Uppsatsen behandlar pedagogiskt dokumentationsarbete i förskolan och fokuserar på återbesök av dokumentation. Syftet är att undersöka på vilket sätt återbesök kan ge sig i uttryck och har undersökts utifrån frågeställningarna: på vilket sätt ges barn möjlighet att återbesöka dokumentation och vad uppstår i mötet dem emellan? Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i en intra-aktiv pedagogik och teorin undersöks med frågan: på vilket sätt kan en intra-aktiv pedagogik bidra till en ökad förståelse för återbesök av pedagogisk dokumentation? Studien utgår från en kvalitativ metod och filmobservationer ligger till grund som analysmaterial. Resultatet visar på att barnen på den undersökta avdelningen ges rika möjligheter till att återbesöka dokumentation. Inte enbart genom fotografier utan även med olika material som barnen ges möjlighet att intra-agera tillsammans med.

SammanfattningUppsatsen är en fördjupning av en C-uppsats i ämnet pedagogiskt drama. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur elever uppfattar ämnet samt att påvisa ämnets användbarhet i arbetet med värdegrunden i skolan.Uppsatsens frågeställningar är:- Vad uppfattar elever i åldrarna 11-14 att undervisningsämnet pedagogiskt drama är?- Hur uppfattar eleverna att lektionerna med pedagogiskt drama har varit?- Hur förhåller sig denna uppfattning till värdegrunden i skolan?Metoden för arbetet är reflexiva intervjuer med enskilda elever samt parintervjuer. Tillämpningen utgår från en hermenutisk fenomenografisk induktiv metod där fokus ligger på den mening ett fenomen har för en grupp.Vi utgår ifrån de centrala dramapedagogiska perspektiven och förstärker dessa med verksamhetsteorin. Under arbetets gång sker hos författarna en reflektionsprocess, vilken påverkar arbets-sättet och utfallet.

Att ha barn med drag av autism i klassrummet kräver att man kan förstå deras speciella kognitiva problem, som yttrar sig bland annat i nedsatt språkförståelse, nedsatt förmåga till social interaktion och en del avvikande beteenden. Jag har genom litteraturstudier, fältstudier i tre veckor på autismenhet, föreläsningar om autism, och egna erfarenheter gjort ett examensarbete om kommunikationoch pedagogiskt upplägg för det här handikappet. Arbetet handlar om hur de här barnen uppfattar kommunikation och vilka svårigheter omgivningen kan möta, samt vad den bör tänka på när man tar kontakt med de här barnen. Det pedagogiska upplägget handlar om hur arbetet i klassrummet kan underlättas för dem. Mina slutsatser är att med rätt hjälp och stöd kan de klara av en hel del..

Denna studie grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv och syftar till att öka förståelsen för hur förskoleklasselever respektive pedagoger uppfattar tecknad film samt hur film kan användas som pedagogiskt verktyg. Jag har använt mig av en dramaturgisk analysmodel för att analysera den film som visats och därefter valt att genomföra intervjuer med elever och pedagoger för att fördjupa den kvalitativa ansatsen som denna studie har. Studien visar bland annat att elever och pedagoger fäster sig vid olika saker när de ser på film men också att de delar tankar kring att man kan lära sig något av att se på film. Studien visar dock att eleverna fortfarande saknar inblick i vad det innebär att se mer än bara det konkreta i en film, de djupare budskapen går dem förbi..

Syftet med den här litteraturstudien är att titta på livsfrågors roll i gymnasieskolans religionskunskapsundervisning, samt hur samtal kring en berättelse som Småtrollen och den stora översvämningen kan användas för att tematisera dem. Studien orienterar sig lika väl mot religionsdidaktisk och litteraturvetenskaplig teori som undervisningspraktik ? men vilar på en hermeneutisk grund där olika tolkningsprocesser står i fokus.Småtrollen och den stora översvämningen är en del av ett ständigt pågående kontextuellt och intertextuellt samtal kring de grundläggande villkoren för livet. I texten förhåller sig Jansson till sitt sammanhang, liksom varje läsare i sin läsning förhåller sig till sitt. I tolkningsprocessen är läsaren en aktiv del i formandet av textens mening.

Min projektredogörelse beskriver arbetet med att framställa en handbok/handledning om samtidskonst som är lämpad för lärare i grundskolans senare år. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur och om samtidskonst används i undervisningen. Intervjuer som genomfördes med lärare från sju olika skolor i Malmöområdet visade att samtidskonst sällan tas i bruk i klassrummet. De flesta av lärarna menade att de hade ett intresse av samtidskonst men att kunskap om ämnet är nödvändig om den ska kunna användas som ett pedagogiskt redskap. För att åtgärda detta har jag skapat en handbok/handledning utifrån lärarnas egna önskemål där handledning och grundläggande kunskap om samtidskonsten ges.

