Through previous studies during my education, I have experienced that chemical deicing road salt is a known problem, mainly in southern Sweden. Road salt causes damage to the environment and also damage to vehicles and structures such as bridges, etc. Road salt causes vehicles and steel constructions to rust, leading to increased costs for repairs of damage to structures. Road salt also causes damage to the plants and the economy to suffer, when plant material and soil needs to be replaced. In order to get closer to a solution, I put up three questions.

För första gången i historien bor fler människor i städer än på landsbygden. Stadsborna utsätts för många stressmoment, exempelvis trafik och buller, och arbetsrelaterad stress är idag bland de dominerande orsakerna till sjukskrivning. För att klara av hög press under en längre period utan att få utmattningssyndrom är det viktigt med återhämtning, vilket fås vid åsyn av eller vistelse i natur eller grönska. Flera studier visar på många positiva effekter av natur, bland andra bättre humör, snabbare tillfrisknande, högre smärttröskel och ökad koncentrationsförmåga. Därför bör grönska och grönområden, speciellt i stora städer, prioriteras.

The purpose of this thesis was to determine what materials should be used when creating a stimulating garden for intellectually handicapped people and whether there are materials that are better than others to use in this kind of environment. How the materials preferably can be used and how the environment should be designed to satisfy the need of each individual will also be discussed. Seriously intellectually handicapped people have the same level of intelligence as a normal 0-2 year old child. It is important to point out that these individuals can not be compared to a normal child in other aspects than the level of abstract thinking and perception of reality. As the grown up intellectually handicapped people have remained a lot longer on this stage of intelligence they have got more experience. (Kylén 1981) It is important with a lot of different experiences for the brain to develop normally, which implies the use of many different materials to achieve the best stimulation (Kylén 1981).

Idag saknar många landskapsarkitekter tillräcklig kunskap om hur växter ut-veck¬las, vilket gör att många planteringar inte utvecklas som man planerat. Genom att använda sig av växt¬dynamik kan planteringar bli hållbarare, få för¬bättrade sociala, biologiska och estetiska kvalitéer samt locka fler målgrupper. Syftet med uppsatsen är att presentera exempel på kunskap som krävs för att gestalta dynamiska plan¬teringar i urban miljö. Studien utgår från frågeställningen ?Hur kan man gestalta en dynamisk plantering med naturlik karaktär i en offentlig park?? I arbetet presen¬teras två planteringsförslag för en kvarterspark i industriområdet Kungsängen i Uppsala.

SAMMANFATTNING Trädgården har idag blivit en kreativ mötesplats för både det professionella skapandet och den breda folkliga aktiviteten. Varje trädgård har en historia att berätta, den är till hjälp när man ska förstå, planera och utforma trädgården efter sina önskemål och förväntningar. Bakgrunden till detta arbete är min fascination för trädgårdar, mitt intresse för anläggning och därtill min Landskapsingenjörsutbildning främst med kursen Projektering för Landskapsingenjörer som stärkt mitt intresse för projektering. I detta arbete har jag projekterat en trädgård åt några bekanta där jag tagit hänsyn till gårdens historia, Sveriges trädgårdshistoria samt ägarnas önskemål. Gården ligger på landet och tillhör Älmhults kommun i södra Småland. Det är en gammal gård som stått öde sedan 1970 tills för två år sedan då Anna-Moa Lange och Jon Lindskog köpte gården.

`Stort landskap på liten yta` är ett gestaltningsförslag till en askgravplats för Korsbackakyrka i Kävlinge. Låga former blev en givande lösning för att inte påverka kyrkogårdens hela samanhållna karaktär och för att inte skapa obalans i kyrkogårdsrummet. Med ett vattenarrangemang och prasslande bambu, vill jag kamouflera yttre ljud och aktivitet och bidra till en mer meditativ plats. Jag ville inte bara skapa en gravplats åt de avlidna utan ett landskap för de efterlevande. Med inspiration hämtat från den japanska stenträdgårdana fick små gravstenar bli till klippor och öar. Och istället för polerade stenar uppradade i kvarter, en del av en helhet i ett stenlandskap. ur dagboken den 10,13 april, 2012 Askgravplatser ligger ofta samlade i mindre områden eller kvarter på kyrkogården och upplåts med gravrätt. Dessa platser markeras med en sten och det finns ofta strikta regler om hur pyntning och plantering får ske. Oftast kan två eller flera urnor begravas under samma sten och det ska finnas möjlighet till att tända ett ljus vid graven. Efter platsbesök och öppet samtal med kyrkogårdsvaktmästare Johan Solstad och mailkorrespondens med Kyrkoherde Mats Andersson-Risberg togs den här behovslistan fram. ? Askgravplatsen ska hålla cirka 40 gravplatsen och cirka 26-27 gravstenar (Äkta makar ska kunna begravas under samma sten.

