Den 1 januari 1998 infördes en ny lag när det gäller redovisning av pensioner i kommuner. Tidigare belastades resultatet med en kostnad när pensionspengarna utbetalades. Nu skulle kommunernas Pensionsskulder som upparbetats innan detta datum endast redovisas med en not, som en ansvarsförbindelse. Detta medför att landets kommuner enligt lag ska inneha en skuld som inte ska ingå i balansräkningen.Vi har kommit fram till att kommunerna redovisar på olika sätt, vissa väljer att bryta mot lagen och lyfta fram hela Pensionsskulden i balansräkningen medan merparten av de undersökta kommunerna väljer att följa lagen och på så sätt inneha en dold skuld i balansräkningen. Detta har medfört att en av kommunerna har en negativ soliditet när de räknar med den dolda Pensionsskulden till Pensionsskulden som redovisas i balansräkningen.

Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trätt i kraft och denna har betytt att ett antal förändringar har skett i företagens redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner. Den del av revideringen som främst varit under debatt är borttagandet av den så kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, något som nu inte är möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och påverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband går att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgängliga och eget kapital, Pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt tidigare års val av metod vid redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner påverkat företagens egna kapital i förhållande till dess Pensionsskuld, och hur detta påverkats av revideringen av IAS 19.

Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trätt i kraft och denna har betytt att ett antal förändringar har skett i företagens redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner. Den del av revideringen som främst varit under debatt är borttagandet av den så kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, något som nu inte är möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och påverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband går att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgängliga och eget kapital, Pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt tidigare års val av metod vid redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner påverkat företagens egna kapital i förhållande till dess Pensionsskuld, och hur detta påverkats av revideringen av IAS 19.

Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina Pensionsskulder som uppstått före 1998 som en skuld, utan ska istället redovisa den som en post inom linjen på balansräkningen.Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre än vad det skulle varit om Pensionsskulden var medräknad. Precis så agerar också de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och använder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undanträngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. Varifrån ska kommunen få pengar?Kan man säga att dagens kommunala redovisningsregler upprätthåller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hänsyn till? Med ett kommunalt självstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att själva styra sin verksamhet.

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala diskurser och identitet utifrån deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt våld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna är att inte identifiera sig med dessa termer. Våldserfarenheterna har påverkat samtliga respondenter och det präglar hur de förhåller sig till diskursiva termer.

Bakgrund och problemställning: Stora delar av Sveriges kommuners Pensionsskuld redovisas i enlighet med gällande regelverk utanför kommunernas balansräkning. Detta medför att kommunernas uppvisade soliditet blir bättre än vad den i själva verket är. Kommunernas redovisning präglas av den kommunala särarten där öppenhet är i fokus. Med denna bakgrund är det intressant att undersöka om kommunernas redovisning stämmer överrens med lagar och rekommendationer samt om den bild som kommunen ger av sin ekonomi i redovisningen är rättvisande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra hur pensioner redovisas, och varför, i Göteborg, Mölndal, Kungsbacka samt Kungälv kommun.

Ett mycket debatterat ämne är pensionsområdet. IASB har genom IAS19 gjort ett försök att harmonisera redovisningen inom detta område, trots detta uppkommer det nationella så väl som internationella skillnader. Det huvudsakliga problemet för bolag är att framställa en rättvis diskonteringsränta vid nuvärdesberäkning av deras Pensionsskuld. Detta har medfört att de flesta bolag, på grund av kunskapsbrist i ämnet, valt att hyra in denna expertis från en aktuariekonsult.Syftet med denna uppsats är att ur ett beslutsteoretiskt perspektiv beskriva hur aktuariekonsulten resonerar och agerar kring valet avföretags aktuariella antaganden.Det som legat till grund för denna studie är teori och regler utifrån IFRS/IAS 19 samtidigt som valda delar utifrån beslutsteori varit i fokus.För att få svar på vår frågeställning har vi valt att utföra sex intervjuer, fyra med aktuariekonsulter och två med redovisningsansvariga på börsnoterade bolag. Utgångspunkten för ansatsen har tagits från det abduktiva synsättet eftersom en växelverkan mellan teori och empiri genomförts.Denna uppsats har påvisat att konsulterna inte såg sig själva sombeslutsfattare utan intog en mer stöttande roll.

Ett mycket debatterat ämne är pensionsområdet. IASB har genom IAS19 gjort ett försök att harmonisera redovisningen inom detta område, trots detta uppkommer det nationella så väl som internationella skillnader. Det huvudsakliga problemet för bolag är att framställa en rättvis diskonteringsränta vid nuvärdesberäkning av deras Pensionsskuld. Detta har medfört att de flesta bolag, på grund av kunskapsbrist i ämnet, valt att hyra in denna expertis från en aktuariekonsult.Syftet med denna uppsats är att ur ett beslutsteoretiskt perspektiv beskriva hur aktuariekonsulten resonerar och agerar kring valet avföretags aktuariella antaganden.Det som legat till grund för denna studie är teori och regler utifrån IFRS/IAS 19 samtidigt som valda delar utifrån beslutsteori varit i fokus.För att få svar på vår frågeställning har vi valt att utföra sex intervjuer, fyra med aktuariekonsulter och två med redovisningsansvariga på börsnoterade bolag. Utgångspunkten för ansatsen har tagits från det abduktiva synsättet eftersom en växelverkan mellan teori och empiri genomförts.Denna uppsats har påvisat att konsulterna inte såg sig själva sombeslutsfattare utan intog en mer stöttande roll.

