Från och med 1 januari 2005 ska juridiska personers avsättningar till Periodiseringsfonder räntebeläggas. Detta sker genom att en schablonintäkt tas upp till beskattning. Uppsatsens syfte är att beskriva hur företag noterade på Stockholmsbörsens A-lista hanterat sina avsättningar till Periodiseringsfonder inför och efter införandet av räntebeläggningen. Uppsatsen syftar även till att ta reda på motiven bakom företagens agerande. Genom intervjuer och en undersökning av företagens årsredovisningar visar uppsatsen att en majoritet av företagen upplöst sina Periodiseringsfonder mellan åren 2003 och 2005.

Periodiseringsfonder har använts som ett resultatutjämnande instrument, för att ge företagen en möjlighet att kvitta framtida förluster mot tidigare gjorda avsättningar. Förutsättningarna förändrades dock när den nya lagen Räntebeläggning av Periodiseringsfonderna (IL 2004:1323) trädde i kraft år 2005. Den dåvarande räntefria avsättningen belades i och med den nya lagen med en ränta, vilket innebar att företagen var tvungna att betala en extra skatt för att använda sig av denna bokslutsdisposition..

Åsikterna om periodiseringsfonden har ändrats från att före räntebeläggningen varit mycket positiva till att bli mindre positiva. De intervjuade tror att en följd av lagändringen blir att företagen kommer att sätta av mindre pengar till Periodiseringsfonder och istället använda sig av överavskrivningar då det är möjligt. Numera kan inte periodiseringsfonden ses som ett räntefritt lån och därmed måste företagen ta hänsyn till alternativa finansieringsmöjligheter..

Periodiseringsfonder innebär att företag har en möjlighet att senarelägga beskattning av en del av det beskattningsbara resultatet. En lagändring under 2004 innebar att Periodiseringsfonder räntebelades. De nya reglerna trädde i kraft och började tillämpas för de beskattningsår som påbörjades efter utgången av 2004. Företagen ställdes inför ett dilemma, att antingen minska eller helt lösa upp sina Periodiseringsfonder på grund av den nyinförda räntan, eller att behålla befintliga Periodiseringsfonder och fortsätta göra avsättningar och därmed få betala ränta.Syftet med uppsatsen är att utreda hur räntebeläggningen av Periodiseringsfonder har påverkat Uppsala läns femtio största aktiebolag mätt i omsättning. Uppsatsförfattarna vill undersökavilka faktorer som har påverkat företagens beslut att antingen lösa upp eller göra fortsatta avsättningar till Periodiseringsfonder.

Sammanfattning:Det finns olika valmöjligheter inom redovisning. Vilket val man gör styrs av vilket resultat man önskar visa. Det har just införts en ny lag som innebär att juridiska personer skall ta upp en schablonintäkt för sina Periodiseringsfonder och vi bestämde oss för att undersöka vilka val företagen gjort och vilken betydelse olika faktorer har när de ska välja att sätta av till Periodiseringsfonder eller ej.Vi valde ett deduktivt angreppssätt och de vetenskapliga teorier vi främst utgick ifrån var agentteorin och Positive Accounting Theory (PAT). Vi valde att undersöka om följande faktorer kan ha samband med vilka beslut man tar när det gäller Periodiseringsfonderna: bonus till ledningen, företagens skuldsättningsgrad, storlek, bransch och ägarstruktur.Vi ställde samman en hypotes för varje faktor och i de fall vår ursprungliga rådata var kontinuerligt kvantitativ testade vi dessa hypoteser med hjälp av så kallade t-tester. I andra fall gjorde vi korstabeller med ?2-test.Från PAT är det endast skuldsättningsgraden som påvisar ett svagt samband.

Syfte: År 2005 infördes en ny lag, att företagen som gjorde avsättningar till Periodiseringsfonder var tvungna att beskatta en schablonintäkt som erhölls från de gjorda avsättningarna. Problemet som uppsatsen berör är huruvida användandet av överavskrivningar hade förändrats efter att lagen tillkom för Periodiseringsfonder jämfört med tidigare. Dessutom fokuserades det också på vilka konsekvenser obeskattade reserver har fått före och efter att lagen trädde i kraft. Syftet med examensarbetet är att kartlägga hur företagens vanor kring avskrivningar över plan förändrades efter införandet av schablonintäkten på Periodiseringsfonder, och om överavskrivningar kan anses som ett substitut till Periodiseringsfonder istället för ett komplement. Metod: En undersökning gjordes på företagen som är listade på börslistan ?large cap?.

För ett litet företag kan det vara svårt att få in kapital till verksamheten. Långivare och riskkapitalister kan vara skeptiska till småföretag och kräva stor utdelning på det investerade kapitalet. Med bakgrund i detta är skattekrediter, som en billig finansieringsform, en väl använd möjlighet för småföretagare i behov av ett litet kapitaltillskott i verksamheten. Periodiseringsfonden är den viktigaste formen av skattekredit och studien syftar till att besvara vad som händer när denna från att ha varit räntefri går till att bli räntebelagd.Pecking order theory (POT) beskriver hur företag väljer sitt kapital där det internt genererade kapitalet föredras framför externt genererat kapital såsom lån och aktietillskott. Författarna föreslår i studien att periodiseringsfonden genom förändringen förflyttas i POT:s hierarki från att ses som internt genererat kapital till externt kapital.

Det här är en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en årsomsättning om mindre än 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag är små bolag med mindre än 10 personer anställda och en årsomsättning på mindre än 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgår från asymmetrisk informationsteori och mer specifikt från pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mäts genom två olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsättning till Periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern finansiering, dels genom förekomsten av externa lån från kreditinstitut. Branscherna som undersöks är tillverkning samt tjänster vilka anses skilja sig åt vad gäller kreditpreferenser.

2005 avgiftsbelades periodieringsfonden, tidigare hade den varit en skattefri kredit från staten. I och med avgiftsbeläggningen var företagen tvugna att ta ställning till om den var värd att betala för. Lagstiftarna hävdade att det var de stora bolagen som skulle drabbas hårdast av förändrigen medan kritikerna hävade motsatsen. I denna kvantitativa undersökning har genom intervjuer med tio företag, fem stora och fem små, samt två revisorer undersökts om företagen, utifrån storlek, drabbats olika av avgiftsbeläggningen..

Syfte: Uppsatsens syfte är att studera räntebeläggning på periodiseringsfond genom att se hur svensk regleringspolitik inom redovisning har utvecklats och vad ränte¬beläggningen på Periodiseringsfonder får för konsekvenser för företag. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvalitativ undersökning. Uppsatsens ansats har varit deskriptiv. Uppsatsens primär¬data består av 10 intervjuer med revisorer. Författarna har inspirerats av Sten Jönssons urvalsprocedur i boken Eliten och normerna, då vi försökt finna en redovisningselit.