IntroduktionInterpersonella konflikter är vanligt på arbetsplatser, vilket har en negativ påverkan på arbetsklimat och trivsel. Även patienternas omvårdnad kan beröras av konflikter i personalgruppen. Chefen är den som förväntas ingripa för att lösa sådana problem, men för chefer är konflikthantering ett område som upplevs svårt, som tar mycket tid och där man saknar kunskap.SyfteAtt undersöka vilka konflikthanteringsstrategier vårdenhetschefer använder vid interpersonella kon-flikter, och vad som påverkar valet av konflikthanteringsstrategi.MetodStudien är en litteraturstudie i vilken 7 vetenskapliga studier/artiklar ingår. Ingående artiklar hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och Scopus, samt med manuell sökning i tidskrifterna Journal of Nursing Management och Journal of Advanced Nursing. Artiklarna var publicerade mellan 1991 och 2008.ResultatStudierna visade att vårdenhetschefer ofta använder konflikthanteringsstrategier som endast ger kort-variga lösningar, och som inte är effektiva.

Introduktion Patientsäkerhet är en viktig del i arbetet med att upprätthålla en god kvalitet inom hälso- och sjukvården och inte minst inom riskfyllda områden som anestesi- och operationssjukvård. Operationsprocessen kan stödjas genom användandet av ett kliniskt informationssystem, ett så kallat operationsplaneringssystem. Vad som dock inte finns väl beskrivet är hur ett sådant här informationssystem skulle kunna bidra till en säkrare vård.Syfte: Syftet med studien var att beskriva processen och vilken betydelse ett operationsplaneringssystem hade för patientsäkerheten på en operationsavdelning utifrån personalens perspektiv.Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes och analyserades med riktad innehållsanalys enligt Hsieh & Shannon. Tjugosex intervjuer genomfördes utifrån nio olika befattningar relaterade till operationsprocessen på tre olika sjukhus i mellersta och södra SverigeResultat: Processen av kirurgska ingrepp bestod av tre olika faser; planering, genomförande och uppföljning. Extern planering hanterades av kirurgisk avdelning eller mottagning.

Bakgrund: Alkoholberoende är en medicinsk diagnos som skiljer sig från risk- samt skadligt bruk. Beroende utvecklas i samspel med belöningssystemet och har en ärftlig komponent. Personer med alkoholberoende är en stigmatiserad grupp i samhället såväl som i sjukvården, och diagnosen innebär ett stort lidande för den enskilde personen. Därför är det viktigt att belysa personernas egna erfarenheter av vårdrelationer.Syfte: Att belysa erfarenheter av vårdrelationer hos personer med alkoholberoende.Metod: Litteraturstudie med sökorden Alcohol dependence, care, patient experiences. alcohol addiction, phenomenological, alcohol, treatment barriers, patient satisfaction, nursing, experiences och qualitative.

Konfusion kan drabba vem som helst, men risken ökar med stigande ålder. Det är en störning av medvetande och kognitiva funktioner. Utlösande faktorer kan vara medicinska tillstånd som allvarlig sjukdom, infektioner, metabola rubbningar, dehydrering eller läkemedel. Konfusion ökar risken för skador och komplikationer, försvårar vårdandet, förlänger vårdtiden samt innebär ett lidande för patienter och anhöriga. Syftet är att identifiera omvårdnadsaktiviteter som kan förebygga och lindra konfusion hos patienter som vårdas på sjukhus.

Bakgrund: I Sverige har sjuksköterskeprogrammet under åren genomgått ett flertal reformer för att anpassas efter de förändrade behoven av hälso- och sjukvård. År 1993 blev sjuksköterskeutbildningen en treårig utbildning som både leder till en kandidatexamen i omvårdnad och en yrkesexamen. Detta har inneburit svårigheter för lärosätena gällande förmågan att kombinera den akademiska skolningen med den yrkesförberedande utbildningen. Tidigare gjorda studier visar att utbildningen ansetts otillräcklig i vissa avseenden vilket har lett till att sjuksköterskestudenter upplevt sig vara oförberedda inför att gå ut i arbetslivet.Syfte: Syftet är att beskriva om sjuksköterskestudenter i termin sex upplever sig förberedda inför arbetslivet som legitimerad sjuksköterska.Metod: Studien är en empirisk intervjustudie med en deskriptiv kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskestudenter i termin sex utgör studiens material.

Sammanfattning Bakgrund:Sedan början på förra århundrandet är blodtransfusioner en av de främsta livräddande medicinska behandlingarna. Sjuksköterskan är ansvarig under hela arbetsprocessen vid administrering av blodprodukter. Sjuksköterskans arbete utgör en livsviktig uppgift som innefattar patientsäkerhet genom att sjuksköterskan övervakar patienten för att tidigt kunna upptäcka symtom och därmed förhindra att allvarliga och livshotande komplikationer uppstår.Syfte:Syftet var att belysa blodtransfusioner utifrån sjuksköterskans och patientens erfarenheter.Metod:Metoden som användes var en litteraturbaserad studie enligt Friberg. Datainsamlingen utfördes i databaserna Cinahl with full text och Pubmed with full text med sökorden nursing, nursing care, blood transfusion, transfusion, patient care och patient experience. Resultatet baserades på sex vetenskapliga publikationer med både kvalitativ och kvantitativ design.

