Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förståelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers påverkan på deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att få fram fakta på hur stress och stressorer påverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, användes för att ta reda på hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer påverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists ansträngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande Pedagogiskt ledarskap.

Studien syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, ta reda på hur lärare ser på sin egen roll som ledare, om och hur de skulle vilja förändra sitt ledarskap i det pedagogiska rummet. Studien visar att lärarna anser att ledarskapet inte bara består av ämneskompetens utan även av en mjukare kompetens som kan liknas vid karisma. Flera av lärarna menar att de har ämneskompetens men att de saknar karisma och detta verkar bero på att de främst ser sig själva som pedagoger och inte som ledare. I princip alla lärare i studien är intresserade av att utveckla sin egen kompetens och hitta nya vägar i sin undervisning och flera menar att detta kommer av sig själv med längre erfarenhet. De är inte så beredda på att inkludera eleverna i utvecklingen och utformningen av sin undervisning.

Denna uppsats undersöker hur enhetschefer inom en kommun i Sverige upplever hur distans till sina medarbetare påverkar deras ledarskap samt vilka möjligheter och begränsningar ledarskap på distans medför. Uppsatsen utgår från ett ledarperspektiv och bygger på fyra intervjuer av enhetschefer inom området personlig assistans. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig huvudsakligen på Bernard M. Bass teori om transaktionellt och transformerande ledarskap samt John Antonakis och Leanna Atwaters distansbegrepp. Resultatet visar att distans medför möjligheter i form av att utveckla självstyrande medarbetare samt begränsningar i form av insyn, kontroll samt delaktighet.

Denna uppsats behandlar rektorns pedagogiska ledarskap utifrån ett rektor- och lärarperspektiv. Syftet med den genomförda studien är att undersöka och försöka förtydliga hur rektor själv och lärarna idag uppfattar rektorns pedagogiska ledarskap representerat av situationen på kommunala skolor. Utifrån detta syfte formulerades tre frågeställningar som behandlar vad begreppet rektorns pedagogiska ledarskap innebär formellt, hur rektorn utövar Pedagogiskt ledarskap samt vilka ramar som påverkar rektorns pedagogiska ledarskap. Metoden som användes för att samla in datamaterial var halvstrukturerade intervjuer med två rektorer och åtta lärare på två kommunala skolor (F-6). Datamaterialet kategoriserades utifrån intervjuer och frågeställningar.

I studien Lärares tankar om skolledare, Sjöstrand-Lorenzatti (2005) var slutsatsen att lärare ville ha tydliga pedagogiska ledare som verkade nära dem i det dagliga arbetet. Denna uppsats är en uppföljning på ovanstående arbete med den skillnaden att frågan nu ställdes till rektorer om deras syn på vad det innebär att vara pedagogiska ledare. Förhållandet mellan rektorers uppdrag som pedagogiska ledare och deras ansvar för verksamheten som helhet med administrativt arbete, personal- och arbetsmiljöansvar diskuteras som en faktor i studien. Att arbeta som rektor i grundskola med bakgrund som förskollärare eller fritidpedagog kan innebära ifrågasättande och legitimitetsproblem i yrkesutövningen. Bakgrundens betydelse var därför ytterligare en intressant faktor att fördjupa inom studiens ram.

I den här studien bearbetas området pedagogiskt drama i förskolan. Vårt syfte är att belysa vad förskollärare anser att pedagogiskt drama innebär samt att diskutera hur förskollärare förhåller sig till pedagogiskt drama i förskolan. Vi vill även undersöka om pedagogiskt drama används medvetet eller omedvetet i förskolans verksamhet. Den empiriska undersökningen är genomförd med 22 insamlade enkäter och två intervjuer. I intervjuerna deltog två dramapedagoger.

Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns en relation mellan kvalitetsredovisningarnas resultat och rektors pedagogiska ledarskap. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer som metod och analyserade intervjuerna i tre steg genom att använda en modell "Lärstegen" som raster för att söka finna vilken nivå rektor låg i sin reflektion över kvalitetsredovisningar och det pedagogiska ledarskapet. Därefter sökte jag i min analys relationer mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet genom att använda en ledarskapsmodell över pedagogiskt ledarskap, för att sedan, som sista steg, tolka resultatet utifrån de utsagor rektor lämnat och söka efter utsagor som påvisar att rektors reflektion över det egna ledarskapet har lett till någon form av handling i, eller efter, kvalitetsredovisningarna. Mitt resultat visar att det finns en relation mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet hos de rektorer som ligger på den femte och högsta av de nivåer som finns i " Lärstegen", samt att relationen saknas på de två lägre förekommande nivåerna..

