Författarna till detta arbete är Lars Börjesson och Pierre Löfström. Vi har valt att döpa vårt arbete till Pedagogiskt drama för alla eller för några? ? En kvalitativ undersökning om attityder kring pedagogiskt drama. Vi har valt att göra detta arbete för att undersöka om det finns attitydskillnader mellan två enheter på en lärarutbildning. Eftersom vi inte själva har haft pedagogiskt drama i vår utbildning, är vår förhoppning att pedagogiskt drama blir tillgängligt för framtida lärarstudenter eftersom vi anser att det är en mycket bra pedagogik.

Syftet med den här uppsatsen är att skapa större förståelse för hur drama kan användas i förskolan för att stimulera barns förmåga att hantera konflikter. Mot bakgrund av detta syfte söks det svar på följande problemprecisering: - Hur anser tre förskollärare att pedagogiskt drama kan användas i förskolan för att stimulera barns förmåga att hantera konflikter? I forskningsbakgrunden refereras det till litteratur som anses relevant för att uppnå undersökningens syfte. Bland annat beskrivs olika former av pedagogiskt drama, samt olika sorters konflikter och hur de kan hanteras. Sociokulturella och socialkonstruktivistiska perspektiv belyses också.

Det här examensarbetet handlar om pedagogiskt drama i förskolan, med betoning på empati och trygghet. Syftet med den här studien är att ta reda på vad pedagoger samt dramapedagoger anser om pedagogiskt drama kopplat till barns utveckling av empati och trygghet, samt på vilket sätt pedagogiskt drama kan användas i förskolans vardag. Jag har utgått från följande två frågeställningar: På vilka sätt, anser pedagoger och dramapedagoger, att pedagogiskt drama kan bidra till barns utveckling? På vilka sätt kan pedagoger använda sig av pedagogiskt drama i den dagliga verksamheten? För att besvara mina frågor har jag valt att använda mig av intervjuer samt observationer. De personer som jag valde att intervjua var alla pedagoger, men en av dem var både pedagog och dramapedagog. En av pedagogerna var även verksamhetsansvarig på en teaterförskola.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om forumspel kan användas som ett pedagogiskt verktyg i konfliktlösande syfte i en elevgrupp samt är i enlighet med det mål som finns beskrivet i Lpo94: ?Att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter?.  Undersökningen är en kvalitativ fallstudie där aktionsforskningens modell utgör forskningsstrategin. Urvalet i undersökningen består av en homogen integrerad årskurs 1-2 klass. Resultatet från undersökningen visar att forumspel är ett användbart pedagogiskt verktyg i syfte att lösa konflikter.

Elever, dramapedagog, lärare och rektor berättar och reflekterar över hur pedagogiskt drama integreras i tematisk undervisning..

Syftet med den här studien är att med utgångspunkt från tio pedagogers berättelser beskriva hur de bemöter barn och deras arbetssätt för att främja samspel och kommunikation. Det är pedagoger från förskoleklass till högstadiet som har intervjuats. Studien är ingen jämförande studie utan en beskrivning av olika förutsättningar för samspel och kommunikation både inom särskola,särskilda undervisnings grupper och grundskola. Studien påvisar att trygghet, förebilder, reflektion och bra kommunikation mellan hem och skola är viktiga förutsättningar för utvecklande av ett bra samspel..

Syftet med följande arbete är att belysa hur pedagogiskt drama som arbetsmetod/didaktiskt grepp upplevs av gymnasieelever på Barn- och fritidsprogrammet. Min avsikt är även att försöka undersöka om man med pedagogiskt drama kan skapa engagemang och aktivt deltagande. För att utforska problemet har jag genomfört två lektionspass i karaktärsämneskursen pedagogiskt ledarskap, med drama som didaktiskt grepp. Med hjälp av egna observationer och reflektionsböcker, där eleverna beskrivit sina känslor och upplevelser, har jag sedan utarbetat resultatet. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att eleverna i min undersökningsgrupp upplevde drama som ett positivt arbetssätt.

I denna studie har vi med hjälp av videokamera observerat barns samspel ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt skillnaden mellan flickor och pojkars samspel samt hur förskolans artefakter påverkar på barnens samspel. Ur ett mikrosociologiskt perspektiv med fokus på barnens verbala och ickeverbala kommunikation har vi analyserat pojkarna och flickornas samspel för att kunna genomföra en jämförande studie. Av resultatet kan vi konstatera att det både finns likheter och skillnader i barnens samspel, barnen följde vissa könstypiska mönster och bröt mot vissa. Den största likheten i barnens samspel var deras exkluderande och inkluderande aktiviteter.

