Syftet med vår studie är att undersöka hur implementering av förskolans reviderade läroplan går till samt analysera likheter och skillnader i tolkningen av förskolans kvalitet utifrån ledningsansvarigas, politikers och pedagogikvetarnas perspektiv samt granska på vilket sätt respondenternas utsagor avspeglar deras position i skolsystemets hierarki. För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vår empiri grundar sig på införskaffade intervjusvar ifrån nio offentliga personer med olika roller och positioner inom skolsystemet. Resultatet av vår undersökning visar att implementering av förskolans reviderade läroplan är ett exempel på ett top-down perspektiv. Utifrån insamlat empirin konstaterar vi att respondenternas uppfattning om vad som är förskolans kvalitet skiljer sig beroende på deras roll och position inom skolväsendet. Dessutom kom vi fram till att två diskursiva mönster framträdde i ledningsansvarigas, politikers och pedagogikvetarnas uttalanden som vi i studien benämnde för organisatoriskt- och pedagogiskt perspektiv..

Konflikter uppstår dagligen i en skolmiljö och ger upphov till känslor, reaktioner och missförstånd. Pedagoger behöver varierande arbetssätt för att arbeta kring konflikter. Skolans styrdokument (Lpo 94) samt den nya lagen om förbud mot kränkande behandling menar att skolan har som skyldighet att arbeta förebyggande mot konflikter. Uppsatsens övergripande syfte är att utveckla ett arbetssätt för konstruktiv konflikthantering för pedagoger i skolan. Bilden som kommunikationsredskap ligger i fokus för arbetet med känslor tillsammans med eleverna.

Procedurell generering innebär att innehåll genereras automatiskt istället för att skapas för hand. En form av procedurell generering är att inte bara generera innehåll en gång, utan även fortsätta uppdatera innehållet allteftersom tiden går. Ett intressant användningsområde för detta är artificiella ekosystem, där växtligheten hela tiden uppdateras dynamiskt baserat på förhållandena i världen. Detta kan skapa mer variation och dynamik i dataspelsvärldar men kan också användas för att skapa spel med fokus på ekosystemet, exempelvis med ett pedagogiskt syfte. Målet med detta arbete är därför att utveckla en modell för simulering av artificiella ekosystem i dataspel, där systemet uppdateras dynamiskt.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

I den här studien tillfrågas föräldrar till elever i årskurs 6-9 hur de upplever portfoliometodiken på deras barns skola. Syftet är att öka kunskapen om hur föräldrar kan uppleva portfoliometodiken och därigenom förhoppningsvis kunna bidra till en förädling av metoden på sikt. Studien är genomförd i form av en enkätundersökning på en skola där man använder portfolion som pedagogiskt redskap sedan 2004. Resultatet visar att föräldrarna i huvudsak är positiva till portfoliometodiken. Majoriteten svarar att de tittar i sitt barns portfolio ungefär en gång per termin i samband med utvecklingssamtalet.

Denna studie har gjorts för att belysa vilken roll läraren har i skapandet av elevers hälsa i en grundsärskola. Studien lägger fokus på vilka förutsättningar som skapas av läraren och hur dessa kan påverka grundsärskoleelevernas hälsa. Det finns forskning som tyder på att funktionshindrade generellt har sämre mätbar hälsa. Författarnas studie tar utgångspunkt i upplevd hälsa men med stöd i tidigare forskning om mätbar hälsa kan studien ändå ge ett riktmärke för hur hälsan ligger till.  För att studera detta så användes observationer, delvis deltagande, samt kompletterande samtal med desom medverkade i studien. Observationsanteckningar jämfördes och huvudkategorier skapades med hjälp av dessa i resultatkapitlet.

Vi har i detta arbete undersökt om det går att använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel i NO-ämnena, år 4-9, utan att ha specialprogram. Vi har utgått från Microsoft Office 97 och studerat följande frågeställningar: Hur kan det utnyttjas? Är det möjligt att hinna sätta sig in i det inom en vanlig lärartjänst? Går det att skapa en pedagogisk resurs av datorerna utan specialprogram? För att få svar på våra frågeställningar har vi studerat litteratur för att se vad som menas med en pedagogisk resurs. Vi har läst om olika inlärningsteorier och om hur datorn används idag. Vi har dessutom gjort 6 applikationer i programmen Access, Excel och PowerPoint och skrivit en lärarhandledning till dessa för att intresserade ska kunna göra dem själva.

Natthärbärget ? en studie av ett skolteaterprojekt. Avsikten med denna studie är att bidra till diskussionen om vilka upplevelser eleverna kan få, och vilka färdigheter de tillägnar sig, genom att delta i ett skolteaterprojekt. Jag valde att kombinera en kvantitativ studie med en kvalitativ, enkät och enskilda samtal, eftersom jag dels ville fånga ?insidan? av elevernas upplevelser och erfarenheter och dels ville undersöka hur gruppen som sådan reagerade under processen. Ett skolteaterprojekt upplevs av den enskilda eleven som krävande eftersom han/hon går igenom olika faser och barriärer. Samtidigt ger denna process många nya insikter och kunskaper hos dem. Ett skolteaterprojekt kan skapa sammanhållning i en grupp och leda till ny förståelse hos den enskilda individen.

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvärldar (Text World Theory) samt undersöka utifrån vilka textvärldar barnen på en förskola i Mellansverige interagerar med upplästa texter.Studien har genomförts på avancerad nivå inom Högskolan Dalarnas lärarprogram där huvudområdet varit pedagogiskt arbete. Detta är en kvalitativ studie i vilken två observationer samt två samtal med barngrupp med åldersintervallen tre till sex år har dokumenterats och därefter analyserats i relation till ovan nämnda teori.Av analyser framkommer att öppna frågor i större utsträckning leder till ett byggande av föreställningsvärldar och även en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgår från, än då givna ingångar är utgångspunkten. Studien visar även på att barnen redan tidigt har en avancerad förmåga till textrörlighet samt att de är multimodala i sitt tolkande av texter beroende på vilka textvärldar de relaterar till..

