The purpose of this paper is to explore the female experience as it is spoken of in the novel Sindhia written by Rut Hillarp (1954) and how the main character in the book violates the experience from a queer perspective. My aim is to through a close reading highlight a number of discourses that underpin the book's imminent theme of love and submission.According to Norman Faircloughs critical-discourse analysis, the text one reads produces a certain amount of discourses that one consumes. This way there is a dialectical interaction that can be set into a practical analysis together with a suitable academic perspective. This is the method I use in this thesis.The academic perspective I add isJudith Butler's queer theoriessupported by Michel Foucaults social genealogyin order to understand/analyze the woman?s position in relation to a social empirical history.I came to the conclusion that Sindhia produces the woman's discourse from an ancient biblical/ mythological time up to modern time.

The purpose of this thesis has been to explore in what ways Franz Kafka?s ?The Metamorphosis? can be read as a story of gender. By bringing together Judith Butler?s theory of materialization and Lennard J. Davis?s crip theory I have spoken of Dismodernity as the domain of abject bodies that have been repudiated by (post)modern societies as untintelligible and dysfunctional.

Denna uppsats syftar till att utmana Judith Butlers subjektsförståelse utifrån den italienska filosofen och feministen Adriana Cavareros teorier om det unika, relationella och berättningsbara jaget. I min redogörelse för Butlers subjektsförståelse utgår jag från hennes teorier om subjektionen och om den uteslutande matrisen. Jag visar hur Butler försöker möjliggöra subjektets överskridande av diskursen genom att kombinera Foucaults maktförståelse med psykoanalysens psyke, samt genom att förstå den misslyckade interpellationen som en plats för subversiva handlingar. Jag diskuterar vidare hur dessa teorier kan förstås som problematiska. Därefter går jag vidare och studerar Cavareros berättningsbara jag, för att se hur detta jag kan förstås som en utmaning av Butlers poststrukturalistiska subjektsförståelse.

The purpose of this thesis has been to explore in what ways Franz Kafka?s ?The Metamorphosis? can be read as a story of gender. By bringing together Judith Butler?s theory of materialization and Lennard J. Davis?s crip theory I have spoken of Dismodernity as the domain of abject bodies that have been repudiated by (post)modern societies as untintelligible and dysfunctional.

Mot bakgrund av att asexualitet på senare år formulerats som en möjlig sexuell identitet, orientering eller preferens är syftet med uppsatsen att teoretisera den asexuella positionen ? här definierat som ?frånvaro av lust till sexuell praktik?. Detta görs genom en nära läsning av fyra texter som varit centrala inom feministisk och queer teoribildning, med intentionen att undersöka hur asexualitet positioneras i relation till dessa teorier. De teoretiska utgångspunkterna hämtas från feministiska och konstruktivistiska teorier om kön, sexualitet, makt och subjektstatus, främst Michel Foucault (1976)och Judith Butler (1990). Mina läsningar visar att i Gayle Rubins sexuella värdehierarki (1984) tilldelas positioner utifrån sexuellt aktörskap, och det är således sexuella subjekt som kan emanciperas.

The purpose of this thesis has been to explore in what ways Franz Kafka?s ?The Metamorphosis? can be read as a story of gender. By bringing together Judith Butler?s theory of materialization and Lennard J. Davis?s crip theory I have spoken of Dismodernity as the domain of abject bodies that have been repudiated by (post)modern societies as untintelligible and dysfunctional.

This paper examines in what way the heterosexual matrix is challenged by Stephenie Meyer in Breaking dawn (Så länge vi båda andas). By doing a thematic study on the various family constellations appearing in the novel, I search for the queer elements in it. I discuss incest, family building and motherhood, and find that there are numerous queer elements associated with the themes I have chosen. I conclude that the Cullen family challenges the heterosexual matrix, despite not being typical queer vampire characters. I also find that building a successful family is not based on gender or constellation otherwise, but is instead dependant on democracy and equality.

The purpose of this thesis has been to explore in what ways Franz Kafka?s ?The Metamorphosis? can be read as a story of gender. By bringing together Judith Butler?s theory of materialization and Lennard J. Davis?s crip theory I have spoken of Dismodernity as the domain of abject bodies that have been repudiated by (post)modern societies as untintelligible and dysfunctional.

