Syfte: Det främsta syftet med arbetet var att undersöka hur småbarns lärande gynnas ivardagliga spontana samspelssekvenser som uppstår mellan barnet och pedagogen.Syftet besvarades genom att undersöka vilka föremål och aktiviteter som fångarbarns uppmärksamhet och intresse, vilka av barns visade intresse uppmärksammasoch utmanas av pedagoger, och hur det stöd som barn får för sitt lärande ifrånspontana samspel med pedagoger kan relateras till de teorier som kan tänkas liggabakom läroplanen Lpfö98.Teori: Studien utgick ifrån det sociokulturella perspektivet på lärande och vilade påutvecklingspedagogiska rekommendationer kring arbete på förskolan samt på teorinom förmedlat/medierat lärande.Metod: Undersökningen genomfördes i form av barnobservationer och kvalitativa intervjuermed pedagoger.I studien medverkade sammanlagt 27 barn i 1-3 års ålder och 12 pedagoger på treolika småbarnsavdelningar.Resultaten av observationerna bearbetades både kvalitativt och kvantitativt.Resultat: Resultaten visade att bara en tredjedel av alla barns visade intresse besvaras avpedagoger i spontana samspel, dessutom har några kunskapsområden högre positioni barns rangordning av intresse än i pedagogernas omedvetna rangordning av vilkaav barnens intresse som skall uppmärksammas.Analysen av observationsmaterialet gjorde synligt att barn oftast får stöd för attförstå innebörd av saker och ting, för att bemästra olika aktiviteter och för attfokusera sitt medvetande på andras aktiviteter. Det pedagogiska stödet kommermestadels i form av samtal i vilka pedagoger sätter ord på och utökar barnsförståelse av omvärlden, samt genom att barns uppmärksamhet fokuseras pålärandets objekt och att pedagoger förmedlar yttre aspekter av lärandebeteende.Intervjuerna pekade på att pedagogers egna uppfattningar av stödet skiljer sig fråndet som påvisas av observationerna. De flesta pedagoger anser att de gagnar barnslärande i spontana samspelssekvenser framförallt genom en stimulerande miljö.Resultaten belyste också hypotetiska samband mellan barns ålder och stödetsupplägg samt mellan pedagogers yrkeserfarenhet och förmågan till meta-kognitionoch stödets potential för barns lärande.Resultaten synliggjorde några möjliga områden för pedagogerskompetensutveckling..

ADHD är ett funktionshinder som betyder att man kan ha problem med att reglera och kontrollera uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man i skolan arbetar med barn som har ADHD. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer inom ett och samma område. Av vårt resultat framgick det att tydlighet, struktur samt förberedelse är viktiga komponenter i arbetet med barn som har ADHD. Det finns generella metoder för hur pedagoger kan anpassa undervingen men det är viktigt att anpassa de utifrån individens specifika begränsningar och behov.

In this essay I describe the development of my prose work entitled Jorden a?r platt (Earth is flat). In the text we encounter a woman whose 40-year-old brother is diagnosed with lung cancer. The brother has been living a hectic life of drug addiction. The relationship between brother and sister is characterized by ironic distance, but also a lot of love.

The objective of this study is to investigate a new pedagogical material called 4DFrame, how it is experienced by informants and how suitable it is in education - in particular mathematics. Socioculturalperspective has a central role in this study when students are given opportunities for linguistic and social interaction during the experiment with the new pedagogical material. The methodology for this study has been visits, interviews, and observations. The study reveals that there are different views on the didactic potential for mathematics of the new teaching material, though no conclusions can be drawn regarding whether this material is more or less suitable in teaching since no research have been found that compares this with other pedagogical materials. Both national and international studies show the need to find alternative and better ways to make mathematic education meaningful.

Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det är att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan är tänkt att syfta framåt och bör ge eleven insikt i det egna lärandet. Den ska också vara ett hjälpverktyg för såväl elev, lärare som vårdnadshavare i strävan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala målen.För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 4 genomförts.Studien har ett elevperspektiv och utgår från tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan påverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, är att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas målmedvetenhet och hur denna påverkas av användandet av utvecklingsplanerna.

Undersökningen behandlar hur man som pedagog kan bemöta och arbeta med utagerande beteende hos barn i förskoleålder, ur ett pedagogiskt perspektiv. Utagerande beteende definieras som något som märks, alltså hörs och syns väldigt tydligt och det kan ha många bakomliggande orsaker. Relationsskapande, rutiner, att hitta strategier och ett aktivt arbete med lek har visat sig vara huvudstenarna för att bemöta och arbeta med utagerande barn på ett bra sätt. Undersökningen är av kvalitativ sort och empirin har samlats in genom intervjuer och observationer av pedagoger. Därefter har resultaten jämförts med litteratur som behandlar ämnet..

