Att vid 18 års ålder tvingas ansvara för sina handlingar är för många ett stort steg, inte minst då en del av ansvaret är ekonomi. Ungdomarna vänder sig ofta till föräldrarna med frågor, men var ska de vända sig när föräldrarna inte har svaret? Bankerna har börjat söka sig lägre ner i åldrarna med sin marknadsföring för att fånga kunden innan denne blir myndig, men fortfarande är det många frågetecken kring informationen ungdomarna behöver.Uppdraget var att undersöka vad ungdomar behöver för information i en webbplats riktad mot ungdomar från banken. En undersökning genomfördes med en enkätundersökning med 100respondenter och tre olika fokusgrupper som genererade att ungdomarna känner att banker är alldeles för avlägsna. En minskad distans skulle medföra att ungdomarna lättare vänder sig till banken vid frågor kring sin ekonomi vilket i sin tur medför att deras intresse kring privatekonomiska frågor ökar.Designförslaget som presenteras fokuserar mycket på en funktion med textbaserad personlig service med co-browsingfunktioner som tillåter en bankman guida den unga kunden genom webbplatsen.

Den här undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes på en småbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den här undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig när de allra yngsta barnen på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Utifrån ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgång skett av fältdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgränsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benämns (i) Barninitierad dialog utifrån fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik använde sig av då han ville skapa sig mening.

Introduktion: Patienter med HIV/AIDS upplever diskriminering och stigmatisering i sjukvården. Att mötas av diskriminering och stigmatisering påverkar livet för de smittade i form av att de upplever social isolering, depression och post traumatisk stress. Stigmatisering och attityder har ett samband. Sjuksköterskans attityder kan påverka patienten negativt i form av diskriminering och stigmatisering. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med HIV/AIDS och även att beskriva vad som orsakar dessa attityder.

Denna uppsats syftar till att utmana Judith Butlers subjektsförståelse utifrån den italienska filosofen och feministen Adriana Cavareros teorier om det unika, relationella och berättningsbara jaget. I min redogörelse för Butlers subjektsförståelse utgår jag från hennes teorier om subjektionen och om den uteslutande matrisen. Jag visar hur Butler försöker möjliggöra subjektets överskridande av diskursen genom att kombinera Foucaults maktförståelse med psykoanalysens psyke, samt genom att förstå den misslyckade interpellationen som en plats för subversiva handlingar. Jag diskuterar vidare hur dessa teorier kan förstås som problematiska. Därefter går jag vidare och studerar Cavareros berättningsbara jag, för att se hur detta jag kan förstås som en utmaning av Butlers poststrukturalistiska subjektsförståelse.

Syftet med studien är att genom diskursanalys lyfta fram exempel på medias bild av kvinnan. Materialet för analysen består av artiklar som berör skönhet, kropp och hälsa i tre nummer av tidningen Amelia samt bilder på tidningens omslag. Samtliga omslags bilder visar stylade, leende kvinnor som visar hur en kvinna kan, läs ska se ut, vilket följs upp inne i tidningarna där vi får förslag på val av handlingar för att uppnå samma (själv)bild. De funna resultaten kopplas till socialpedagogikens; det sociala arbetets arena, som handlar om mänsklig tillväxt, relationer, kommunikation samt tilltro till individen som kapabel att välja och förhålla sig till rådande explicita och implicita normer i den samhälleliga kontexten. Normerna bygger på mönster av makt, som kan relateras till uppfattning och attityder gentemot individers delaktighet i samhället utifrån hur avvikande val kring skönhet, kropp och hälsa bestraffas.

The purpose of this thesis was to investigate if Swedish agencies preserve their websites according to the Swedish archival legislations and guidelines. As a theory the OAIS Reference Model (Open Archival Information System, developed by US Consultative Committee for Space Data Systems, CCSDS) has been used as a model to show how important it is to develop strategies for public digital information which has to be preserved for long term. The ingest function in the OAIS Reference Model demands that files are prepared for long term preservation and requires that the digital information fulfils established technical requirements.In the study the Swedish National Archive and their advices about preserving websites to archivists on the Swedish agencies are being studied. To control if the agencies meet the requirements for their management and preservation of their websites a survey was sent out to investigate if Swedish agencies preserve their websites. According to the survey result, 84 of 113 agencies preserve their websites in some way. If the technical requirements really was met could not be verified in this thesis, the results was relied on the responses from the authorities.

Denna observationsstudie har haft som syfte att undersöka beröm respektive tillsägelser i klassrumsinteraktion, vilka situationer dessa handlingar förekommer i, samt hur läraren fördelar dem mellan pojkarna och flickorna i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv. Metoden som använts för att uppnå detta syfte är både ostrukturerade och strukturerade observationer. De strukturerade observationerna har utförts med hjälp av ett observationsschema bestående av fyra förutbestämda kategorier. Observationerna har ägt rum på två olika skolor. Tre av observationerna ägde rum på en högstadieskola i södra Stockholm och två av observationerna ägde rum på en högstadieskola i centrala Uppsala.

Fransson, Pernilla & Fäldt, Charlotta (2011) Pedagogers tankar om utomhuspedagogik Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur och om utomhuspedagogiken används ur ett pedagogiskt syfte, i förskolan. Vi vill bidra med ökade kunskaper om utomhuspedagogiken och ge en bild av hur den används i daglig verksamhet. Detta har vi tagit reda på genom intervjuer med förskollärare. Vårt arbete har utgått från följande frågeställningar Hur utnyttjar pedagogerna på förskolan utemiljön, för barns lärande? Hur arbetar pedagogerna på förskolan med utomhuspedagogik för barns sociala utveckling? Hur tar pedagogerna tillvara på barnens nyfikenhet i utemiljön? Studiens centrala begrepp är: kunskap, sociala sammanhang, samspel, kommunikation, motorik, rörelse, fysisk aktivitet, miljö, utomhuspedagogik och lärande.

