Konkurrensen mellan regioner har triggat det varumärkesbyggande som idag är en stor del av många regioners utvecklingsarbete.Turismen och resandet ökar konstant. Även det allmänna intresset för hållbar utveckling och ett mer utbrett miljöarbete tar fart. Tillsammans ses hållbar turism och ekoturism som de viktigaste faktorerna i framtidens resande. Lockandet av just turism med hjälp av destinationsutveckling blir ofta en förlängning av ett varumärkesbyggande för en region.Halmstad är Sveriges 18:e största kommun med cirka 93 000 invånare. Stränderna och sommaren har gjort staden till en stor allmänt känd turistort.

Sverige är ett land där projektformen aktivt används av flertalet organisationer och individer idag. Trots all den litteratur och alla dessa kurser som finns inom ämnet för projektledning verkar det inte räcka till för att projekt skall genomföras på ett framgångsrikt sätt. De strukturer, modeller och texter som idag finns inom ämnet projektledning är inte tillräcklig för den komplexitet som nu råder under 2000-talet och de här teorierna är svåra att ändra. Få organisationer vill tala om misslyckanden och likadant är det när det gäller arbetet med projekt.Målsättningen med vår magisteruppsats är att utveckla det vi tidigare kom underfund med under vår kandidatuppsats och hur det är en konst att misslyckas med projekt. Vi vill försöka förstå varför det inte tidigare har tagits med fler aspekter i den forskning som utfärdats inom ämnet, trots att höga siffror på misslyckanden av projekt existerar.För att kunna hitta nya infallsvinklar och aspekter till ämnet för projektledning och vad som saknas för att uppnå 100 procent av lyckande projekt har vi valt att skriva utifrån ett narrativt perspektiv.

Detta är en skriftlig presentation av mitt examensarbete från Kungliga Musikhögskolans musikerprogram på masternivå, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfälle, men uppsatsen är skriven under tiden i Indien och detta skymtar då och då fram i texten. De tre inspelningarna består uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gång.

Jag har med denna uppsats undersökt hur den franske målaren och skulptören Jean Dubuffet (1901-1985) arbetade med olika material med ett fokus på de materialval han gjorde för sina skulpturer. Jag har valt att se närmare på tre monumentala skulpturer som Dubuffet skapade under 1970-talet och även undersökt vad han genom verkens material kommunicerar. Vidare har jag analyserat och diskuterat verkens motiv och utformning för att understödja min diskussion om materialets egenskaper.Dubuffet intresserade sig som så många andra konstnärer för de avantgardisitska idéer som spred sig i mellankrigstidens Europa. Dubuffet ville föra en konstnärlig revolution mot den etablerade kultureliten och mot den klassiska konsten som han ansåg formats av den västerländska kulturen. Vidare var han mycket intresserad av material och hur material i sig kunde påverka konstens utformning och mening och han ägnade en stor del av sin karriär till att experimentera med olika naturliga material.

Den här undersökningen prövar värdet av ett informellt lärande i bild och formgivning. Syftet har varit att undersöka fritidens informella lärande i ett skapande arbete. Uppsatsen behandlar frågeställningen: Vilka processer blir synliga i det informella lärandet, där tonvikten läggs på att vi skapar, snarare än hur, vad och varför vi skapar - inom gruppen, hos individen, och mellan pedagog och deltagare?Den informella lärandemiljön har iscensatts med hjälp av ett förutbestämt ramverk där tyngdpunkten har lagts på skapandet som handling både individuellt och i grupp och där en fokusering på delaktighet varit styrande. Min utgångspunkt var att deltagarna skulle uppleva workshopen som en ?frizon? snarare än som något som tillhörde ett visst specifikt ämne med specifika krav på teknik, analys och resultat.Undersökningen har bestått av ett etnografiskt fältarbete som utförts genom en praktisk workshop där pedagogen tillsammans med besökarna på en fritidsgård har skapat ett lapptäcke.

Man brukar säga att allt ligger i betraktarens öga och det gäller även när man pratar om organisationer. Hur en organisation uppfattas har att göra med hur andra ser på den. Genom att studera organisationer och granska miljön och medlemmarnas beteenden kan man skapa sig en bredare uppfattning om en organisations kultur. Forskare har kommit fram till att en organisations kultur är de normer, värderingar och beteenden som finns inom organisationen och uttrycks via artefakter. Artefakterna kan tolkas för att beskriva organisationens kultur och identitet.

Bakgrund och syfte: I studier utförda på svensk grund- och gymnasieskola framkommer att andra uttrycksformer än det skrivna och talade ordet är betydelsefulla för elever när de ska skapa, förmedla och förstå mening i läroprocessen. Få exempel finns där motsvarande upplevelse beskrivs på universitetsnivå. Frågan om hur det är möjligt att använda andra uttrycksformer än text på universitetet är utgångspunkten i studien som genom att utgå från ett självupplevt experiment att förena statistik och konstnärliga metoder syftar att beskriva den interna och externa delen av en läroprocess i praktiken. Vilka uttrycksformer används redan och vilka kan användas? Hur påverkas processen av de social inramningar som finns på universitet? Teori: Studien tar sin utgångspunkt i teorier som har ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv där fler uttrycksformer än ord anlyseras för att förstå hur lärandeprocesser skapas.