Background: In 1998 it was stated that Swedish municipalities would report the pension liabilities according to the mixed model where the pension liabilities before 1998 was moved from the balance sheet. The mixed model has been criticized by economists for not showing the total pension liabilities. To remove some of the liabilities in the municipalities balance sheets means that the solvency improves. Some municipalities have decided to go against the municipal accounting law and recognize all of the pension liability as a liability according to the full funding model. When two accounting models are being used the comparison of the municipalities' financial statements is much harder.Purpose: The main purpose of this study was to study the reason why some municipalities apply full funding model rather than the mixed model.

Background to problem: Pensions play a big role in people's lives when life expectancy continues to increase. Companies can choose different ways of reporting their pension plans, and within the defined benefit pension plan poses the actuarial gains and losses that can be reported based on three different methods. Only one method will exist from 2013, how will the companies that use the other two handle the new situation?Purpose: Investigate why different companies have chosen to report its actuarial gains and losses along the corridor approach, directly against income or directly in equity. How will the companies that use the corridor method manage the situation when it will only be allowed to report in other comprehensive income as of 2013 and how will this affect them.Methodology: Data was collected through qualitative questionnaires sent to companies listed on Nasdaq OMX Nordic Stockholm, Large Cap and Mid Cap, and a qualitative interview.

Pensioner är ett komplext område som är mycket omdebatterat och berör oss alla. Det diskuteras i stor omfattning hur kommunerna kommer att kunna möta framtida ökade pensionsutbetalningar, då vi alla är berörda av kommunen på ett eller annat sätt. Under kommande år kommer antalet pensionärer till att bli fler. Detta då framförallt när 40-talisterna går i pension, vilket medför att det uppkommer stora kostnader för kommunen. Kommunerna hanterar frågan om pensionsmedel på många olika sätt.

Titel: Kommunernas ?pensionsbomb? ? en fallstudie i fyra skånska kommunerSeminariedatum: 29 maj 2008Ämne/Kurs: FE6190, Kandidatuppsats, 10 poäng, 15 hp.Författare: André Andersson och Marcus FrondaHandledare: Leif Holmberg och Nils-Gunnar RudenstamFem nyckelord: Pensionsskuld, kommuner, demografisk utveckling, kapitalförvaltning, försäkringSyfte: Uppsatsens syfte är att se hur kommunerna förbereder sig för framtida pensionsutbetalningar. Syftet är även att ta reda på vilka åtgärder som kommunerna tillämpar för att klara finansieringen av pensionsåtagandena. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats då syftet är att göra en fallstudie, d.v.s. undersöka ett fåtal fall på djupet.Teori: För att ge en förklaring till varför kommunen valt att agera på ett visst sätt i frågan om pensionshanteringen kommer vi att använda oss av beslutsteori och intressentteori.Empiri: Det empiriska materialet består i huvudsak av information hämtad genom intervjuer med personer kunniga i ämnet i Eslöv, Helsingborg, Landskrona och Kristianstad.

I Sverige pågår just nu en harmonisering till IASB:s redovisningsstandarder, IAS, vilka från och med den 1 januari 2005 skall tillämpas av de börsnoterade företagen. En av dessa standarder, IAS19 ?Employee Benefits?, har översatts av redovisningsrådet och fått namnet RR 29 ?Ersättning till anställda?. Denna skall gälla under en övergångsperiod och fungera som en förberedelse inför den slutliga övergången. Vi har i detta arbete analyserat hur den nya rekommendationen kommer att påverka företagen redovisningsmässigt och finansiellt.

Syftet med magisteruppsatsen var att undersöka vilka effekter införandet av RR 29? Ersättningar till anställda? och IAS 19 ?Employee benefits? har haft på de företag som valt att tillämpa någon av rekommendationerna i förtid. RR 29 är en direktöversättning av IAS 19 och vi har därför valt att studera rekommendationerna som ett gemensamt begrepp. En kvalitativ metod valdes för att få fram de tidiga effekterna av införandet RR 29/IAS 19. Effekterna undersöktes utifrån två olika delstudier.

Standarden IAS 19, ersättningar till antällda, infördes den 1 januari 2005. Standarden behandlar fyra olika områden, ett av dem är ersättning efter avslutad anställning i form av pensioner. En förmånsbestämd pensionsplan innebär att en anställd vid pensionsavgång får en garanterad förmån. För att företaget på ett tillförlitligt sätt ska redovisa denna framtida skuld, måste de uppskatta ett antal olika aktuariella antaganden. Svårigheterna med dessa uppskattningar och vårt intresse för pensionsredovisning, mynnade ut i denna uppsats problemformulering: Hur sker och uppfattas arbetet med de aktuariella antagandena? Syftet är att genom en enkätstudie med företag på Stockholmsbörsen och telefonintervjuer med aktuarier kartlägga hur arbetet med de aktuariella antagandena ser ut och även skapa oss en uppfattning om hur respondenterna bedömer den nya standarden jämfört med tidigare praxis och norm.Vi vill tolka och försöka förstå hur arbetet kan se ut hos de personer som arbetar med de aktuariella antagandena.