljöförändringar vi står inför samt olika åtgärder mot dessa. Arbetet med dessa åtgärder bedrivs på flera olika nivåer i samhället, såsom global, nationell och kommunal. Omställningsrörelsen, ett globalt nätverk som består av individer som på lokal nivå vill verka för ett fossilfritt samhälle, tas upp som exempel på hur frågan engagerar individer. Arbetet inleds med en litteraturstudie där bland annat olika metoder för grönyteskötsel undersöks, såsom Permakultur och stadsodling. Sedan avslutas det med en fallstudie med förslag på hur en befintlig park i en mindre, svensk kommun skulle kunna göras om för att anpassas till ett hållbarhetsperspektiv. Förslaget är skissartat och går inte in på detaljer. Det som föreslås är till exempel en minskad andel kortgrästyta till fördel för ängsytor, planteringar och odlingar för att på så sätt utöka parkens funktioner och möjligheter till upplevelser och aktiviteter samt skapa förutsättningar för ökad biodiversitet.

Det svenska jord- och skogsbruket domineras idag av ett fåtal arter, ängarna har nästan försvunnit och våtmarker dikas ut. Förutsättningarna för en mångfald av djur och växter utarmas i vårt land. Varför låter vi detta ske? En viktig anledning är att fler och fler människor bor i städer, spenderar mindre och mindre tid i naturen och därmed förlorar känslan och förståelsen för värdet av natur, odling och biologisk mångfald. Så vad kan göras? Ungefär 6.6 miljoner människor i Sverige har idag tillgång till trädgård och tillsammans täcker de en yta som är lika stor som Blekinge.