Studiens syfte är att undersöka förskolepedagogers åsikter kring pedagogiskt dramasom metod och dess möjligheter till att utveckla reflekterande tänkande. Enligtläroplanen för förskolan (Lpfö 98, 1998) är pedagogiskt drama en metod som böranvändas för att underlätta utveckling och lärande. Den metod som valts förundersökningen är en kvalitativ metod baserad på öppna frågor. Undersökningenriktar sig till utbildade förskolepedagoger verksamma inom den kommunalaförskolan, där sex pedagoger medverkar i studien. Teoretiska utgångspunkter förstudien baseras på Vygotskijs och Deweys teorier om utveckling och lärande.Resultatet för undersökningen visade att respondenterna inte är fullt medvetna omvad pedagogiskt drama innebär, men att reflekterande processer är viktigt för barnslärande och utveckling..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlärare och elever som grund för lärande i skolans praktik specifikt avseende läraressyn- och förhållningssätt. Den övergripande problemfrågan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var även att söka ringa in vad som kan känneteckna lärares synochförhållningssätt i den optimala lärandesituationen. Följande frågor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalärandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lärarnas syn- ochförhållningssätt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mån motsvararlärarnas förhållningssätt ett kvalitativt samspel och hur ter sig därför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande? Inledningsvis sammanställdes underbegreppet ?kvalitativt samspel? några av de kriterier för lärares syn- ochförhållningssätt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes här av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om människors intersubjektivitet.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka några pedagogers uppfattningar om pedagogiskt drama i förskolan. Vår litteraturgenomgång innehållande forskning kommer att bearbetas tillsammans med resultatet av den kvalitativa undersökningen med pedagogerna. Vi utgår från en sociokulturell lärandeteori, bland annat genom att vi använder oss av Vygotskijs olika teorier om lärande. I litteraturen förklaras pedagogiskt drama som ett ämne vilket kan utveckla barnets sociala förmåga, kommunikationsförmåga och som ett verktyg för att bearbeta känslor. Med detta som utgångspunkt granskar vi läroplanen för förskolan och dess vikt på pedagogiskt drama samt i vilket syfte pedagogiskt drama kan och skall användas.

Syftet med uppsatsen var att se hur elever med svenska som andraspråk ser på sin läromiljö och hur den påverkas om man arbetar med pedagogiskt drama i undervisningen. Frågeställningarna är: ? Hur påverkas läromiljön av undervisningen med pedagogiskt drama? ? Hur skapar läraren tydliga ramar i klassrummet? Som metod för att besvara dessa frågor har vi intervjuat sju elever i en gymnasieklass med svenska som andraspråk efter att ha observerat dem under fyra dramapass, samt använt oss av enkäter till lärare i svenska som andraspråk. Resultatet visar att lärarnas goda intentioner i klassrummet inte alltid uppnås och att eleverna är väldigt positiva till pedagogiskt drama. Det visar också att kunskapen är mycket liten om pedagogiskt drama bland dessa lärare och att det kan vara ett sätt att skapa en tryggare läromiljö..

Syftet med studien är att utvärdera och undersöka pedagogers inställningen till det pedagogiska dramat utifrån materialet Livsviktigt. Från syftet har vi formulerat följande frågeställningar:- I vilka situationer används pedagogiskt drama?- Hur anser pedagogerna att eleven utvecklas i samband med det pedagogiska dramat?- Vilken inställning har pedagogerna till pedagogiskt drama?För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av en undersökande enkät med både öppna och fasta svarsalternativ. Enkäten besvarades av 102 pedagoger från Värnamo kommuns grundskolor.Resultatet av studien visar att pedagogiskt drama i undervisningen styrker barns självkänsla. Den visar också på en positiv inställning av pedagogerna till det pedagogiska dramat..

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen kommer att behandla pedagogers syn på detta verktyg och dess möjlighet att berika barns lekande samt deras lärande. Den vetenskapliga undersökningen har genomförts på ett kvalitativt sätt i form av intervjuer. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger och en utbildare inom IKT och alla är verksamma i Kalmar kommun. Resultatet visar på att lärarna upplever att barnen lär sig hantera surfplattan snabbt och att det sker mer samspel mellan barnen än vad det hade gjorts om surfplattan inte hade använts.

Abstract Jeppsson, Malin & Widesson, Karolina (2008). Barns samspel. En studie av barns samspel i olika situationer i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur barns samspel tar sig uttryck i förskolan verksamhet. Syftet med examensarbetet är att få förståelse för hur barns samspel ser ut i olika situationer och hur lärande kan vara synligt i barns samspel.