Bakgrund: Det förekommer stora nutritionsproblem på äldreboenden i Sverige och andra delar av världen. Sjukdom och åldrande är riskfaktorer för näringsmässiga störningar. Undernäring hos äldre är associerad med ökad dödlighet och sjuklighet samt en ökad risk för trycksårsutveckling och infektioner. Socialstyrelsen har utfärdat en rekommendation angående nattfastans längd för att motverka undernäring och dess komplikationer, samt för att öka energi- och näringsintaget hos vårdtagarna. Syfte: Att belysa nattfastan på äldreboenden i en stad i södra Sverige samt undersöka kunskap och attityder om nattfasta hos omvårdnadspersonalen på äldreboenden.

Medicinsk och vårdvetenskaplig forskning som behandlar urträning ur respirator syftar på urträningsmetoder och tekniker för att minska vårdtid, komplikationer och sänka vårdkostnader inom intensivvården. Det finns vårdvetenskaplig litteratur som menar att sjuksköterskan kan spela en betydande roll i detta genom sin kunskap om och närvaro till intensivvårdspatienten. Syftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans roll avseende urträning av patienter som respiratorvårdas på IVA. Resultatet baseras på en litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Sjuksköterskans roller kan sammanfattas i fem områden: kommunikationen med patienten, att lära känna patienten, samarbete i personalgruppen, erfarenhet och teknisk kunskap, kliniskt arbete och utveckling.

Ronald McDonald Hus är en ackommodering som ger familjer med sjuka barn möjlighet att kunna bo och uppleva en hemlik miljö samtidigt som deras barn vårdas på sjukhuset. Syftet med studien var att undersöka om det förelåg något samband mellan vistelsens längd på Ronald McDonald Hus och hur nöjda föräldrarna var avseende den fysiska och psykosociala boendemiljön. Vistelsens längd i denna studie definierades som ?mindre än tre nätter? och ?mer än tre nätter.? Metoden var en komparativ och kvantitativ enkätstudie. Konsekutivt urval användes för att rekrytera deltagare.

Background: Touching exists in different forms and can be experienced through the skin. By touching oxytocin is released like a relaxing hormone which counteracts anxiety and depression. Therapeutic contact and healing touch are methods nurses? uses to give positive feeling of serenity, warmth and wellbeing for the patients. Touching can be a method for communication and happiness when word is not enough.

Bakground: Puerperal fever caused by group A Streptococcus is in a global context seen as a common cause of death in childbirth.Aim: To examine the consequences of group A streptococcus infections in women postpartum and to see what a nurse can do to stop the infection with adequate nursing interventions.Method: This is a review built on 15 articles. These articles were read in full and audited with a suitable template.Result: Women postpartum has 20 times higher risk to get group A stretococcus infection as compared to non pregnant. The consequences of Group A Streptococcus infection can lead to high fever, abscesses around the uterus, sepsis, acute respiratory distress syndrome (ARDS), hysterectomy and death. Patients who share room with infected patients carries an increased risk to be infected. Curtains between patient beds can be colonized by Group A Streptococcus.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på barnavårdcentral (BVC-sjuksköterskor) träffar 99,2 procent av alla barn. De har därför en viktig funktion när det gäller att upptäcka och rapportera barn som far illa. Trots anmälningsplikt är anmälningsfrekvensen låg. Det råder brist på studier kring hur det blir för BVC-sjuksköterskor efter att de har gjort en anmälan.Syfte: Att ur ett etiskt perspektiv undersöka BVC-sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter efter att de har anmält till socialtjänsten att barn far illa.Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex BVC-sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå enligt Graneheim och Lundman.Resultat: BVC-sjuksköterskornas erfarenheter av samarbetet med socialtjänsten varierade.

Bakgrund: Familjer har inte alltid deltagit i omvårdnaden på det sätt de gör idag. Under de senaste decennierna har begreppet familjefokuserad omvårdnad lyfts fram och blivit till en central del inom barnsjukvården. Familjefokuserad omvårdnad lägger tonvikt på familjers deltagande och engagemang i sitt barns vård. Syfte: Syftet är att undersöka hur familjer och sjukvårdspersonal beskriver familjers delaktighet inom barnsjukvården i Norden. Metod: Litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie som inkluderar 18 artiklar, har varit att belysa vilka nutritionsstöd som kan förebygga och behandla malnutrition hos barn med cancer samt vilka omvårdnadsbehov som finns i samband med nutritionsbehandling. Resultatet visade att barn med cancer som behandlas med strålning och/eller cytostatika ofta drabbas av olika biverkningar som påverkar nutritionen. Cirka 46 % av barnen utvecklade malnutrition. Näringsintaget försämrades ofta på grund av biverkningarna vilket fick till följd att behandlingen försämrades samt tillväxt och utveckling påverkades negativt. Olika sätt fanns för att upprätthålla gott nutritionsstatus.

