Denna studie vill undersöka om koloniala strukturer genomsyrar den senaste i raden av Star Trek-serierna, Enterprise. Med utgångspunkt i äldre forskning om just koloniala strukturer i Star Trek kommer en jämförelse göras om Enterprise först och främst har dessa strukturer och om så är fallet, göra en jämförelse med de andra serierna.Det postkoloniala forskningsfältet tillsammans med ett strukturalistiskt och post-strukturalistiskt tillvägagångssätt som innefattar semiotik och diskursanalys används för att kunna peka på hur de koloniala strukturerna genomsyrar serien.Analysen, som bland annat innefattar besättningens inbördes hierarki, hur andra främmande raser ser ut och vilka egenskaper de har och hur mötet går till med andra kulturer, visar att de koloniala strukturerna fortfarande genomsyrar Star Trek. Enterprise skiljer sig dock från de äldre serierna på ett sådant sätt att det koloniala tar mindre plats, bland annat seriens handling och även hur alla besättningsmedlemmar är med och skapar seriens handling..

Syftet med denna uppsats har varit att studera genusframställningen i bilder frångymnasiesamhällskunskapsläroböcker för att se om det skett någon förändring från slutet av 1980-talet fram till år 2007. Genusbilderna har även studerats utifrån skollagen och deras läroplans jämställdhets syn för att se om de överensstämmer med de mål de strävade efter. Vår undersökning har en kvantitativ samt en kvalitativ del. I den kvalitativa delen gjorde vi en gruppering av bildmaterialet efter grupperna kvinna, man och man/kvinna. I den kvalitativa delen har vi använt oss av en semiotisk bildanalys samt analyserat utifrån Hirdmans begreppdikotomi och den patriarkala ordningen.

Abstract Syftet med föreliggande uppsats är att visa på hur jämställdhet och jämlikhet kan bidra till en positiv förändring inom den verksamhet som Räddningstjänsten i Halmstad bedriver. Uppsatsen är dels en sociologisk uppsats och dels en kartläggning av Räddningstjänstens organisation i Halmstad. Den är skriven på uppdrag från Räddningstjänsten i Halmstad och beskriver brukarnas attityder till jämställdhet och jämlikhet inom kåren samt skildrar Räddningstjänsten både ur ett historiskt perspektiv och ur ett nutidsperspektiv. Frågan som ställs i arbetet är vad det innebär för den enskilda brandmannen, för organisationen och för brukarna att Räddningstjänsten är en organisation med nästan enbart svenska män. Arbetet lyfter fram och problematiserar hur fördomar och föreställningar kring kön och etnicitet kan bli ett hinder för såväl Räddningstjänsten som samhället när det handlar om jämställdhet och jämlikhet.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev utsatthet.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/ öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev utsatthet.

The thesis of this essay is how literary texts are selected in the teaching of Swedish in upper secondary school, and how teachers reflect upon gender in these selections. To answer the thesis question three methods have been used. Firstly interviews were held with five teachers of Swedish, which have been the primary source for the essay. In addition to the interviews, I have examined two literary anthologies used as teaching aid in the teaching of Swedish and lastly I analyzed the literature and authors that the teachers explicitly express that they use in their tutoring. The secondary sources of this thesis contain research on selections of fictional texts, literary canon and students? re-production of gender.

Jag har här försökt göra en projektredogörelse med utgångspunkt i en socialkonstruktionistisk diskussion om genus i förhållande till ämnet slöjd. Syftet var att undersöka huruvida grundskolans gängse uppdelning mellan trä- och metallslöjd respektive textilslöjd har förutsättning att fungera som feministisk strategi. Undersökningen utfördes - medelst ett diskursteoretiskt angreppssätt ? genom litteraturstudier, elevintervjuer och praktisk-estetisk gestaltning. I denna undersökning fann jag tre teman, vilka blev grundbultarna i resonemanget.

Syftet för denna uppsats har varit att undersöka hur den växande feministiska kritiken mot objektifierande och stereotypiska framställningar av kvinnor under 1970- och 1980-talet har påverkat framställningen av genus i modereklam i nutid. Jag har även undersökt vilken funktion de nya kvinnouttrycken har i reklam, vars målgrupp är män. Jag har undersökt detta genom en fallstudie, en semiotisk näranalys av 4 bilder från Tom Fords modereklamkampanj för mäns kläder från 2008. Jag har utgått från postfeministiska teorier samt teorier kring maskulinitet.Mina frågeställningar var följande:-          Hur framställs kvinnan respektive/i förhållande till män i Tom Fords reklamkampanj?-          Hur ser den här typen av postfeministisk reklam ut?-          Vilken funktion har den postfeministiska kvinnan i reklam avsedd för män?-          Har man i grunden förändrat reklamens genusuttryck och budskap efter den feministiska kritiken?Resultaten visade att både kvinnor och män framställs genom postfeministiska uttryck, kvinnor ofta som starka individer och sexuella subjekt och män som mer feminiserade och androgyna.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där frågor kring genus och etnicitet ligger i fokus. Därigenom har problem uppmärksammats, så som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhävs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv särbehandling är en form av åtgärdsprogram som ansvariga inom olika samhällsarenor kan ta hjälp av för att utjämna löner och inflytande mellan kvinnor och män, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vänsterpartiets respektive folkpartiets syn på positiv särbehandling som idé och metod.

