När parker och andra grönområden planeras har vi arkitekter ofta en idé om hur området är tänkt att fungera, hur människorna ska orienterar sig, uppleva och använda parken. Vad vi inte vet är hur verkligheten sedan blir. Då det läggs mycket tid och pengar på att planera grönområden för människor skulle det vara intressant att veta hur de vi planerar för i slutändan upplever det. Arbetet är en vetenskaplig undersökning av hur människor upplever och uppfattar moderna parker. Arbetet utfördes i samarbete med Psykologiska Institutionen på Stockholms Universitet..

Uppsatsen handlar om den subjektivt upplevda tyngden i musik. Avsikten med arbetet har varit att härleda ljudets fysiska egenskaper ur upplevelsen av tyngd och rörelse, och på det viset klargöra samband, vilka kan underlätta för förståelse och omsättning av kunskaperna i en praktisk mixningssituation. Detta har undersökts genom en sammanställning av litteratur, genom vilken kunskap om perception, psykoakustik och teknik har ordnats. Intentionen var att knyta samman Perceptionsteori och psykoakustik med ljudteknik, för att följa fenomenet från upplevelse till teknisk påverkan. Av resultaten framkommer att tonhöjd och tonstyrka är avgörande för tyngdupplevelsen, och att de i någon mån kan påverkas med samtliga processorer som behandlas i arbetet..

Uppsatsen behandlar några av de aktörer inom konsten som finns i Örebro kommun, deras målsättningar och verklighet. Detta ställs i relation till betraktaren.Frågorna som behandlas och besvaras är vilka aktörer som jobbar med att nå ut till mottagaren; vilka är målsättningarna; hur jobbar de med att genomdriva sina mål; hur ser framtiden och visionen ut; hur kan man ställa detta i förhållande till betraktaren?Den teoretiska grunden för betraktarens förutsättningar finns i Perceptionsteori, samt sociologen Pierre Bourdieu.Ekonomiska förutsättningar presenteras kort.Aktörerna som har intervjuats, samt deras verksamhet, presenteras och sedan följer intervjuer med respektive informant.Slutligen behandlas uppsatsens frågeställningar utifrån den grund som materialet har gett och en slutdiskussion förs..

Syftet med denna uppsats är att analysera filmen Waking Life (Richard Linklater, 2001) utifrån David Bordwells narratologiska Perceptionsteorier för att tydliggöra filmens narrativa konstruktion på ett kognitivt plan.På senare år har det kommit allt fler filmer som utmanar åskådaren med ett experimentellt berättelseformat. Waking Life tillhör den gruppen men lämnar också extra rum för åskådarens egna tolkningar.Genom ett fokus på filmens protagonist och dennes öde så riktar uppsatsens näranalys in sig på filmens underliggande berättelse, som i filmen döljer sig och samtidigt blandas med filmens filosofiskt inriktade innehåll.Näranalysen anknyter ständigt till Bordwells teorier som också visar sig vara väl användbara för en grundläggande linjär analys, men uppmärksammar samtidigt vissa av teorins brister. Sammanfattningsvis förtydligar uppsatsen detta genom att peka på vikten av åskådarens medvetenhet om vem eller vilka det är som egentligen berättar en film. Här är Waking Life med sitt experimentella narrativa upplägg och känslan av ett högst personligt berättande ett passande exempel..

Sammanfattning Uppsatsens titel: Reklam till mobiltelefoner Seminariedatum: Tisdagen den 11 januari, 2005 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, 10 poäng Författare: Rasmus Wallin, Anders Gullander och Jens Karle Handledare: Roland Knutsson, Björn Carlsson och Marcus Bengtsson Nyckelord: SMS-reklam, mobiltelefon, Marknadsföringslagen, obeställd elektronisk reklam, Mobile Marketing. Syfte: Vi vill med denna uppsats belysa hur möjligheten för direktreklam till mobiltelefoner ser ut idag och kan tänkas se ut i framtiden, med tanke på de ändringarna gällande obeställd e-postreklam som införts i Marknadsföringslagen. Fokus ligger i att belysa förutsättningarna ur ett företagsperspektiv. Metod: Kvalitativ metod i form av intervjuer med experter inom området, lämpliga företag och konsumenter. Utöver detta har information sökts i litteratur och på Internet.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur mening kan skapas utifrån en upplevelse av den amerikanska konstnären Robert Irwins verk, Scrim Veil ? Black Rectangle ? Natural Light, Whitney Museum of American Art, New York, när det uppfördes på Whitney Museum 2013. Åtta recensioner bildar underlag för undersökningen där de partier som på något sätt hanterar hur recensenterna skapar mening av verket valts ut för närläsning. Metoden som använts för textselektion utgår från Mieke Bals koncept som Bal förklarar som ett alternativ till metod i sin bok Travelling Concepts. Uppsatsen tar teoretiskt spjärn mot Ludwig Wittgensteins begrepp språkspel och duckrabbit, (aspektväxling) som de beskrivits i Filosofiska undersökningar, publicerad 1953, samt gestalten som bildar figur-grund, en inom gestaltpsykologin utvecklad Perceptionsteori.Uppsatsen visar på att mening har skapats av verket genom att det framträder, det förvandlar sig till en händelse, något som Rudolf Arnheim beskriver som An event in space, i sin bok Art and Visual Perception ? A Psychology of the Creative Eye från 1954.

Att möta konst kan ske på många olika sätt och skapa många olika känslor. Upplevelsen är ett centralt begrepp i konsten och det är det som jag i den här uppsatsen har fokuserat på. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika perspektiv och erfarenheter påverkar ens konstupplevelse. Jag vill även undersöka hur förkunskaper om verken påverkar den. Som utgångspunkt för mina undersökningar har jag använt mig av teorier om perception presenterade av Sven Sandström och om konstpedagogik, presenterade av Anna Lena Lindberg. Detta tar jag upp i uppsatsens andra del där jag presenterar och förklarar de begrepp och teorier som jag använder mig av i uppsatsens tredje del. Fallstudierna är uppsatsens tredje del där jag gör analyser av tre olika verk, A House for Edwin Denby, (2000), av den amerikanske konstnären Robert Wilson.

Att möta konst kan ske på många olika sätt och skapa många olika känslor. Upplevelsen är ett centralt begrepp i konsten och det är det som jag i den här uppsatsen har fokuserat på. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika perspektiv och erfarenheter påverkar ens konstupplevelse. Jag vill även undersöka hur förkunskaper om verken påverkar den. Som utgångspunkt för mina undersökningar har jag använt mig av teorier om perception presenterade av Sven Sandström och om konstpedagogik, presenterade av Anna Lena Lindberg. Detta tar jag upp i uppsatsens andra del där jag presenterar och förklarar de begrepp och teorier som jag använder mig av i uppsatsens tredje del. Fallstudierna är uppsatsens tredje del där jag gör analyser av tre olika verk, A House for Edwin Denby, (2000), av den amerikanske konstnären Robert Wilson.