Dagligen kommer barn till sjukhus inför en planerad operation. De flesta barn är mer eller mindre ängsliga. De kommer till en okänd miljö och vet inte vad som ska hända. Att inte veta vad som ska hända skapar oro och rädsla. Barns oro och rädsla inför planerad operation kan även påverka barnets beteende negativt efter operationen med bland annat separationsångest och sömnsvårigheter.

IntroduktionInterpersonella konflikter är vanligt på arbetsplatser, vilket har en negativ påverkan på arbetsklimat och trivsel. Även patienternas omvårdnad kan beröras av konflikter i personalgruppen. Chefen är den som förväntas ingripa för att lösa sådana problem, men för chefer är konflikthantering ett område som upplevs svårt, som tar mycket tid och där man saknar kunskap.SyfteAtt undersöka vilka konflikthanteringsstrategier vårdenhetschefer använder vid interpersonella kon-flikter, och vad som påverkar valet av konflikthanteringsstrategi.MetodStudien är en litteraturstudie i vilken 7 vetenskapliga studier/artiklar ingår. Ingående artiklar hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och Scopus, samt med manuell sökning i tidskrifterna Journal of Nursing Management och Journal of Advanced Nursing. Artiklarna var publicerade mellan 1991 och 2008.ResultatStudierna visade att vårdenhetschefer ofta använder konflikthanteringsstrategier som endast ger kort-variga lösningar, och som inte är effektiva.

Bakgrund: Alkoholberoende är en medicinsk diagnos som skiljer sig från risk- samt skadligt bruk. Beroende utvecklas i samspel med belöningssystemet och har en ärftlig komponent. Personer med alkoholberoende är en stigmatiserad grupp i samhället såväl som i sjukvården, och diagnosen innebär ett stort lidande för den enskilde personen. Därför är det viktigt att belysa personernas egna erfarenheter av vårdrelationer.Syfte: Att belysa erfarenheter av vårdrelationer hos personer med alkoholberoende.Metod: Litteraturstudie med sökorden Alcohol dependence, care, patient experiences. alcohol addiction, phenomenological, alcohol, treatment barriers, patient satisfaction, nursing, experiences och qualitative.

Konfusion kan drabba vem som helst, men risken ökar med stigande ålder. Det är en störning av medvetande och kognitiva funktioner. Utlösande faktorer kan vara medicinska tillstånd som allvarlig sjukdom, infektioner, metabola rubbningar, dehydrering eller läkemedel. Konfusion ökar risken för skador och komplikationer, försvårar vårdandet, förlänger vårdtiden samt innebär ett lidande för patienter och anhöriga. Syftet är att identifiera omvårdnadsaktiviteter som kan förebygga och lindra konfusion hos patienter som vårdas på sjukhus.

Bakgrund: I Sverige har sjuksköterskeprogrammet under åren genomgått ett flertal reformer för att anpassas efter de förändrade behoven av hälso- och sjukvård. År 1993 blev sjuksköterskeutbildningen en treårig utbildning som både leder till en kandidatexamen i omvårdnad och en yrkesexamen. Detta har inneburit svårigheter för lärosätena gällande förmågan att kombinera den akademiska skolningen med den yrkesförberedande utbildningen. Tidigare gjorda studier visar att utbildningen ansetts otillräcklig i vissa avseenden vilket har lett till att sjuksköterskestudenter upplevt sig vara oförberedda inför att gå ut i arbetslivet.Syfte: Syftet är att beskriva om sjuksköterskestudenter i termin sex upplever sig förberedda inför arbetslivet som legitimerad sjuksköterska.Metod: Studien är en empirisk intervjustudie med en deskriptiv kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskestudenter i termin sex utgör studiens material.

Sammanfattning Bakgrund:Sedan början på förra århundrandet är blodtransfusioner en av de främsta livräddande medicinska behandlingarna. Sjuksköterskan är ansvarig under hela arbetsprocessen vid administrering av blodprodukter. Sjuksköterskans arbete utgör en livsviktig uppgift som innefattar patientsäkerhet genom att sjuksköterskan övervakar patienten för att tidigt kunna upptäcka symtom och därmed förhindra att allvarliga och livshotande komplikationer uppstår.Syfte:Syftet var att belysa blodtransfusioner utifrån sjuksköterskans och patientens erfarenheter.Metod:Metoden som användes var en litteraturbaserad studie enligt Friberg. Datainsamlingen utfördes i databaserna Cinahl with full text och Pubmed with full text med sökorden nursing, nursing care, blood transfusion, transfusion, patient care och patient experience. Resultatet baserades på sex vetenskapliga publikationer med både kvalitativ och kvantitativ design.

Bakgrund Inom hälso- och sjukvården eftersträvar verksamheterna att öka effektivitet och produktion. Studier visar att en av de verksamheter med störst möjlighet att öka sjukhusets produktion är operationsavdelningen. Utmaningen för operationsavdelningarna är att utföra fler ingrepp med befintliga resurser utan att personalen upplever ökad arbetsbelastning och stress. Med detta ändamål har de på det valda sjukhuset utarbetat en arbetsmodell. Syftet med denna studie är att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av optimerad arbetsmodell i förhållande till vanlig elektiv arbetsmodell.