Hösten 2007 genomfördes denna jämställdhetsutredning inom bank- och finansbranschen.Syftet med utredningen var att belysa hur informella aspekter inom Bank AB kunde förstås i relation till jämställdhet. Den konkreta och övergripande frågeställningen är: Vilka hinder och möjligheter framträder för jämställdhet i Bank AB:s organisation? För att besvara den övergripande frågan ställdes följande frågor till mitt material: Framträder det några skillnader inom organisationen som är relaterade till kön/genus? Hur framställs kvinnor och män i interntidningen? Vilka föreställningar finns om kön/genus i organisationen?Utredningen utfördes via enkäter, därefter undersöktes personaltidningen och slutligen genomfördes intervjuer. Teoretisk utgångspunkt är organisationsteori med genusperspektiv uppdelat i begrepp som gäller strukturer, ledarskap, symbolism och förändring. Även teoretiska resonemang om systemförändrande/systembevarande jämställdhetsarbete applicerades på materialet.

The purpose of this study is to examine two educational materials from different decades, to see if they have a conscious gender and equality perspective, and to see if they have followed the development society made regarding gender and equality. Even the curricula have a part in my study as I will relate them to the educational materials. Equality as a concept means briefly that women and men should have the same conditions, and gender depicts our notions of femininity and masculinity.I have chosen to do textual analyses, focusing on multimodal discourse because I analyze both text and image. I also use both quantitative and qualitative methods.My questions are: In which way do the curricula and the educational materials express equality?; In which way do the curricula and the educational materials express gender?; Do the educational materials express the fundamental values written about equality and gender in the curricula? And, if this is the case, does it mean that educational materials have followed the development of the Swedish society?The conclusion of this work is that equality and gender are presented as goals in both curricula, but the new curricula have developed that section more.

Den här studien handlar om jämställdhet i förskolan ur ett verksamhetsperspektiv, där fokus är på pedagogerna. Vi har valt att fokusera på de manliga förskollärarna, eftersom de är en underrepresenterad grupp. Syftet med studien är att undersöka hur manliga pedagoger upplever att det är att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke som förskolan. Frågeställningarna som ligger bakom detta examensarbete är: Hur upplever manliga förskollärare det är att arbeta inom ett yrke som domineras av kvinnor? Möter manliga förskollärare förutfattade meningar vad det gäller genus från kollegor och barnens föräldrar? Hur har samhällets jämställdhetsutveckling påverkat verksamheten i förskolan? Vårt kunskapsbidrag är att ge en nyanserad bild av den manlige förskolläraren. Denna forskning är ett kunskapsbidrag till diskussioner om genus i arbetslag inom förskolan.

Denna studie syftar till att granska hur sociala strukturer påverkar nyanlända elevers skolsituation. I huvudsak handlar det om hur etnicitet, ras och genus processas i skolans vardag. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med nyanlända elever och lärare samt observationer på plats i skolan. Resultatet visar att strukturer processas i skolan i form av föreställningar baserade på etnicitet, ras och genus som upprätthåller grupperingar och en rangordning mellan eleverna. Strukturer möter också de nyanlända eleverna i form av en tydlig norm om enspråkighet på bekostnad av att elevernas förstaspråk och tidigare kunskaper osynliggörs och undervärderas.

Studien grundar sig på vår hypotes om att de finns könsspecifika mönster i barns val av musik. I studien används både en kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har genomfört ett lyssningsexperiment i med 118 elever i F-3 och vi har även genomfört fokusintervjuer med 19 elever i år 1-2. Studien belyser viktiga aspekter av elevers uppfattningar kring musikpreferenser samt hur eleverna upprätthåller könsstereotypa mönster.Syftet med studien är dels undersöka om det finns några könsspecifika mönster i elevers val av musik samt att undersöka om det går att upptäcka könsstereotypa mönster i elevers musikpreferenser, attityder och uppfattning om musik. Resultaten från studien kommer att diskuteras i relation till tidigare musiksociologisk forskning om genus och musik.Våra resultat sätts i relation till läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna Lpo94.

I denna uppsats gör jag en feministisk, samhällsvetenskaplig analys av 98 stycken reklambilder för parfym riktade till herrar, varav jag djupanalyserar 9 stycken med syftet att se på vilken bild av maskulinitet som de förmedlar. Bilderna är hämtade ur tre svenska herrmodemagasin från år 2008 och jag genomför analysen med utgångspunkten att genus, sexualitet och makt är socialt konstruerade. Till min hjälp använder jag mig av tidigare forskning kring genus, maskulinitet och media, men även en del feministisk teoribildning. Feminismen utgår från att män innehar en överordnad position i samhället som reproduceras på en strukturell nivå, och i uppsatsen undersöker jag huruvida detta är något vi kan se sker i parfymreklamen. I sitt meningsskapande använder sig reklamen av stereotyper och olika koder för att fixera innebörd och genom en kvalitativ innehållsanalys identifierar jag i reklamen olika tecken, vilka kan ses som makt-positioneringar.