Bakgrund: Omkring två procent av jordens befolkning drabbas av tvångssyndrom någon gång under livet. Tvångssyndrom innefattar tvångstankar vilket kan innebära återkommande påträngande tankar och impulser som kan leda till att tvångshandlingar måste utföras, för att lindra eller eliminera den ångest som uppstår. Rekommenderad behandling för tvångssyndrom är kognitiv beteendeterapi och serotoninstimulerande läkemedel. Båda behandlingarna syftar till att utsätta sig för de "faror" som framkallar rädsla, för att så småningom uppleva mindre tvång eller helt bli av med dem.Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med tvångssyndrom.Metod: Studien genomfördes utifrån kvalitativ metod och baserades på fem bloggar. Dessa analyserades med kvalitativ innehållsanalys för att kunna beskriva det specifika fenomenet av innehållet.Resultat: Att leva med tvångssyndrom innebar ett liv rymt utav styrda tankar och handlingar.

Många individer är inte accepterade i samhället på grund av att de avviker. Detta är ett stort problem då de riskerar utanförskap och sämre livskvalitet. Vad jag därmed kommer att studera i denna uppsats är hur avvikande individer bemöts i samhället och hur de svarar på detta bemötande. De filmer som jag kommer att utgå ifrån i analysen är The Elephant Man (1980) av David Lynch och Mask (1985) av Peter Bogdanovich. Jag kommer sedan att använda mig av socialpsykologin som teori för att kunna analysera hur och varför detta sker.

Film är ett uppskattat medel att använda i skolundervisningen (Giroux, 2000). Därför är syftet med denna undersökning är att ta reda på hur klass och etnicitet framställs i två utvalda disneyklassiker och hur film kan gynna arbete kring identitetsutveckling och värdegrundsfrågor. Varför just Disney är för att det är en filmkategori som många barn har sett vilket gör att många barn kan relatera till ämnet. Anledningen till varför denna undersökning görs är att lärare bör vara medvetna om att filmer kan uppfattas på olika sätt beroende på barnens tidigare erfarenheter. Den valda metoden för att utföra undersökningen blev att göra filmanalyser där fokus läggs på klass, etnicitet, makt och värdegrund. Dessa begrepp valdes ut för att tydliggöra hur de kan framställas, uppfattas och användas av lärare i skolan med hjälp av disneyklassiker. Resultatet av undersökningen visar att de valda filmerna innehåller en del likheter trots att de har olika handlingar.

Sjöberg, J & Åkerberg, L Integrerad Psykiatri som verksamhetsstrategi ? en blygsam studie av programtrohet Examensarbete i socialt arbete 30 poäng Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, enheten för socialt arbete, 2008. Utifrån vår utbildning inom verksamhetsutveckling var vi intresserade av att undersöka hur en privat aktör på offentligt uppdrag använder sig av en organisatorisk strategi. För att göra detta har vi tagit del av skriftligt empiriskt material från Integrerad Närsjukvård i Malmö (INM) så som verksamhetsberättelse, utvärderingar, upphandlingsdokument e t c. Ytterligare empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med medarbetarna på INM. Avseende material kring Integrerad Psykiatri (IP) har vi studerat bland annat arbetsblad.

I denna studie utreds föräldraansvaret i 3 kap. 5 § skadeståndslagen, som infördes 2010.Regeln innebär att föräldrar kan bli skadeståndsskyldiga för skador som deras barn orsakar genom brott. Då regeln är förhållandevis ny, är dess faktiskaanvändningsområde inte särskilt utrett genom praxis och doktrin. Till skillnad mot skadeståndsrättens huvudsakliga reparativa syfte, infördes föräldraansvaret med ett preventivt syfte. Syftet med studien är dels att utreda lagregelns tänkta och faktiska funktion, men framför allt att klargöra om, och i så fall hur, tredje mans möjlighet till ersättning påverkas av regeln.En skadelidande tredje man hade redan tidigare en möjlighet att utfåskadeståndsersättning av föräldern, genom att hävda att denne brustit i sitttillsynsansvar.

Denna studie handlar om att diskutera förhållandet mellan de heteronormativa könsidentiteterna kvinnlighet/maskulinitet och kvinnlig maskulinitet. Den identitet som vi önskar belysa är skapad ur en heteronormativ maskulin och kvinnligt könsidentitet. Vår studie fokuserar sig på heterosexuella kvinnor inom en idrottslig kontext, då vi anser att dessa kvinnors positioner öppnar upp för en diskussion gällande en heterosexuell kvinnlig maskulinitet. Vi tolkar deras erfarenheter och handlingar inom maskulint kodade idrotter som en reflektion av denna alternativa könsidentitet. Utifrån detta diskuterar vi hur informanterna förhåller sig till kvinnlighet och maskulinitet samt hur deras könsidentitet förhåller sig till dessa två normativa identiteter.

Bakgrund: Sjuksköterskan kan möta patienter i livets slutskede samt deras anhöriga i olika vårdsammanhang inom sjukvården. Upplevelsen av dessa möten varierar beroende på sjuksköterskans förvärvade erfarenhet som sjuksköterska, personlighet, livserfarenhet och stöd från omgivningen. Nyexaminerade sjuksköterskor saknar den erfarenhet som gör att hon/han kan se sina reaktioner och handlingar i ett större perspektiv. Ofta upplevs den första tiden som sjuksköterska som tuff och utmanande. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva nyligen examinerade sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter i livets slutskede och deras närstående.