Den här studien utgår från syftet av att undersöka vad olika konstruktioner av utomhusmiljöer som förekommer i förskolevardagen kan erbjuda barn som subjekt och deras roller i den fria leken. Avsikten är att studera hur barn agerar beroende på kulturella och sociala influenser samt vilka positioner som uppstår mellan barn i relation till olika utomhusmiljöer genom det verbala samt kroppsligt uttryckta språket. Studien är genomförd genom videoobservation av fjorton 5-åriga barn från två avdelningar samt två förskollärare på en förskola i Sverige. De utomhusmiljöer barnen vistades i var en kommunal lekplats, en naturmiljö samt förskolans egen utomhusgård. Examensarbetet utgår från ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv och i analys, resultat och diskussion synliggörs subjektsteorier och Performativa handlingar som belyser hur barn som subjekt konstruerar roller i lekar.   .

Denna studie handlar om genusskapande bland elever i årskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social språklig interaktion mellan lärare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för Lärande och samhälle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andraspråkslärare har studien fått ett naturligt språkfokus. Studiens fokus ligger på verbala och icke-verbala Performativa handlingar som kan påverka elevers genusskapande.

Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet låter en möta olika platser i det offentliga rummet. Med min egen kropp som utgångspunkt placerar jag mig själv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de normer som dagligen upprätthålls i vårt samhälle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form låter jag de textila material jag undersökt ta form i rummet och representeras i foton..

Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet låter en möta olika platser i det offentliga rummet. Med min egen kropp som utgångspunkt placerar jag mig själv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de normer som dagligen upprätthålls i vårt samhälle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form låter jag de textila material jag undersökt ta form i rummet och representeras i foton..

Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet låter en möta olika platser i det offentliga rummet. Med min egen kropp som utgångspunkt placerar jag mig själv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de normer som dagligen upprätthålls i vårt samhälle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form låter jag de textila material jag undersökt ta form i rummet och representeras i foton..

Denna uppsats utgår från tre texter av Torbjörn Tännsjö och tittar på huruvida kollektiv kan sägas vara ansvariga för handlingar som de utför, samt om det ens finns något sådant som kollektiva handlingar..

Denna uppsats behandlar offentlighetsprincipen, allmänna handlingar och elektroniska medier i allmänna handlingar. Offentligheten i Sverige är väldigt stark och offentlighetsprincipen skyddas i grundlagarna. För att veta hur elektroniska medier ses i allmänna handlingar måste det först ges en överblick vad offentlighetsprincipen är och vad som anses vara allmänna handlingar. Jag har även belyst lagrum som är av vikt för att förstå sammanhanget mellan dessa och lagstiftningen. Offentlighetsprincipen är en grundsten i det svenska samhället och den ger svenska medborgare rätt att ta del av information och få insyn i offentliga verksamheter.

Syftet med den här kandidatuppsatsen har varit att studera vilken legal status tentamen och tentamensvar samt elev- och studentbetyg har i svensk rättstillämpning med hjälp av frågorna är tentamen och tentamensvar allmänna handlingar samt är elev- och studentbetyg allmänna handlingar? I uppsatsen har den traditionella juridiska metoden tillämpats. Utredningen visar att tentamen samt tentamensvaren av Kammarrätten i Stockholm definierats som offentliga allmänna handlingar först efter att tentamen slutförts, eftersom de omfattas av provsekretess. Av de rättsfall som redovisats i uppsatsen kan konstateras att betygsdokument de facto är allmänna handlingar. För friskolor gäller dock att betygen blir allmänna handlingar först när betygen når kommunen..

Syftet med den här uppsatsen är att tillsammans med ett posthumanistiskt perspektiv undersöka fenomenet socialt samspel i förskolan med fokus på hur ickemänniskor deltar i detta samspel. Empirin för studien samlades in, under vad som liknas vid en mindre fältstudie, på en förskola i Stockholm. I uppsatsen analyserar jag videoupptagningar från de deltagande observationerna tillsammans med ett antal performativa begrepp utifrån posthumanistisk teori.I dessa analyser blir det tydligt hur ickemänniskorna går att förstå som performativa agenter, som på många olika sätt deltar i samspelandet och formar barnens agerande och de roller barnen får. Genom att jag lyfter fram ickemänniskorna, och även sådana man ofta inte tänker på som så betydelsefulla som t.ex. små golvytor, en trälåda och ett bord, går det att förstå barnens agerande och samspelande, inte som uttryck för hur barnen verkligen är, utan som artikuleringar och översättningar av olika ickemänniskors kommunikation.