I vårt arbete har vi undersökt inställningen till och kunskapen om pedagogiskt drama hos fyra slumpvis utvalda pedagoger i förskola och grundskolans tidigare år. Vi har även undersökt om de använder sig av det i sin verksamhet, hur de i så fall använder sig av det och om de är medvetna om att det är pedagogiskt drama de använder sig av. Vi har också haft för avsikt att försöka tydliggöra för läsaren vad pedagogiskt drama innehåller. Vår undersökning har vi gjort med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med de fyra pedagogerna. I vår litteraturgenomgång definierar vi först orden drama och pedagogiskt drama för att göra innebörden av dessa ord tydliga och förståliga.

Vi studerar controllers dagliga arbete inom FoU-enheten på ett stort svenskt företag. Därtill jämförs det dagliga arbetet i praktiken med controllerns egen samt chefens åsikter om vad tid bör läggas på, samt med den bild av den moderna controllerrollen som presenteras i litteraturen. För att åstadkomma denna jämförelse har intervjuer utförts med tio controllers och enkätsvar har erhållits från fem avdelningschefer. De avdelningar som har studerats är de största konstruerande avdelningarna på Scanias FoU enhet lokaliserad i Södertälje. Studien visar att viss tidsbrist förekommer och att controllers lägger en betydande del av sin arbetstid på rutinartade uppgifter.

AbstraktTransformativt ledarskap och empowering ledarskap undersöktes i en kvantitativ studie där 89 medarbetare vid ett större skogsföretag i Sundsvall besvarade en enkät och skattade sina chefers ledarskapsbeteende. En principal komponentanalys visade stöd för att det var två olika typer av ledarskap, och multipla hierarkiska regressionsanalyser visade stöd för att effekterna av transformativt ledarskap och empowering ledarskap var ledarskapseffektivitet och tillfredställelse med arbetsledningen. Resultatet av studien överensstämde väl med tidigare internationell ledarskapsforskning och indikerar att det går att predicera vilka effekter ett ledarskap hade på medarbetarna och därmed indirekt på medarbetarnas prestationer..

Detta arbete handlar om pedagogiskt förhållningssätt mot barn i förskolan. Studien bygger på sju intervjuer med pedagoger som har olika erfarenhet från förskoleverksamhet. Syftet med studien är att undersöka vad ett pedagogiskt förhållningssätt mot barn innebär för en förskol-lärare. Studien visar hur pedagoger uppfattar pedagogiskt förhållningssätt. Teoridelen belyser förskoleverksamhet genom tiderna samt barnsyn förr jämfört med nu med syfte att kunna ge en insikt i hur pedagogisk förhållningsätt har sett ut förr och hur den har förändrats.

Syfte: Studiens huvudsyfte var att undersöka rektorers syn på Pedagogiskt ledarskap i grundskolan och få kunskap om hur rektorerna tillämpar detta i praktiken. Syftet var också att få kunskaper om rektorers uppfattningar om vad det innebär att vara pedagogisk ledare och deras möjligheter att utöva det.Teori: I den teoretiska bakgrunden presenteras de mest väsentliga statliga och kommunala kraven på rektorsuppdraget. Vidare presenteras, utifrån tidigare forskning, tre huvudbegrepp; svensk ledarskapstradition, teorier om skolledarskap och Pedagogiskt ledarskap. Genom en litteraturgenomgång inom skolområdet har några teoretiska utgångspunkter angående ledarskap och definitionen av Pedagogiskt ledarskap belysts. Metod: Det empiriska materialet är baserat på intervjuer.

I mitt arbete fördjupar jag mig i ämnet pedagogiskt drama. Mitt syfte är att undersöka hur pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållning på lågstadiet. Syftet är även att få en förståelse om hur individen påverkas. För att få svar på detta har jag använt mig av mina frågeställningar och min preciserade frågeställning.Jag har använt mig av kvalitativ intervju som metod i min undersökning, vilket är passande då det kommer till att förstå individers sätt att reagera och resonera. Jag har valt att intervjua tre pedagoger, alla har en kopplig till drama och de arbetar på lågstadiet.Min slutsats är att pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållningen, genom att många faktorer verkar tillsammans.

Enligt skollagen ska rektorn vara huvudansvarig för sin skolverksamhet. I uppdraget ingår administrativa uppgifter och Pedagogiskt ledarskap, vilket innebär att rektorn har två skilda logiker att hantera, managerialism och professionalism. Den kvalitativa undersökningen fokuserar därmed på hur det pedagogiska ledarskapet ska utövas parallellt med administrativa uppgifter där ekonomiska styrförutsättningar skiljer kommunala och fristående verksamheter åt. Pedagogiskt ledarskap ska leda till goda studieresultat hos eleverna och anses därför som viktigt. Direkt forskning om rektorns delade ledarskap har inte skett inom skolvärden men däremot inom sjukvården som har flera likheter till skolverksamhetens organisation.

Studiens syfte var dels att få en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstå hur rektorers pedagogiska ledarskap har påverkats utifrån de förändringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet även att undersöka vilka förutsättningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt läroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmän i Umeå kommun. Studiens resultat visar på att både rektorer och huvudmän uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förändringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus på att vara en pedagogisk ledare minskat.