Bakgrund: Universitet och högskolor har utvecklat kliniska träningscentrum (KTC) där sjuksköterskestudenterna får integrera kliniska och teoretiska kunskaper. Scenarioträningar innebär att ett antal färdigheter läggs samman till ett autentiskt patientfall och färdighetsträning innebär att lära sig tekniken eller handling med upprepningsmöjligheter. Tekniken har utvecklats i takt med att sjukvården blivit allt mer komplex. Syftet: Syftet med denna studie var att jämföra två olika inlärningsmetoder i att koppla en infusion till en Perifer venkateter bland sjuksköterskestudenter. Jämförelsen var mellan färdighetsträning och en kombination av färdighetsträning och scenarioträning.

Inläggning av Perifer venkateter (PVK) är en vanlig rutin inom sjukvården. Det ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter att lägga in PVK, övervaka och dokumentera omvårdnaden av patient som har en PVK. Den vanligaste komplikationen i samband med PVK är flebit. Symtomen på flebit är lokal rodnad, ömhet och svullnad som kan sträcka sig längs kärlet och som vid palpation kan kännas hårt. Flebit delas in i mekanisk, kemisk, bakteriell och postinfusionsflebit.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen över 100,000 patienter av vårdskador inom den somatiska sjukvården. En bristande arbetsmiljö ökade risken för att sjuksköterskor skulle begå misstag. Internationella rekommendationer belyste att sjukvården måste förbättra patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att belysa patientsäkerheten på sjukhus i förhållande till sjuksköterskors arbetssituation. Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar.

SAMMANFATTNING En av sjuksköterskans dagliga omvårdnadsåtgärder är att lägga in och ansvara för patientens omvårdnad i samband med perifer venkanyl. Studiens syfte har varit att undersöka hur handläggningen och bristerna beskrivs i samband med att patienten erhåller en perifer venkanyl, samt att ge ett förslag hur vårdprocessen som modell kan motverka brister i den kliniska handläggningen av perifer venkanyl. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie där resultatet grundar sig på vetenskapliga artiklar och två böcker inom området. En kombination av Eriksson och Atkinson & Murrays vårdprocessmodeller har använts som utgångspunkt i studien. Deras modeller bygger på fyra faser och kan tillämpas i alla vård situationer.

SAMMANFATTNING En av sjuksköterskans dagliga omvårdnadsåtgärder är att lägga in och ansvara för patientens omvårdnad i samband med perifer venkanyl. Studiens syfte har varit att undersöka hur handläggningen och bristerna beskrivs i samband med att patienten erhåller en perifer venkanyl, samt att ge ett förslag hur vårdprocessen som modell kan motverka brister i den kliniska handläggningen av perifer venkanyl. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie där resultatet grundar sig på vetenskapliga artiklar och två böcker inom området. En kombination av Eriksson och Atkinson & Murrays vårdprocessmodeller har använts som utgångspunkt i studien. Deras modeller bygger på fyra faser och kan tillämpas i alla vård situationer.

PICC-line är en central venkateter som läggs in via en perifer kanyl i överarmen med hjälp utav ultraljud. Patienter som behöver intravenös behandling i mer än fem dagar är i behov av en central venkateter för att säkerställa tillförseln av dessa läkemedel. Inläggning är kostnads effektiv, den kräver ett minimum av resurser och görs utav picclinesjuksköterskor. Denna kvalitativa studie med semistruk-turerade frågor syftade till att ta del av patientens upplevelse av att få en PICC-line kateter inlagd. Kände patienten sig lugn under ingreppet, var han eller hon väl informerad och upplevde personen någon smärta? Tio intervjuer genomfördes och resultatet visade att informanterna kände sig lugna och att smärtan var låg.

SAMMANFATTNING En av sjuksköterskans dagliga omvårdnadsåtgärder är att lägga in och ansvara för patientens omvårdnad i samband med perifer venkanyl. Studiens syfte har varit att undersöka hur handläggningen och bristerna beskrivs i samband med att patienten erhåller en perifer venkanyl, samt att ge ett förslag hur vårdprocessen som modell kan motverka brister i den kliniska handläggningen av perifer venkanyl. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie där resultatet grundar sig på vetenskapliga artiklar och två böcker inom området. En kombination av Eriksson och Atkinson & Murrays vårdprocessmodeller har använts som utgångspunkt i studien. Deras modeller bygger på fyra faser och kan tillämpas i alla vård situationer.