Syftet med uppsatsen är att problematisera användningen av begreppet bötning i förhållande till de handlingar som de utgörs av och att se förekomsten av sådana handlingar på två orter i Västsverige. Syftet är att vidga begreppet och att försöka hitta förklaringsmodeller till varför bötningsrelaterade handlingar förekommer. De centrala frågeställningarna är: Hur ser fördelningen bland dem som utsätter andra och de som blir utsatta för bötningsrelaterade handlingar ut mellan könen på de orter som ingår i undersökningen? I vilken utsträckning känner ungdomarna oro inför att bli utsatta för bötningsrelaterade handlingar? Vilka former av påtryckningar används för att böta någon? Hur ser ungdomarnas förtroende ut till vuxna när det gäller att tala om bötning? I vilken utsträckning känner man till innerbörden i bötningsbegreppet utanför Göteborg?Uppsatsen bygger på en enkätundersökning där förstaårselever från två gymnasieskolor i Västsverige fått besvara ett antal frågor som behandlar deras egna erfarenheter av bötningsrelaterade handlingar. De teorier som använts för att förklara orsaker och samband mellan ungdomarna och bötningsproblematiken är socialpsykologi och utvecklingsteori.

I läroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att lärare ska uppmärksamma och vidta åtgärder för att förebygga och motverka all form av kränkande behandling. Kränkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lärare har svårigheter att upptäcka och ingripa när sådana handlingar sker. Tidigare forskning framhåller svårigheten för betraktaren att avgöra om en handling är kränkande och att det ofta sker i det dolda. Utifrån egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lärares tid ägnas åt kränkande handlingar och då lärares uppdrag både handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lärares uppfattningar om kränkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare år. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel.

Syftet med den här uppsatsen är att tillsammans med ett posthumanistiskt perspektiv undersöka fenomenet socialt samspel i förskolan med fokus på hur ickemänniskor deltar i detta samspel. Empirin för studien samlades in, under vad som liknas vid en mindre fältstudie, på en förskola i Stockholm. I uppsatsen analyserar jag videoupptagningar från de deltagande observationerna tillsammans med ett antal performativa begrepp utifrån posthumanistisk teori.I dessa analyser blir det tydligt hur ickemänniskorna går att förstå som performativa agenter, som på många olika sätt deltar i samspelandet och formar barnens agerande och de roller barnen får. Genom att jag lyfter fram ickemänniskorna, och även sådana man ofta inte tänker på som så betydelsefulla som t.ex. små golvytor, en trälåda och ett bord, går det att förstå barnens agerande och samspelande, inte som uttryck för hur barnen verkligen är, utan som artikuleringar och översättningar av olika ickemänniskors kommunikation.

I läroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att lärare ska uppmärksamma och vidta åtgärder för att förebygga och motverka all form av kränkande behandling. Kränkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lärare har svårigheter att upptäcka och ingripa när sådana handlingar sker. Tidigare forskning framhåller svårigheten för betraktaren att avgöra om en handling är kränkande och att det ofta sker i det dolda. Utifrån egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lärares tid ägnas åt kränkande handlingar och då lärares uppdrag både handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lärares uppfattningar om kränkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare år. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel.

Bakgrund: Tidigare forskning och litteratur som behandlar controllerns professionella yrkes-roll beskriver den tekniska rollen, där controllerns administrativa och funktionalistiska roll i organisationen står i fokus. Rollen kan beskrivas vidare med hjälp av sociologisk rollteori där rollskapande och rollåterskapande är två centrala begrepp.Problem: Utifrån tidigare forskning har vi formulerat tre frågor i syfte att förstå controllerns yrkesroll utifrån ett socialt rollperspektiv: Vad betyder begreppet controller och vad säger teori och tidigare forskning att en controller bör göra? Vad är controllerns roll i praktiken och hur skapas yrkesrollen? På vilket sätt går controllerns rollskapande att förklara med hjälp av rollteori?Metod och teori: Vi tillämpade en fenomenologisk tolkande metod i denna studie, då vi valde att fokusera på controllern som individ. Utifrån sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv analyserar vi rollbegreppet, i syfte att få kunskap om hur individer skapar mening i den värld de lever i. Vi använder oss av tre rollteorier av tre välkända författare inom sociologisk roll-teori för att vidare tolka controllerns roll bortom den tekniska beskrivningen.

För att motivera sina mellanchefer använder sig företag ofta av olika typer av belöningssystem, men det är inte alltid detta fungerar på ett önskvärt sätt. Möjligheten finns att mellanchefer utför handlingar som inte är bra för företaget, men som gynnar deras egna intressen. Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för vilka möjligheter som finns för mellanchefer att utföra handlingar som inte går helt i linje med företagets intressen och vad som kan uppmuntra dessa mellanchefer att utföra sådana handlingar. För att besvara vårat syfte har vi intervjuat fyra olika mellanchefer i fyra olika branscher. I vår undersökning framkom det att alla mellancheferna hade möjligheter att utföra handlingar som var negativa för företaget men som de hade personlig vinning av.