Denna rapport behandlar frågeställningen om LKAB skall acceptera Nordkalks erbjudande om att använda kalksten från Estland eftersom den nuvarande fyndigheten på Gotland är på väg att ta slut. Kalkstenen används av LKAB som tillsatsmedel vid Pelletstillverkning och en jämförelse mellan dessa två kalkstenssorter är utförd med hjälp av tumbler- och falltest. Den sistnämnda är en speciellt framtagen metod att användas för kalksten. Resultatet från testerna visade att Estlandskalken är fullt duglig att användas till samma ändamål som Gotlandskalken. Förslag till andra testmetoder som kan användas till jämförelse har även beskrivits i rapporten..

Kraftvärme är en energieffektiv metod att producera både el och fjärrvärme men användningen av denna produktionsform begränsas av att fjärrvärmebehovet vanligtvis är lägre under den varma delen av året. På senare tid har både forskning och nybyggda anläggningar visat på synergieffekter av att samordna produktion av biodrivmedel eller förädling av trädbränslen med kraftvärmeproduktion i en så kallad energikombinatanläggning. Då Vattenfall Värme Uppsala är i behov av att ersätta sitt befintliga kraftvärmeverk utreds i denna studie möjliga ekonomiska och miljömässiga fördelar med att bygga en energikombinatanläggning. I studien utreds ett antal olika tekniker som kan tänkas ingå i energikombinatet och ett antal alternativ väljs ut för vidare analys. Alternativen jämförs sedan med ett referensalternativ bestående av enbart ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk.Studien visar att en energikombinatanläggning bestående av ett kraftvärmeverk i kombination med tillverkning av pellets eller black pellets kan leda till ökad lönsamhet jämfört med enbart ett kraftvärmeverk.

Göteborg Energi has a surplus of district heating during spring, summer and fall. The heat surplus is due to a constant production of waste heat from oil refineries and heat from waste incineration over the year. It would be desirable to increase the demand for heat and the uptime for the newly built combined heat and power generation plant, Rya Kraftvärmeverk. One alternative could be to integrate Rya Kraftvärmeverk with a pellet production facility. By producing heat, electricity and pellet in a joint process the energy use can be decreased.

Pellets produceras av sågspån som är en restprodukt från sågverk. Tillverkningen av pellets är en energiintensiv process. Mest energi används för att torka det fuktiga sågspånet från ca 50 till ca 11 % fukthalt. Torkningen är inledningsvis effektiv men vid torkning av sågspån under 20 % fukthalt minskar torkningens energieffektivitet. Efter att det torkade sågspånet malts i en kvarn konditioneras det med överhettad ånga innan det pressas till pellets.

I detta arbete genomförs en investeringsanalys på ett mindre aktiebolag med en ensam ägare. Syftet med arbetet har varit att upprätta investeringskalkyler som skall kunna ligga till grund för ett investeringsbeslut för företaget inom det närmaste året. Företaget som analysen har utförts åt är Munktorps Träförädling AB. Detta företag inriktar sig på vidareförädling av trävaror genom hyvling och målning. I dagsläget produceras restprodukterna kutterspån från hyvling och restbitar från exaktavkapning som därefter säljs direkt vidare till en extern vidareförädlare.

Användningen av pellets har ökat kraftigt de senaste åren och har blivit ett viktigt verktyg för att minska miljöpåverkan. I energibranschen är viktigt utreda möjligheten att effektivisera tillverkningsprocessen för att ligga i framkant av utvecklingen och göra bränslet till ett attraktivt val för konsumenterna. En stor del av pelletstillverkarnas utgifter går till att torka det råmaterial som pellets består av. Torkning och transport av material är två energikrävande processer som är nödvändiga i många industrier och kan ibland innebära stora utgifter såväl kostnadsmässigt som miljömässigt. Pneumatisk transporttorkning är ett sätt att kombinera torkning och transport av material och tekniken kan vara lämplig att använda vid Pelletstillverkning.

Minskad tillgång på fossila material och ökade energibehov i värden skapar ett behov av att utveckla alternativa och miljömässigt hållbara lösningar. Biobränsle har därför växt till en av de viktigaste förnyelsebara energikällorna i målet mot ett koldioxidneutralt samhälle. Dock skapar det obearbetade biobränslet problem, på grund av den höga fuktkvoten, mellan 50-150 %. Som en följd finns ett torkbehov som måste lösas på ett miljö- och energieffektivt sätt. Idag står torkningen av biomaterial innan pelletering för 25 % av den totala kostnaden vid Pelletstillverkning.Kostnaden för att torka biomaterialet gör det viktigt att effektivisera torkningen, samtidigt bidrar torkningen till utsläpp av miljöfarliga ämnen såsom terpener.