SAMMANFATTNING En av sjuksköterskans dagliga omvårdnadsåtgärder är att lägga in och ansvara för patientens omvårdnad i samband med perifer venkanyl. Studiens syfte har varit att undersöka hur handläggningen och bristerna beskrivs i samband med att patienten erhåller en perifer venkanyl, samt att ge ett förslag hur vårdprocessen som modell kan motverka brister i den kliniska handläggningen av perifer venkanyl. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie där resultatet grundar sig på vetenskapliga artiklar och två böcker inom området. En kombination av Eriksson och Atkinson & Murrays vårdprocessmodeller har använts som utgångspunkt i studien. Deras modeller bygger på fyra faser och kan tillämpas i alla vård situationer.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka rutiner och kunskaper sjuksköterskor hade i samband med skötseln av perifera venkatetrar. Dessutom avsåg studien att undersöka om deras rutin och kunskap påverkades av erfarenhet. En kvalitativ intervjumetod användes och tolv sjuksköterskor på tre olika avdelningar intervjuades. Tre huvudkategorier framkom efter analys av materialet. Dessa var, rutin, kunskap och sjuksköterskans reflektioner. I vissa avseenden påverkade sjuksköterskans erfarenhet, skötseln och kunskapen, i samband med perifera venkatetrar. Trots kunskap om gällande riktlinjer för skötseln av perifera venkatetrar visade resultatet att sjuksköterskornas rutiner i samband med skötsel av perifera venkatetrar ofta var samma som de rutiner på avdelningarna där de arbetade..

Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa litteratur gällande olika typer av förband samt omläggningsfrekvens vid omvårdnad av central venkateter. Författarna har gjort en systematisk litteraturstudie och följt Goodmans sju steg i forskningsprocessen. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar efter litteratursökning i databaserna PubMed, CINAHL, Cochrane Library samt via kompletteringar i ELIN. Artiklarna granskades av två oberoende bedömare utefter modifierade granskningsprotokoll och kvalitetsbedömdes därefter. Resultaten av denna sammanställning visar en tendens åt att sterila kompresser än så länge har ett litet försprång gentemot transparenta förband, i synnerhet när insticksstället inte läkt.

Patienter med stickrädsla uttrycker ofta svår ångest och oro inför provtagning, insättning av Perifer venkateter, diverse injektioner samt inför vissa medicinska ingrepp. Det är därför relevant att beskriva detta närmare och av stor klinisk betydelse att problemet uppmärksammas.Syftet med litteraturstudien var att beskriva de omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda för att motverka stickrädsla hos barn. Resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar, tio kvantitativa och två kvalitativa. Artiklarna kartlägger aktuella studier inom området och författarnas analys av artiklarna mynnar ut i tre huvudkategorier av omvårdnadsåtgärder: att avleda barns uppmärksamhet genom distraktion, smärtlindring med topikal anestesi och motivera användandet av coopingstrategier.Studiens huvudresultat är att en kombination av resultatets samtliga tre omvårdnadsåtgärder, där även föräldern engageras, samt ett kommunikativt korrekt förhållningssätt, anpassat till barnets utvecklingsnivå, är det bästa sättet att reducera barnets smärtupplevelse, rädsla, oro samt ångest och därmed minska risken att stickrädsla utvecklas..

Syfte: Syftet med studien var att, med hja?lp av Optical Coherence Tomography (OCT), underso?ka om det finns na?gon skillnad i central och perifer retinal tjocklek mellan olika ametropier.Metod: Studien omfattade 36 fo?rso?kspersoner, som grupperades beroende pa? ametropi i en myop, emmetrop och hyperop grupp. Av de 36 fo?rso?kspersonerna var det 15 myoper, 15 emmetroper och 6 hyperoper. En inledande ma?tning gjordes da?r fo?rso?kspersonernas objektiva refraktion uppma?ttes med autorefraktor och da?refter gjordes en avsta?mning i provba?ge fo?r att sa?kersta?lla refraktionen.

The purpose of the study was to describe the nurse´s role and experiences aroundpreparation of children in front of peripheral venous catheter (PVC) placement andblood draw. The study used a descriptive design with qualitative approach and wasperformed on a pediatric clinic in Sweden. Semi-structured interviews were performedwith seven nurses of whom the first was a pilot interview, which was included in theresult. The recruitment of nurses was made by a purposeful sampling, maximumvariation sampling, with help of the quality coordinator of the pediatric clinic. Thecollected data was analyzed with the manifest qualitative content method.

Perifer vaskulär insufficiens innebär arteriell och/eller venös cirkulationssvikt i nedre extremiteter, vilket kan förorsaka bensår. Vaskulär insufficiens i benen är ett ökande hälsoproblem som ofta är ett mycket smärtsamt tillstånd och kan ha stora konsekvenser för den drabbade i dennes dagliga liv. Litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet; att beskriva forskning om patienters upplevelser av hur perifer vaskulär insufficiens i de nedre extremiteterna påverkar det dagliga livet. Detta utifrån Carnevalis omvårdnadsteori om dagligt liv funktionellt hälsotillstånd. Stora inskränkningar i dagligt liv på grund av sjukdomen identifierades i litteraturen.

INTRODUKTION: Inom sjukvården är perifera venkatetrar (PVK) vanliga och ett av sjuksköterskans ansvarsområde. Den förs in i en ven med hjälp av en kanyl, för att kunna ge patienter läkemedel, blod, samt upprätta eller korrigera vätske-, elektrolyt- och näringsbalansen. SYFTE: Att beskriva sjuksköterskans kunskap vid hanteringen av perifera venkatetrar. METOD: En litteraturöversikt som innehåller 14 vetenskapliga artiklar, som har granskats och analyserats. RESULTAT: Resultatet presenterades i kategorierna: aseptik, val av insticksplats, val av storlek, dokumentation, regelbundna byten, förebyggande av tromboflebit och hantering av svårstuckna patienter.