?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden är aktuellt och rör sig ofta i gränslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhålla sig till dessa icke-definierade platser på olika sätt men gemensamt är att de i grund och botten berör frågan Vem har rätt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte någon egen funktion utan finns enbart som gränser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsområden från varandra.

I den här uppsatsen har jag gjort en närläsning av Martin Heideggers ?On the way to Language? (?Unterwegs zur Sprache?) skriven år 1959. Boken som var Heideggers sista verk är en dialog mellan Heidegger och en japan som spelas av honom själv i syfte reflektera. Uppsatsen behandlar bokens tema om hur något främmande oss själva (som är vi själva) kan mötas eller inte mötas genom ett språk. Jag har i och med Heidegger sett på ett språks fara och begränsningar liksom dess möjligheter och vägar till kunskap via dialogformen och den estetiska yttringen poesi.

En stad är i konstant rörelse och förändring. Staden kan handla om känslor, intryck och upplevelser. Upplevelsen av en metropolis kan vara en behaglig resa, men det kan även innebära ett mentalt slag i magen på grund av dess historia som kan vara så oerhört tragiskt och otäck att den rör dig till tårar. Eventuellt kan en stads historia även få människor att se världen med nya och mer öppna ögon. I det här fallet handlar det om en av världens metropolstäder, Berlin.Varför är Berlin så speciellt? Staden är varken känd för sin skönhet eller bevarandet av staden.

?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden är aktuellt och rör sig ofta i gränslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhålla sig till dessa icke-definierade platser på olika sätt men gemensamt är att de i grund och botten berör frågan Vem har rätt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte någon egen funktion utan finns enbart som gränser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsområden från varandra.

Umeå universitetsbibliotek är en plats där studenter inte bara kan få tillgång till information och material de behöver, utan det är även en plats där det finns möjlighet att studera. Universitetsbiblioteket har genomfört användarundersökningar, men i dessa framkommer inte icke-användarnas åsikter och det är därför av intresse att undersöka varför somliga studenter väljer att inte studera på biblioteket. Syftet med denne utvärdering var att få en inblick i varför en del inte studerar i universitetsbiblioteket och om brister i studiemiljön eller studenters kännedom om den kan vara bidragande orsaker till detta. Frågeställningarna som skulle besvaras var: Vad är det som gör att studenter inte väljer att studera i universitetsbiblioteket? Är något fel i den nuvarande studiemiljön? Känner studenterna inte till vad biblioteket har att erbjuda? För att besvara frågorna genomfördes en enkätundersökning bland studenter på campus, enkäten var anpassad så att både användare och icke-användare skulle kunna besvara den och enkäten hade en fråga för att kunna se vilka som var icke-användare.

Idag finns de varor vi behöver tillgängliga att köpa och de tillverkas ofta långt bort i andra delar av världen. Tyg-, sybehörs- och garnaffärer läggs ned i Stockholm, samtidigt som intresset för att göra själv tycks öka. Denna bakgrund synliggörs genom aktuella rörelser i gränslandet mellan design, konst och hantverk som har gett idéer till mitt designpedagogiska projekt och redskap för att analysera det. Dessa rörelser har ofta politiska eller konsumtionskritiska motiv och en vilja att uppmärksamma, tillgängliggöra, förändra eller förbättra någonting, nära eller i en annan del av världen, med det egna skapandet som redskap.I uppsatsen besvaras frågeställningen: Hur förhåller sig barn i åldrarna elva och tolv år till möjligheten att lämna avtryck i en offentlig miljö i området där de bor? Detta undersöks genom ett designpedagogiskt projekt på biblioteket i en förort i södra Stockholm där ett rum för 9-13-åringar skulle skapas.

Denna designpedagogiska undersökning baseras på ett empiriskt material som med en etnografisk inspirerad metod med participatory design som grund för deltagandet, undersöker rätten till individens visuella uttryck i det offentliga rummet, sett ur ett maktperspektiv inom det socialkonstruktionistiska fältet. Syftet är att skapa en mötesplats som kan möjliggöra för boende i Orminge att ta plats med visuella avtryck i ett kollektivt skapande. I Orminge, som är en förort till Stockholm, har undersökningen ägt rum i form av en workshop, en aktion och en utställning. Under tre veckor i oktober 2010 kunde biblioteksbesökare till Orminge Bibliotek delta i en öppen workshop. Deltagarna, de boende i Orminge och tillika besökare till Orminge Bibliotek, "målade med tråd" på duk och bestämde sedan platser där den broderade duken skulle placeras ut i det offentliga rummet.

Ett växande EU och globalisering har öppnat marknaden för länder med konkurrenskraftiga produktionskostnader och priser. Svenska företag ser ett ändrat köpmönster hos konsumenter. Pengar läggs på upplevelse istället för det materiella och finns ett billigare likvärdigt alternativ prioriteras det.Internationellt sett är Sveriges produktionskostnader höga i de flesta branscher. För att konkurrera prismässigt tvingas företag kostnadseffektivisera. En alltmer diskuterad och använd strategi är outsourcing.