Många skolor inför allt mer undervisningshjälpmedel baserade på informationsteknik trots att det finns mycket få empiriska resultat för vilka effekter datorer har i undervisningen. Istället präglas argument för 1-1 ? att ge en dator till varje elev ? ofta av vad skolpolitiker hoppas att datorerna ska bidra med. Det finns många fördelar med 1-1, men utan kunskap om hur man arbetar med datorer finns risken för negativa effekter på undervisningen. Den här uppsatsen huvudsyfte är att undersöka om, och i så fall hur, svenskundervisningen har förändrats sedan införandet av 1-1.

Arbetet är ett samarbete med företaget Gisip AB. Företaget sysslar med värmesystem med fokus på mikrovågsteknik. De vill ha ett verktyg för att kunna simulera sinverksamhet och tillverkning. Detta arbete syftar till att utvärdera användbarheten av ljussättningstekniken fotonmappning som grund för att simulera mikrovågor. För att skala ned systemet valdes spridningen av mikrovågor som fokus för arbetet.En applikation implementerades som genererar texturer för att visa spridningen av systemet.

Studien fokuserar på vad pedagoger uppfattar att ett pedagogiskt förhållningssätt är och vilka innebörder som skapas i relationen mellan pedagoger och barn samt vilka villkor och ramar som påverkar interaktionen mellan den vuxne och barnet i förskolan. Utgångspunkten är att ett pedagogiskt förhållningssätt är något som skapas i mötet mellan pedagog och barn i en social och pedagogisk praktik. Denna praktik ses som ett socialt konstruerat fenomen bestående av meningsskapande relationer. Teorin belyser det pedagogiska mötet både ur en modernistisk och ur en postmodern vinkel. Olika begrepp som tas upp och som ställs i relation till det pedagogiska mötet är kunskap, traditioner och etisk dimension.

Det här är en jämförelsestudie om användandet av surfplattan i förskolan. Syftet medundersökningen är att ta reda på hur pedagogerna använder surfplattan i förskolan. Vilkaskillnader eller likheter visar sig i användandet av surfplattan beroende på barns ålder. För attfå svar på undersökningens frågeställning intervjuades pedagoger från två olika förskolor,pedagoger som arbetar med de yngre barnen och pedagoger som arbetar med de äldre barnen.Resultatet visar att pedagogerna med de yngre barnen vill att barnen ska få utforska verktygetoch få upplevelser genom surfplattan. De vill också använda surfplattan som ett verktyg i sittarbete.

Den här rapporten bygger på en vetenskaplig undersökning som genomfördes under hösten 2013. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur IT kan används i förskolans verksamhet idag. Observationer, inspirerade av den etnografiska forskningsansatsen, genomfördes på två förskolor i Mellansverige och materialet analyserades sedan utifrån tre aspekter, nämligen vilket lärande som synliggjordes, hur IT användes i verksamheten av barnen och pedagogerna samt om dessa användningsområden kunde kopplas till läroplanens riktlinjer för hur IT ska integreras i verksamheten.Resultatet visade en bredd i hur IT lyfts fram i två olika förskoleverksamheter, med olika specialiseringar. Den ena förskola har en uttalad IT-profil. Läroplanens beskrivningar och strävansmål följdes, men på olika sätt.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen..

Syftet med vår undersökning var att på ett bra och pedagogiskt sätt kunna stärka invandrarungdomars identitet genom gruppstärkande övningar. Många människor tvingas lämna sina hemländer av olika anledningar. En sådan förändring anser vi kan påverka en människas identitet. Språket är också en svårighet för identiteten. Vi har arbetat med den här undersökningen i en Sfi-klass (svenska för invandrare) som bestod av åtta elever, varav fem killar och tre tjejer.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger och rektorer anser att kvalitetsredovisningen leder till högre kvalitet i förskolan. Intresse finns också för att ta reda på hur förskolans kvalitetsredovisning används som ett verktyg i verksamheten och hur inblandade aktörer ser på dess värde. Frågeställningarna är: På vilka sätt är kvalitetsredovisningen ett värdefullt dokument för att uppnå en god kvalitet? Hur menar pedagoger att verksamheten kan utvärderas? Hur blir kvalitetsredovisningen ett aktivt dokument som finns med i planeringen av verksamheten?Insamling av empiriskt material har skett med hjälp av enkätundersökning när det gäller pedagoger i förskolan och öppen intervju när det gäller rektorer. Undersökningen ses som kvalitativ, då avsikten är att få fördjupad kunskap om pedagogers och rektorers uppfattning om fenomenet kvalitetsredovisning, samt att tolka och beskriva dessa uppfattningar i rapportform.

