Syftet med denna studie är att ur socialarbetarens perspektiv undersöka hur tvångsvård påverkar arbetet med missbrukare. Studien är komparativ och jämför arbetet med missbrukare på Åland som tillämpar finsk lagstiftning respektive Gotland som arbetar efter den svenska lagstiftningen. Metoden som använts är kvalitativ. Fyra socialarbetare med inriktning mot arbete med missbrukare har intervjuats. Intervjuerna har varit semistrukturerade med öppna frågor.

Syftet med studien var att undersöka hur socialarbetare på barn- och ungdomsavdelningen bedömer föräldrars omsorgsförmåga utifrån ett fiktivt fall. Vidare undersöks om det förekommer skillnader i bedömning angående föräldraförmågan utifrån ett genusperspektiv. Slutligen undersöks socialarbetares handlingsutrymme satt i relation till bedömningen. Studien baseras på en kvalitativ vinjettmetod som omfattar intervjuer med socialarbetare, där intervjuerna har utgått från konstruerade fallbeskrivningar, som är typiska för barnavårdsutredningar. Hälften av deltagarnas intervjuer utgår från en vinjett och hälften från en annan, men vinjetterna är detsamma förutom att föräldrarnas könstillhörighet är utbytta.

I din hand (eller på din skärm) har du en kvalitativ studie som med blicken fäst på ett projekt på en högstadieskola i Göteborg studerar projekt som social konstruerat fenomen. Eleverna i årskurs sju har veckovis samtalsgrupper ledda av socialarbetare. Genom samtal och övningar behandlar man teman som vänskap, sexualitet, demokrati, skolan och framtidsdrömmar. Vi ställer oss frågan hur ett projekt blir till. Vilka mekanismer är verksamma när ett projekt går från idé till verklighet? Vidare tittar vi på maktaspekterna i denna tillkomstprocess.

Antalet äldre ökar och lever längre och hälsosammare liv. I takt med att äldre blir hälsosammare och lever längre, kommer fler resurser behövas tillägna äldre. Detta innebär att forskning gällande äldres vardagliga livsvillkor och livskvalitet blir allt mer relevant. Vilket i sin tur innebär att fler studier behövs för att kartlägga alla behov som dagens mer aktiva och hälsosammare äldre faktiskt har. Syftet med studien är att med utgångspunkt från intervjuer med äldre personer som varit pensionerade i minst fem år, undersöka hur deras livsvillkor i det dagliga livet påverkar deras livskvalitet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad handledning för socialarbetarna har för funktion, det vill säga vad målet är med att ha handledning och vad innefattar handledning inom socialt arbete, men också om vad socialarbetarna själva önskar få ut av sin handledning och om de är nöjda med den handledning som de får idag. Jag har valt att ta reda på om socialarbetarna upplever sig ha nytta av sin handledning och om de anser sig bli stöttade i deras klientärenden och deras mående med att jobba professionellt med andra människors problematik genom handledningen. Även handledarens roll och uppgift i handledningen är också något jag valt att kort behandla och ta upp i min uppsats. Detta syfte uppfyller jag genom att besvara mina frågeställningar:? Vad för funktion fyller handledning för socialarbetare enligt teoretikerna?? Vilka funktioner borde handledning fylla enligt socialarbetarna?? Vad anser socialarbetarna om handledning i grupp?För att få svar på dessa frågeställningar så intervjuade jag sex socialarbetare från Göteborg som vid dessa intervjutillfällen fick regelbunden handledning.

Syfte med studien är att undersöka vilken betydelse Zonens verksamhet har för de enskilda besökarna i stort. Vidare har vi också valt att titta på relationen mellan socialarbetare och besökare och vilken betydelse denna har för besökaren.Frågeställningarna:? Vilken betydelse har Zonens verksamhet för den enskilde besökaren? ? Vilken betydelse har relationen mellan socialarbetare och besökare på Zonen?? Påverkar Zonens verksamhet besökarnas missbrukssituation och i så fall på vilket sätt? Metoden för undersökningen är kvalitativ med semistrukturerade djupintervjuer av personalgruppen på Zonen och fem besökare i verksamheten. Vi har också samlat in vårt material genom deltagande observationer. Resultatet av undersökningen visar att Zonen på olika sätt är av stor betydelse för besökarna som deltar i verksamheten, inte minst för att uppfylla basala behov så som mat, möjligheter att sköta sin hygien och att bistå med kläder.

Föreliggande studie syftar till att, med fokus på den kollektiva arenan, ge en fördjupad kunskap om hedersrelaterat våld genom unga kvinnors subjektiva, kvalitativa skildringar, vilka präglats av kollektivistiska hederskulturer. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga kvinnor vilka blivit föremål för hedersrelaterat våld och således har en insikt i den kollektiva arenan. Resultatet visar att ryktesspridning används medvetet av kollektivmedlemmar likt ett maktmedel och rykten florerande inom kollektivet har resulterat i direkta hedersvåldshandlingar riktade mot respondenterna. Vidare visar resultatet på att de unga kvinnorna porträtterar kollektivet som en mekanism vilken straffar normavvikande och potentiellt normavvikande individer. Rädslan för att uppfattas som oppositionell delas av många i kollektivet, däribland de som utfärdat hedersvåldshandlingar mot respondenterna och således tycks offerskapet i det kollektiva hedersrelaterade sammanhanget vara bilateralt i den bemärkelsen att de förtryckande och hedersvåldshandlande individerna även de är förtryckta.