A Queer Reading of Charles Bukowski?s Women and Love is a dog from hellThis thesis aims to examine how the representation of gender is portrayed in relation to sex and power in Charles Bukowski?s novel Women and poetry collection Love is a dog from hell.The theoretical frame of the analysis is based on Judith Butler?s queer theory regarding the heterosexual matrix and gender performativity. The analysis consists of a textual comparison where a specific selection of poems is analysed parallel to the novel to see how they interact and how they oppose each other, through a queer reading.The analysis is divided in three parts where the first one discusses the construction of masculinity in Charles Bukowski?s protagonist Henry Chinaski and how this is presented differently in the two literary genres. The second part reveals how sex is presented in relation to power and how active and passive women are considered as sexually acceptable.

I ett försök att låta poststrukturalismen närma sig materia, för min studie samman en queer psykoanalytisk syn på subjektskap, presenterad av Judith Butler, med miffoteori, en poststrukturell förståelse av funktionalitet, mestadels influerad av Robert McRuer och Lennard J. Davis, för att undersöka hur ramverket inom vilket subjektskap kan intas påverkas. Studien visar att det normata är kontextuellt definierat, och vidare att subjektskap är beroende av mötet mellan subjektet och en potentiellt funktionshindrande miljö; i vilken subjektet antingen passerar som normat eller inte. Detta rörliga subjektskap påverkas därigenom av faktorer såsom rädslan för det miffoeska, en kapitalistisk syn på medborgarskap samt möjligheten att (undermedvetet) nå en (temporär) position mellan det normata och det miffoeska, vars förhållande även genererar en ökad möjlighet för subversivt motstånd. Vidare menar jag att detta kan sägas utgöra ett ramverk inom vilket det blir möjligt att studera subjektskapet, genererat av maktordningar såsom klass, etnicitet etc..

This paper discusses some concerns about Japanese gender identity as a construct and the subversive means to overthrow it. In my paper I claim that the eastern influences on Japan has created a gap between old and new gender- traditions and norms. This interspace is what the philosopher Judith Butler claims as the site for a possible gender transformation. As Butler claims gender identity to be a construct, I use her methods of understanding and subsequently queertheory, to investigate the construct of Japanese gender identity and also the norms that constitute a national identity. As I elaborate on this theory I use specific artworks from Morimura Yasumasa, Yoshiko Shimada and Bubu de la Madeleine and also the all-male theatre kabuki vs.

The purpose of this thesis has been to explore in what ways Franz Kafka?s ?The Metamorphosis? can be read as a story of gender. By bringing together Judith Butler?s theory of materialization and Lennard J. Davis?s crip theory I have spoken of Dismodernity as the domain of abject bodies that have been repudiated by (post)modern societies as untintelligible and dysfunctional.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalytisk studie av hur föräldraskap framställs i artiklar från 2005 års utgivning av föräldramagasinet Vi Föräldrar. Centralt för uppsatsen är hur genus och senmodernitet skapas och ger betydelse i det empiriska materialet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionistiskt grund, vilket innebär att människan skapar och omskapar världen, och vår förståelse av denna sker i interaktion med andra människor.I analysen av det empiriska materialet har det framkommit att föräldraskap beskrivs som något enbart avsett för de heterosexuella och den tillhörande heterosexuella parrelationen. Detta bidrar till ett upprätthållande av den heterosexuella matrisen likväl som den dikotomiska uppdelningen av två kön som varandras motsatser upprätthålls. Trots detta finns en strävan i Vi Föräldrar mot en mer jämlik fördelning av föräldraskapet.

Den allvarsamma leken (1912) by Hjalmar Söderberg has been regarded as one of the greatest love novels of Swedish literature. The story about Arvid Stjärnblom and Lydia Stille and their extramarital love is marked by timeless universality.In this essay, I will examine this notion of love as a prediscursive value, by means pro¬vided by foremost poststructuralist theory. With Derrida?s conception of deconstruction, the analysis will reveal the constructedness of the true love in Söderbergs novel. Examinating typi¬cal logocentric binarisms the essay will show that the notion of true love is constituting a term in an oppositional relation with, in this specific case, the marriage sanctioned by society.

The aim of this essay is to answer the question of how, and in what ways Martina Bigert?s and Maria Thulin?s picture Allt om min buske (literally, All about my bush) is queer. Inspired by Judith Butler?s idea of the heterosexual matrix, and Michel Foucault?s discourse I attempt to investigate how sex and sexuality are described in relation to heteronormativity, and if Allt om min buske is either norm-breaking or norm-creating in a wider perspective. This study concludes that antinormativity and queerness are evident within the framework of the picture.