Detta examensarbete åskådliggör praktiska metoder för att arbeta med genusmedveten vägledning. För att genomföra detta har vi tagit hjälp av en person med en filosofie kandidat inom genusvetenskap, som delat med sig av sina tankar kring jämställdhet, neutralitet och metoder. Vi har också tagit hjälp av en studieinformatör och en studie- och yrkesvägledare för tips på arbetssätt för genusmedveten vägledning. Utöver detta har vi använt genuslitteratur och metodböcker för genuspedagogik, texter som gällt ex-empelvis jämställd vägledning och förändringsmöjligheter på arbetsplatser, samt tidigare examensarbeten och avhandlingar som varit relevanta. Vi har försökt att i detta arbete sammanställa våra nyfunna kunskaper kring genus och vägledning.

Redovisning har till syfte att ge en verklig bild över företagets finansiella situation och fungera som ett beslutsunderlag för intressenter, detta är dock inte alltid fallet. Denna uppsats har till syfte att undersöka om aktiebolag, noterade på svenska börser, med avsättningar för garantiåtaganden använder sig av dessa avsättningar som ett verktyg för resultatmanipulering.Uppsatsen har undersökt hur företag inom tillverkningsbranschen sätter av för framtida garantiåtaganden samt om det finns någon synbar systematik i dessa avsättningar. För att undersöka om så var fallet, beräknades korrelationen mellan olika variabler från företagens årsredovisningar. Beräkningarna kom att göras i två grupper utifrån hur företag i uppsatsens urval redovisat sina garantiåtaganden i årsrapporten. Studien kom fram till att det starkaste sambandet för svenska aktiebolag i tillverkningsbranschen förekommer mellan garantiavsättning och nettoomsättning eller mellan årets garantiavsättning och föregående års garantiavsättning.

Bildens betydelse som kommunikationsmedel i företagsrapporter har under det senaste decenniet ökat. Bilden är ett användbart verktyg för att väcka känslor och bygga förtroende hos åskådaren. Företag kan i sin tur använda bilden som verktyg för att påverka sin image. Den här uppsatsen bidrar till att överbygga det kunskapsgap som finns mellan vikten av bilden som kommunikationsmedel och den bristande forskning som finns på området. Uppsatsen kommer att utgå ifrån Sveriges tio största aktiebolag och deras CSR-rapporter.

The aim of this study was to describe and analyse the perceptions that ten 12-15 yearold pupils with special educational need, who had been assigned a personal computer, have about Information and Communication Technology (ICT) in the learning process. Data was collected by personal interviews and observations. Sociocultural perspective and phenomenographic research approach were used as theoretical and methodological frameworks in analyzing and understanding the result. The major conclusions were that most respondents perceived the computer as beneficial assistive technology for learning, but some felt singled out by having a computer to assist in learning. Students had various opportunities to succeed in using their tool depending on e.g.

Syftet med studien är att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och på vilka sätt pedagoger i förskolan arbetar med språket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat på att synliggöra faktorer som påverkar barns språkutveckling, hur pedagoger arbetar för att främja och stärka barns språkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gällande alla barns rätt att utveckla sitt språk. Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger på olika förskolor. Resultatet visar på betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta på ett positivt sätt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns språkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gällande hur en inkludering kan genomföras med hjälp av språket som verktyg.

Studiens syfte har varit att studera hur några förskollärare förhåller sig och bemöter barnen i det pedagogiska samtalet samt hur förskolläraren kan göra för att skapa ett gott samtal. Studien har tagit utgångspunkt ifrån observationer, där även intervjuer har använts som ett komplement för att identifiera förskollärarnas edagogiska samtal med barn. Förskollärarna i studien har ett medvetet örhållningssätt gentemot barnen där de aktivt lyssnar och är engagerade i det arnen har att säga och där de strävar efter ett givande samtal med barnen. För att på ett bra pedagogiskt samtal med barnen behövs ett bra förhållningssätt hos örskolläraren där de har förmågan att balansera sitt sätt att bemöta barnen utifrån en dominans de har som vuxna och den tid som finns i verksamheten..

Sammanfattning: Den här undersökningen hade som syfte att identifiera och beskriva sjuksköterskestudenters och handledares uppfattningar av lärandemål och hur man uppnår dem på en studentdriven vårdavdelning samt att belysa hur sjuksköterskestudenter upplever sina möjligheter att uppnå lärandemålen i en given kontext. Undersökningen genomfördes, utifrån ett vårdpedagogiskt och pedagogiskt perspektiv, på en vårdavdelning inom akutsjukvård som har som uppdrag att både driva god infektionsvård och verksamhetsförlagd utbildning av sjuksköterskestudenter. Initialt studerades enkätsvar med studentutvärderingar som visade att 91 % av studenterna bedömde sina möjligheter att uppnå utbildningsmålen som ganska bra till utmärkta. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes för att identifiera uppfattningar och intervjuerna analyserades med hjälp av fenomenografisk metod. Totalt 22 intervjuer genomfördes med sjuksköterskestudenter i VFU under termin 3 och 5 och både nuvarande och tidigare handledare.