Studien handlar om att få en inblick om hur värnplikten påverkat vårt samhällsklimat, det kollektiva, den sociala sammanhållningen. Fokus har varit att se på sociala fakta som kan ha påverkat samhället. Det är en kvalitativ studie som baseras på semistrukturerade intervjuer, där informanterna har givits utrymme, att reflektera och berätta hur det var under värnpliktstiden, hur de såg på sina värnpliktsvänner och förhållningssättet gentemot varandra. Hur man kunde mötas som individ och grupp. Värnplikten var under en lång tid en övergripande del i samhället och hade en tydlig folkförankring.

Syftet med denna studie är att ur socialarbetarens perspektiv undersöka hur tvångsvård påverkar arbetet med missbrukare. Studien är komparativ och jämför arbetet med missbrukare på Åland som tillämpar finsk lagstiftning respektive Gotland som arbetar efter den svenska lagstiftningen. Metoden som använts är kvalitativ. Fyra socialarbetare med inriktning mot arbete med missbrukare har intervjuats. Intervjuerna har varit semistrukturerade med öppna frågor.

SammanfattningInom forskning talas det om att socialarbetare och biståndshandläggare i storstadskommuner har en hög arbetsbelastning med mycket arbetsuppgifter. Det nämns ingenting om hur arbetsbelastningen är bland socialarbetare och biståndshandläggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur biståndshandläggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur biståndshandläggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin arbetsbelastning. Studien utgår från fem kvalitativa intervjuer där biståndshandläggarnas egna upplevelser av sin arbetsbelastning är i fokus.

SammanfattningInom forskning talas det om att socialarbetare och biståndshandläggare i storstadskommuner har en hög arbetsbelastning med mycket arbetsuppgifter. Det nämns ingenting om hur arbetsbelastningen är bland socialarbetare och biståndshandläggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur biståndshandläggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur biståndshandläggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin arbetsbelastning. Studien utgår från fem kvalitativa intervjuer där biståndshandläggarnas egna upplevelser av sin arbetsbelastning är i fokus.

I socialt arbete finns det flertalet lagar, riktlinjer och regler som påverkar socialarbetares förhållningssätt gentemot deras klienter. Inom kommunalt utredningsarbete representerar socialarbetarna en myndighet och deras arbete genomsyras av en maktobalans som existerar mellan dem och klienterna. Maktobalansen uppenbaras av att socialarbetaren har lagar som ger dem maktbefogenheter att ingripa i människors liv och bestämma över beslut som rör deras klienter oavsett om klienterna själva vill det eller inte. Utifrån denna komplexa relation har studiens syfte växt fram; att undersöka hur socialarbetare beskriver sitt förhållningssätt gentemot sina klienter. En kvalitativ metod i form av fem semistrukturerade intervjuer har används för att uppfylla studiens syfte.

Studiens syfte var att skildra anhörigas individuella upplevelser av att vårda sin partner på äldre dar. Teman som berördes var upplevelser kring hur situationen uppkommit, relationen, vardagen, stöd och den egna hälsan. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att besvara frågeställningarna intervjuades fyra personer, tre kvinnor och en man. De anhöriga var vid tidpunkten av deras partners insjuknande pensionerade.

Anhöriga till missbrukare har i låg grad prioriterats av den offentliga sektorn, speciellt när missbruket är dolt. Forskning har visat att anhörigas hälsa påverkas negativt av att ha en närstående med missbruksproblem. De löper risk för att bli medberoende vilket innebär ett möjliggörande för ett fortsatt missbruk hos de närstående.Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera anhörigstöd utifrån ett professionsperspektiv. Det insamlade materialet består av fyra kvalitativa intervjuer av socialarbetare inom socialtjänstens vuxenenhet, inom Stockholms Stads stadsdelsförvaltningar.                      Den 1 juli 2009 trädde en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen (2001:453) SoL, 5 kap. § 10, om anhörigstöd i kraft.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att diskursanalytiskt undersöka hur socialsekreteraretalar om de känslor de hade vid utredningar av sexuella övergrepp mot barn och hur de talarom hur de hanterade känslorna. Vi vill undersöka hur de i intervjuerna positionera sig självaoch sina klienter samt maktaspekter knutna till dessa positioner. Vi vill också undersöka vilkakonstruktioner de gör utifrån olika diskurser och hur de använder språket för att ?göra kön?.Metod: Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer av fem socialsekreterare som allanågon gång utrett sexuella övergrepp mot barn. Vi har använt oss av kritisk diskursanalys iarbetet med empirin.