Bakgrund Inom hälso- och sjukvården eftersträvar verksamheterna att öka effektivitet och produktion. Studier visar att en av de verksamheter med störst möjlighet att öka sjukhusets produktion är operationsavdelningen. Utmaningen för operationsavdelningarna är att utföra fler ingrepp med befintliga resurser utan att personalen upplever ökad arbetsbelastning och stress. Med detta ändamål har de på det valda sjukhuset utarbetat en arbetsmodell. Syftet med denna studie är att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av optimerad arbetsmodell i förhållande till vanlig elektiv arbetsmodell.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka attityder sjuksköterskor hade gentemot suicidala patienter, vilka upplevelser patienter hade efter ett suicidförsök och hur de upplevde omvårdnaden de fick. I syftet ingick även att undersöka vilka kunskaper som en sjuksköterska behöver ha i mötet med suicidala personer. Sökning av artiklar har gjorts på databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergy där sökorden attitudes, care, caring, nursing, nurse, suicide användes i olika kombinationer. Artiklarna skulle vara vetenskapliga, inte publicerade före 1997 och svara på syfte och frågeställning. För att säkerställa att kvalitén på artiklarna var god granskades de med hjälp av en granskningsmall.

Bakgrund: Sjuksköterskan har enligt kompetensbeskrivningen och ICN:s etiska kod ett ansvar att förespråka patienten. Begreppet advocacy myntades i USA under 1970-talet och sedan dess har begreppet diskuterats i litteraturen. Advocacy innebär att sjuksköterskan ska kunna uttyda patientens önskemål, kommunicera med patient och närstående, försäkra sig om patientens säkerhet, respektera och beskydda patientens rättigheter och tala samt agera på uppdrag av patienten.Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskan i rollen som patientens förespråkare. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar, varav tio kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: Författarna fann i det analyserade materialet, fyra huvudfaktorer som på olika sätt påverkade sjuksköterskan i rollen som förespråkare.

People with dementia often have difficulties expressing their needs. Untreated pain within this group can be manifested as depression, agitation or loss in appetite. It can be a challenging task for a nurse to estimate, treat and evaluate pain for people with dementia. With good knowledge and an empathic approach, nurses can often recognize and relieve pain amongst these people. Despite this, litterature often suggest that unrecognized and untreated pain is common within this group..

SAMMANFATTNING BAKGRUND Syftet med studien var att få information om anhörigas upplevelse av vården på en av fem geriatriska avdelningar i Uppsala län 2008. Studien undersökte upplevelsen av tillgäng­lighet, delaktig­het, information och bemötande. En jämförelse gjordes för att se om skill­nader fanns mel­lan den studerade avdelningen (grupp 1, n=39) och de tidigare studerade geriatriska avdelning­arna (grupp 2, n=162). METOD Studien är deskriptiv och jämförande med kvantitativ metod och analysen utfördes med deskriptiv statistik. Antal anhöriga som deltog var 39 av 50 tillfrågade (n=78 %).

Bakgrund: Anorexia nervosa innebär för en människa svår viktnedgång, som är en konsekvens av dennes rädsla att gå upp i vikt. Omvårdnaden består till stor del av kontrollerad behandling av de fysiska symtomen, vilket kan resultera i en maktkamp då människor med anorexia nervosa inte inser att de behöver hjälp och inte vill bli friska. Detta utmanar skapandet av en vårdrelation. En fungerande vårdrelation är avgörande för patienters tillfrisknande.Syfte: Att beskriva patienters och sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen i omvårdnaden av anorexia nervosa.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ litteraturstudie. Informationssökning gjordes via databasen Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature, CINAHL.

Att vara med om en amputation innebär ett stort trauma för den enskilde. För att som sjuksköterska kunna ha ett professionellt förhållningssätt gentemot patienten krävs det god självkännedom, empati och kunskap inom området. Syftet med litteraturstudien var att söka kunskap om hur sjuksköterskan på bästa sätt kan stödja, förhålla sig och vårda traumatiskt amputerade patienter. Hur vi som sjuksköterskor på bästa sätt kan lindra lidandet för den drabbade och dennes närstående. De vetenskapliga artiklarna som ingick i studien söktes genom databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO samt framtogs genom personlig kommunikation med docent Hans Granhed, ortopedkliniken SU/ Mölndal.

Bakgrund: Den äldre populationen ökar och många av de äldre lider av flera olika sjukdomar. Därmed ökar behovet av professionell och god omvårdnad. Den äldre människan som ofta lider av flera sjukdomar bor vanligtvis sista tiden av sitt liv på vård- och omsorgsboende. Äldre människor vårdas inte utifrån ett palliativt perspektiv trots att behov föreligger. Palliativ vård kopplas ofta ihop med människor som är under 65 år och har en obotlig sjukdom exempelvis cancer.Syfte: Att belysa hur den äldre människan vårdas i livets slut på vård- och omsorgsboende, ur de äldres, de närståendes och vårdpersonalens perspektiv.Metod: En litteraturstudie inspirerad av Friberg (2006).

Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors respektive undersköterskors syn på god omvårdnad. Studien är av empirisk och kvalitativ karaktär där fyra legitimerade sjuksköterskor och fyra undersköterskor intervjuades och delgav sina uppfattningar. Analysmetoden innehållsanalys valdes och i resultatet presenteras nio stycken huvudkategorier; Ge patienten trygghet, att respektera patientens vilja och individuella behov, basal hygien ? och omvårdnad skall tillgodoses, social samvaro, motivera patienten, kommunikation, empati, hinder, skillnader i uppfattning..