Syftet med denna undersökning var att studera vilken betydelse pedagogiskt drama har för elevers utveckling och lärande i skolan. Undersökningen har sin grund i tidigare forskning såsom artiklar och litteratur.Uppsatsskribenten valde att använda sig av ostrukturerade intervjuer som metod för att studera detta, då möjligheten att ställa följdfrågor fanns. Dessa intervjuer har sedan sammanställts och analyserats med fokusområdet som grund, betydelsen av drama för barns utveckling och lärande.Resultatet visar att eleverna genom att arbeta med pedagogiskt drama som metod kan utveckla sin självmedvetenhet och därmed sin kommunikation och relation med andra. Pedagogiskt drama utvecklar eleverna i samspel med varandra. Utifrån intervjuer visar resultatet att drama gör barnen aktiva, de får leva ut och använda kroppens olika sinnen som en del i inlärningen av ny kunskap.Pedagogerna anser att drama skapar möjligheten att utveckla elever enskilt och i grupp och att användandet av drama kan hjälpa till att skapa trygghet och mod.

Uppsatsens syfte är att argumentera för ett verklighetsbaserat lärande inom geografiämnet för årskurs 5. Som ett pedagogiskt verktyg för detta ändamål prövar och diskuterar jag sökmotorn Google Earth (GE) och visar genom 4 exempel hur man kan använda detta verktyg. Jag prövar också GE:s lämplighet i förhållande till de tre ämnesfälten kartografi, fördelning och hållbar utveckling genom att formulera tre lektionsförslag. Jag gör också en kritisk granskning av aktuell forskning kring läromedel och ställer detta mot texter hämtade från kursplanen i Geografi. I min analys når jag fram till att fördelarna med att använda sig av GE i förhållande till traditionella läromedel är främst att eleverna på ett naturligt sätt kommer i kontakt med autentiska och aktuella problemfält som rör vår jord.

Undersökningen syftar till att söka svar på hur elevers interaktion kan se ut när de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall där eleverna fått videoinspelningen av sig själva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppsspråk, turtagning och muntlig kommunikation.

Abstrakt Perioperativ omvårdnad innebär att sjuksköterskor möter de patienter som skall genomgå kirurgisk behandling handling före operation, ansvarar för omvårdnaden under operation och avslutar omvårdnadsinsatsen med att möta patienterna efter avslutad operation. Syftet med detta arbete var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av patientsamtal i perioperativ omvårdnad. Elva vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: att kontinuitet i omvårdnad ger professionell utveckling och arbetstillfredsställelse, att utveckla en vårdande relation som ger kunskap om patienten som person samt att vara osynlig i rutiner och teknik. Genom att använda samtal i den perioperativa omvårdnaden upplevde sjuksköterskorna att hon åstadkom kontinuitet, utvecklades professionellt och blev synlig för patienterna.

Studier av kvinnliga relationer har tidigare präglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. Från ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgås i mindre grupper och samtalar mer än män om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var således att studera samtalets betydelse för kvinnors sätt att formera vänskapsrelationer och hur det påverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes åtta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka elitishockeycoachens användande av de idrottspsykologiska färdigheterna visualisering och inre samtal för att prestera under match.Frågeställningarna som hjälpte till att besvara syftet var:? Använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match?? Hur använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match?? När använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match? MetodUndersökningen har en kvalitativ ansats, där halvstrukturerade intervjuer har använts för datainsamling. Tre manliga coacher från 46-48 år med erfarenhet av att vara head-coacher på elitnivå (definierat som Svenska Hockeyligan (SHL) och HockeyAllsvenskan i Sverige, och Get-Ligaen i Norge) deltog i undersökningen. Intervjuerna spelades in på band, blev transkriberade i sin helhet och tematiskt analyserade med hjälp av meningskodning. ResultatSamtliga av coacherna använder sig av både visualisering och inre samtal för sin egen prestation i samband med match. Två av coacherna gör detta för sin egen prestation, medan den tredje coachen säger att han inte gör det medvetet, dock säger han att han gör det mer än vad han själv tror.

Hur arbetar pedagoger på olika skolor mot våld..

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka föreställningar förskolepedagoger har om boksamtal som ett pedagogiskt verktyg för läsförståelse. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och intervjuat fyra förskolepedagoger. Våra frågeställningar är: Hur mycket utrymme ges för boksamtal i förskolan? Vilka metoder används vid boksamtalen? Vilka föreställningar har pedagoger omboksamtal och betydelsen av dessa för barnets framtida förståelse av texter? Resultatet av undersökningen visar att boksamtal används i mindre utsträckning som pedagogiskt verktyg i förskolan. Vi kan utläsa av svaren att pedagoger, som fortbildats i ämnet, har större förståelse för boksamtalets betydelse.

Flera forskare anser att bloggen är ett verktyg som har god pedagogisk potential i skolan (Clyde 2005; Ray 2006; Ward 2004). Syftet med studien ?Gå in på bloggen så får du se ditt barn som gör ditten och datten?- en studie av bloggen som pedagogiskt verktyg i skolan är att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare årskurser använder sig av klassbloggar samt hur de resonerar kring användandet av bloggen i skolan. Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med lärare i Ystad kommun.