Syftet med studien var att undersöka hur det demokratiska ledarskapet utövas i den dagliga relationen mellan vuxna och barn. Tanken var även att genom forsningsfrågorna få syn på vad ett demokratiskt ledarskap är för pedagogerna, hur de uppfattar att barnen påverkas av inflytande och delaktighet, samt hur mycket barnen ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Studiens tillvägagångssätt i att inhämta material bestod av skriftliga observationer, ljudupptagningar, videoupptagningar och ett fokusgruppsamtal. De skriftliga observationerna lästes igenom och lämpligt material som gav svar på mitt syfte valdes ut till resultatdelen och analysen. Allt annat material lyssnades igenom, transkriberades och de tillfällena som gav mig svar på mitt syfte valdes även de ut till resultatdelen och analysen.

Bakgrund: Det finns en dold arena i skolan som är outforskad och som fångat vårt intressetill denna studie. Studien ger även kunskaper till all personal inom skolan som på något sättbemöter eleverna. Vi har valt att utgå ifrån elevernas perspektiv där elever från årskurs 1 och2 deltagit för att bidra med sina tankar. Vi har studerat detta utifrån ett fenomenologisktperspektiv. Eftersom det saknas tidigare forskning inom området har vi kompletterat medforskning kring socialt samspel och konflikter vilket är något som ständigt förekommer påden dolda arenan.Sökord: Sökorden vi har använt var dolda platser i skolan, gömda platser i skolan, när ingenvuxen ser i skolan, utan att pedagog/personal ser, egen tid, rum i skolan, pedagogersnärvaro/frånvaro.Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om det finns en dold arena och hur denupplevs av eleverna i skolan.Metod: Vi har valt att använda oss av intervjuer utifrån en fenomenologisk grundtankeeftersom vi vill undersöka elevernas upplevelser kring den dolda arenan.

Ständigt får man i skolans värld höra?du får inte göra så? och ?sluta med det där?, eleverna blir dagligen påminda om de regler som finns i skolan. Trots detta så bryter de dagligen mot dessa regler. Vad kan vara orsaken till detta, vet eleverna om vilka regler de har på skolan och varför? Vi har gjort en undersökning som visar att om eleverna själva bearbetar, formulerar och dramatiserar olika scenarier utifrån skolregler har de lättare för förståelsen och befästningen av vikten av att ha regler..

Studien syftar till att undersöka och analysera flera olika varumärkens möjligheter att samsas i en stor koncern, samt hur man på bästa sätt exponerar dessa varumärken i ett gemensamt showroom.The purpose of the study is to explore and analyze a variety of brands ability to combine in a large group and how to expose these brands the best in a combined showroom..

BakgrundI bakgrunden redogörs för barns utevistelse på förskolan och utemiljöns påverkan på deras lärande och samspel. Tidigare forskning visar på att utomhusmiljön måste inbjuda barnen till stimulans, utmaningar och kreativitet. I läroplanen (1998 rev 2010, s. 9) står det att barnen ska få möjligheten att utveckla sitt kunnande om bygg och konstruktion med hjälp av olika sorters material.SyfteSyftet med utvecklingsarbetet är att förändra utomhusmiljön på en förskolegård. I studien kommer återvinningsmaterial att användas.

BAKGRUND:Bakgrunden behandlar en del av förskolans historia och dess styrdokument. Beskrivningen av varför pedagogen Fröbel startade Kindergarten samt de styrdokument och förordningar som gjort att förskolans pedagogiska utformning växt fram redogörs. I barnkonventionen lyfts barns rättigheter samt respekten för varandra. Teorin om livsvärlden ligger som grund för hur människan utvecklas i samspel och kommunikation med varandra.SYFTE:Syftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av begreppet barns inflytande i förskolan. Syftet behandlar också hur pedagogerna arbetar med barns inflytande, vilken påverkan de anser att inflytande har på barns utveckling och lärande, samt hur de menar att barn förstår att de har inflytande.METOD:Studien är kvalitativ, första frågeställningen utgår från fenomenografisk ansats med kvalitativ analys i övriga frågeställningar används kvalitativ analys.

Syftet i nedanliggande studie är att få kännedom om hur erfarna pedagoger använder sig av digitala verktyg i undervisningen samt vilka uppfattningar de har av det digitala användandet i samband med sin egen undervisning och elevernas arbete i skolan. Med hjälp av intervjuer har pedagogerna haft möjlighet att själva bidra med reflektioner och egna erfarenheter kring ämnet och genom observationer har deras arbete med digitala verktyg studerats i undervisningssammanhang. Detta har sedan analyserats med hjälp av en teoretisk anknytning som visat sig att teori och praktik inte alltid stämmer överens..

This paper discusses how four people in the Swedish Radio station P3, together interact to account therapy trends towards a third party. The focus is on whether, and if so, how they collaborate to make the conversation intelligible for radio listeners. This is done by means of conversation analysis and methods developed by the CA. The result is interesting when the conversation participants do not follow their expected roles as broadcasters and experts while they disagree about the communicative projects to be carried out..

Det här arbetet rör hur en grupp förskolebarn i sina egna aktiviteter använder och uttrycker sig av skriftspråket. Frågorna rör i vilka sammanhang och hur detta sker. Arbetet har utgångspunkt i sociokulturell teori, i vilken allt lärande förstås ske i samspel med den omgivande miljön. I arbetet finns en avsikt att förstå barns skriftspråkande som aspekter av litteracitet. Därav tas även detta begrepp upp.