This paper constitutes graduate work at the Depart-ment of Urban and Rural Development at the Swedish University of Agricultural Sciences. In this paper the urban structure of the million program suburb Husby in Stockholm is examined and what effect this structure has on social life in the area. The main objective of the study has been to, with the help of morphological analyses, examine how to create meeting places and make the Husby Park more accessiblefor the inhabitants in Husby. There has been a selection of analyses to ensure that Husby?s spatial relationship with surrounding suburbs as well as local spaces in the Husby Park is described.

Vad har mossa för möjligheter som marktäckare i offentliga utemiljöer? Det är frågan som detta examensarbete genom en litteraturstudie försöker finna svaret på. Mossor har under århundraden varit en uppskattad marktäckare i Japan, landet där det medvetna användandet av mossor i trädgårdssammanhang har sitt ursprung. En stor del kunskap och inspiration i studien är därför hämtad därifrån. Arbetet innehåller en mindre klimatjämförelse mellan Sverige och andra platser där mossanläggningar finns.Mossor saknar egentliga rötter och har därför sitt vatten- och näringsupptag direkt genom blad och stammar.

Våra städer blir allt mer bebodda och förtätas allt mer. Bebyggelse och infrastruktur gör anspråk på våra offentliga platser och det gäller att aktivt finna platser för de gröna utemiljöerna i staden. Planteringar är något som används frekvent i våra städer både i stor som liten skala. Vårlökar inom gestaltande sammanhang är något som under de senaste åren används mer frekvent. Deras egenskaper som återkommande, i vissa fall självförökande, tidigt och långsiktigt blommande, gör att de lämpar sig väl för offentliga miljöer.

Ett brinnande intresse för naturen i kombination med min pågående utbildning på trädgårdsingenjörsprogrammet med inriktning design gör att naturinspirerade trädgårdar är något jag både tycker är vackert och något jag ville lära mig mer om. Det här examensarbetet handlar om att skapa ängskänsla på ett litet utrymme, med vilda och hortikulturella växter. I arbetet beskrivs olika anläggningstekniker, skötsel för de olika anlagda ängstyperna, samt gestaltningsförslag för olika slags ängar. Min huvudfrågeställning har varit Vilka växter passar i en konstgjord äng i en liten trädgård, vilka ger stark karaktär och varför passar de växterna bra? Jag har valt att inte fokusera så mycket på historia utan ger bara en snabb bakgrund till hur ängar uppstod och varför de är intressanta i trädgårdssammanhang, detta behandlas mer i min litteraturstudie.

Ett brinnande intresse för naturen i kombination med min pågående utbildning på trädgårdsingenjörsprogrammet med inriktning design gör att naturinspirerade trädgårdar är något jag både tycker är vackert och något jag ville lära mig mer om. Det här examensarbetet handlar om att skapa ängskänsla på ett litet utrymme, med vilda och hortikulturella växter. I arbetet beskrivs olika anläggningstekniker, skötsel för de olika anlagda ängstyperna, samt gestaltningsförslag för olika slags ängar. Min huvudfrågeställning har varit Vilka växter passar i en konstgjord äng i en liten trädgård, vilka ger stark karaktär och varför passar de växterna bra? Jag har valt att inte fokusera så mycket på historia utan ger bara en snabb bakgrund till hur ängar uppstod och varför de är intressanta i trädgårdssammanhang, detta behandlas mer i min litteraturstudie.