Syftet var att undersöka användningen av information- och kommunikationsteknologi (IKT) på två svenska museer och dess betydelse för museipedagogernas yrkesutövning. Utifrån detta skapades tre frågeställningar som berörde huruvida museerna har en strategi för användningen av IKT, om museipedagogerna anser att IKT fungerar som ett stöd och i så fall på vilket vis samt hur deras kompetensutveckling i att använda IKT ter sig. Datainsamlingsmetoden var semistrukterad intervju och resultatet analyserades via en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att museipedagogerna ser flera fördelar med IKT framförallt när det gäller att tillgängliggöra och förmedla utställningarnas innehåll och budskap på ett lustfyllt och mer engagerande sätt för att möjliggöra fördjupad kunskap hos besökarna. Vidare framkom att museerna saknar tydliga strategier för användningen av IKT vilket kan kopplas till museipedagogernas önskan om fördjupad kompetens i att använda IKT i allmänhet och de möjligheter som olika typer av IKT-verktyg erbjuder i synnerhet.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur lärare uppfattar att de förhåller sig till nyanlända elever när de tas emot i ordinarie klass. Den empiriska undersökningen gjordes på en grundskola mot fyra verksamma lärare med erfarenhet av att ta emot och inkludera elever med annat modersmål. Genom halvstrukturerade intervjuer och deltagande observation har jag studerat hur lärare uppfattade att de förhåller sig till nyanlända elever samt berört hur de arbetade för att inkludera dem i ordinarie klass. Svaren från intervjuerna och tolkningarna från observationerna analyserades ur ett hermeneutiskt perspektiv och resultatet visade, att Lärare gör så gott de kan efter de förutsättningar de har. Dock ansåg alla att vidare fortbildning i ämnet vore nödvändigt.

Syftet med detta arbete är att diskutera förhållandet mellan historisk spelfilm och historieundervisningen i den svenska skolan idag. Spelfilm har blivit en del av elevers vardag och historiker diskuterar i allt högre grad hur historia används i spelfilmer och hur detta påverkar vårt historiemedvetande. Möjligtvis är det så att detta bruk av historia leder till ett nytt historiemedvetande. Film kan ses som ett pedagogiskt redskap, en upplevelse som leder fram till intresse och kunskap. Vad detta arbete strävar mot är att undersöka om man kan lära sig något om det förflutna genom historisk spelfilm samt om historisk spelfilm kan utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet tar sin utgångspunkt i ett projekt om historisk spelfilm genomfört med högstadie- och gymnasieelever på två skånska skolor. Med avstamp i visandet av två filmer om medeltiden; Robin Hood- Prince of Thieves och En riddares historia, diskuteras faktakunskap, förståelse och historiemedvetande..

Syftet med denna undersökning är att belysa pedagogers syn på utomhuspedagogik, samt hur utemiljön används ur ett pedagogiskt perspektiv. Vi vill också lyfta fram hur utevistelsen kopplas till förskolans styrdokument. Undersökningen grundar sig på en enkätstudie på fyra förskolor i Trelleborgs kommun. Resultatet visade att synen på utomhuspedagogik är positiv och många önskar mer kunskap inom detta sätt att undervisa, men de medverkande i undersökningen ser även svårigheter med detta arbetssätt. Det visade sig att svårigheterna inte berör själva arbetssättet, utan faktorer som t.ex.

Miljödebatten har de senaste 30 åren intensifierats. Det är viktigt att samhällets alla aktörer bidrar i miljöarbetet och då framförallt kommuner som på lokal nivå sätter upp mål för hur miljön kan förbättras. Mål som offentliggörs genom en miljöpolicy som även innefattar ett pedagogiskt spridningssyfte. Arbetet med miljöpolicyn i Lunds Kommun härstammar från Agenda 21 och dess tankar om ekologiskt hållbar utveckling, tankar som genom ett omfattande förankringsarbete ska genomsyra samhällets alla skikt och i grunden förändra människors miljömässiga tänkande och beteende. Miljömålen är formulerade i det lokala handlingsprogrammet LundaEko som för perioden 2006-2012 även lägger upp strategier och kommunal ansvarsfördelning.Uppsatsen reder därmed ut hur miljöpolicyprocessens fundamentala komponenter - hur den karaktäriseras, skapas, sprids och uppfattas - fungerar och synkroniserar i en svensk framgångsrik miljökommun, Lund.Nyckelord: Miljöpolicy, Hållbar utveckling, Agenda 21, LundaEko, Instrumentell organisationsteori, Lunds Kommun.

När ens barn får en diagnos som är livslång, hamnar de flesta föräldrar ien kris (Fyhr, 2002). I samband med ny utredning aktualiseras ochförstärks ofta föräldrarnas kris. Frågeställningar i denna uppsats handlarom hur man kan uppmärksamma föräldrarnas reaktioner när deras barnredan har en diagnos (synnedsättning) och som i en andra fas utreds förtill exempel autistiskt syndrom eller mental retardation. Uppsatsensempiriska del grundar sig på en intervjustudie med sex föräldrar till barnmed synnedsättning och som gjort ytterligare en utredning som lett framtill en ny diagnos. Materialet bearbetades kvalitativt utifrån principerna iGrounded theory (Langemar, 2009).