Det svenska pensionssystemet är uppbyggt av tre delar: ett eventuellt eget pensionssparande, en tjänstepension samt den allmänna pensionen som i sin tur består av en inkomstpensionsdel samt en premiepensionsdel. Varje individ kan själv bestämma över sin premiepension och det finns cirka 800 fonder att välja mellan. Fondrisk innebär hur mycket värdet på fonder varierar över tid. En fondportfölj bör vara uppbyggd av en blandning mellan räntefonder och aktiefonder för att hitta en bra balans.Syftet med uppsatsen var att undersöka hur riskpreferenserna hos privatpersoner ser ut gällande placeringen av premiepensionen. Kön, ålder och utbildning var variabler som användes för att undersöka hur risknivån ser ut.En deduktiv ansats tillämpades eftersom en kvantitativ studie gjordes med statistik från Pensionsmyndigheten.

Valet mellan aktiv respektive passiv fondförvaltning har sedan länge varit en omdiskuterad fråga inom privata fondsparandet. På senare tid har frågan kommit att återaktualiserat efter att de aktivt förvaltade storfonderna Allemansfond komplett och Kapitalinvest anklagats för vilseledande marknadsföring, då de inte har generat en högre avkastning än den generella marknaden. Inom den akademiska världen har erkända forskare och sedermera pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, påvisat att aktivt förvaltade fonder inte kan generera en högre avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifterna.Utifrån förvaltningsavgifterna påvisade betydelse har vi valt att studera effekten av de rabatterade förvaltningsavgifterna, inom Premiepensionssystemet. Studiens syfte är således att under tidsperioden, 1 januari 2004 till 31 december 2013, analysera om aktiv förvaltade fonder har genererat en högre riskjusterad avkastning än passivt förvaltade fonder, då hänsyn tagits till de rabatterade förvaltningsavgifterna.Studien baserades på dagliga marknadsnoteringar av 174 aktivt förvaltade premiepensionsfonder och årliga förvaltningsavgifter.  Vidare använde vi oss av ett globalt aktiemarknadsindex, MSCI World, som utifrån definitionen av passivt förvaltade fonder var synonymt med studiens jämförelseindex. I enlighet med studiens syfte använde vi oss av det riskjusterade avkastningsmåttet Sharpekvot för att kunna besvara studiens frågeställning. Resultatet av studien påvisade att aktivt förvaltade fonder har genererat en högre avkastning än passivt förvaltade fonder då hänsyn tagits till förvaltningsavgifter.

Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket bildar tillsammans ett servicekontor. Kontoren finns utplacerade i hela landet. Tanken är att du som medborgare ska kunna få hjälp med allt som rör de olika myndighetera.Syftet med min forskning var att utveckla ett vägledningförslag till servicekontoret i Eskilstuna, detta för att underlätta för besökarna att hitta till rätt myndighet och öka flödet inne på servicekontoret. Undersökningar har gått till genom observationer, intervjuer och enkäter, detta för att förstå hur besökarna orienterar sig på servicekontoret.Mina reslutat visar att besökarna inte uppmärksammar de skyltar som finns idag. Enligt mig är det på grund av skyltarnas brist på god informaionsdesign och placering.Jag har med hjälp av teori och den insamlade empirin tagit fram vägledningsskyltar som med hjälp av färg och form vägleder besökaren på servicekontoret.

Den här uppsatsen undersöker vilka modelläsare (tänkta läsare) som skapas genom verbprocesserna knutna till pronomenen du och dig i Pensionsmyndighetens broschyr Du bestämmer själv ? När du vill ta ut pension. Svaren på forskningsfrågorna ?Vad gör du??, ?Vem är du?? och ?Hur blandas de olika du:na om de är flera?? har besvarats med hjälp av en analys utifrån den funktionella grammatikens verbprocesser samt modelläsarbegreppet. Resultatet visar att broschyrens du inte syftar på samma person hela vägen, utan skapar 60 olika modelläsare som blandas och växlar texten igenom.

Undersökningens syfte är att studera hur individer som har gjort ett fondval inom premiepensionssystemet, påverkas av den information som presenteras vid val av fond. Likaså att undersöka om beteendet skiljer sig beroende på kön, tid kvar till pension, inkomst- eller utbildningsnivå. En liknande studie har gjorts i USA av Benartzi och Thaler.I studien har en enkätundersökning skickats ut per post till 1000 slumpmässigt utvalda individer runt om i Sverige. Gemensamt för urvalet är att individerna har gjort ett fondbyte inom en tremånadersperiod, innan enkätundersökningens genomförande.  Undersökningen har genomförts med stöd av Pensionsmyndigheten.Resultatet visar att respondenterna gärna undviker de extrema alternativen när det kommer till hur riskbenägna de anser sig vara. På samma sätt har de en benägenhet att välja låg- och medelrisk-fonder när informationen kring fonderna presenteras numeriskt.

Pensionssystemet är uppbyggt på så vis att det är menat att arbetsgivaren ska betala in en del kapital till framtida pension, samtidigt som man själv ska spara en del kapital. Den allmänna pensionen, som utbetalas från Pensionsmyndigheten, motsvarar vanligtvis ca 50 % av den genomsnittliga bruttolönen som man haft under sin arbetskarriär.Arbetar man på en arbetsplats som inte är kollektivansluten, är arbetsgivaren inte tvingad till att betala in några pengar till pensionen. Som anställd är det upp till en själv att undersöka huruvida arbetsgivaren gör detta.Idag är det ca 2,5 miljoner personer som arbetar som privatanställda arbetare och är kollektivavtalsanslutna. För dessa personer betalas tjänstepensionen in från arbetsgivaren till valcentralen Fora. Pengarna placeras sedan hos AMF som förvaltar dom.

Den första januari år 1999 upprättades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmänna pensionen. En del av den allmänna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmänna pensionen är ett fonderat system där pensionsspararen själv kan välja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att välja bland till sin premiepension.

Den första januari år 1999 upprättades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmänna pensionen. En del av den allmänna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmänna pensionen är ett fonderat system där pensionsspararen själv kan välja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att välja bland till sin premiepension.

Den första januari år 1999 upprättades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmänna pensionen. En del av den allmänna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmänna pensionen är ett fonderat system där pensionsspararen själv kan välja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att välja bland till sin premiepension.