Syftet med detta arbete Àr att fÄ insyn och ökad kunskap pÄ hur pedagogerna pÄ en utvald förskola arbetar med skönlitteratur. Skönlitteratur Àr ett pedagogiskt hjÀlpmedel som sÀtter igÄng barns kreativitet och tankar. I min undersökning har jag anvÀnt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat fyra pedagoger som arbetar pÄ en mÄngkulturell förskola i Malmö. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna pÄ förskolan anvÀnder skönlitteratur dagligen i sin undervisning. De planerar sin undervisning och utför den med olika didaktiska, sprÄkfrÀmjande hjÀlpmedel.

The house of one of the most prominent Swedish artists of the 20th century, Bror Hjorth (1894-1968), was turned into an artists-museum and opened to the public in 1978. It has since the start held pedagogical activities and during the years developed its own pedagogical approach.I have studied the museums pedagogical work from two perspectives; visiting groups of immigrants and visiting groups of schoolchildren, in search of answers to the questions; can art be used as a way to integrate immigrants into the swedish society, and can artmuseums be a resource for schools?This essay contains my observations, conclusions and theories as well as general facts about Bror Hjorths House..

Jag Àr yrkeslÀrare inom gymnasieskolans naturbruksprogram och har valt detta yrke av en anledning. Jag ville fÄ möjlighet att pÄverka och motivera unga till att vilja lÀra. För mig Àr det viktigt att anvÀnda undervisningsmetoder som fÄngar elevernas intresse. För en tid sedan valde jag att lÀmna gymnasieskolan för att söka nya utmaningar. Utmaningar som bestÄr av att utveckla kunskaper hos personer med AST (autismspektrumtillstÄnd).

Studiens syfte har varit att via fokusgrupper undersöka rektorers sociala representationer av lÀrarskicklighet samt hur de samtalar om bedömning och premiering av de lÀrare som de upplever Àr skickliga. Det resultat som framkommit Àr att rektorer har en gemensam bild av vad lÀrarskicklighet Àr utifrÄn formell och informell kompetens, men att tonvikten lÀggs pÄ olika kompetenser i rektorsgrupperna. Det finns en sammastÀmmighet i att skickliga lÀrare har en medfödd talang, en tyst kunskap. Hur de ser pÄ vad lÀrarskicklighet Àr, fÄr konsekvenser för hur de bedömer och premierar de lÀrare som de upplever som skickliga.  I första hand Àr det inte vardagsarbetet i klassrummet som premieras, utan övergripande utvecklingsarbete av verksamheten som helhet..

Syftet var att undersöka om man genom att sammankoppla samtida historiska hÀndelser pÄ bÄde lokal- och riksplanet i Sverige kan öka förstÄelsen hos elever att historiska skeenden pÄverkar samhÀllet och att eleverna kan vara med och bidra till framtidens samhÀlle. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en femteklass i Kiruna. Vi har i undersöknings-gruppen arbetat med historia pÄ mÄnga olika pedagogiska sÀtt. Undersökningen prÀglas av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt, mÀtinstrumenten bestod av enkÀter och observationer. Resultaten visade att eleverna nÄtt kunskaper som i viss mÄn lett fram till förstÄelse.

Syftet med detta examensarbete var att fÄ en inblick och en förstÄelse för hur pedagoger arbetar med bilderböcker pÄ förskolan. Genom en kvantitativ enkÀt bestÄende av sex slutna och tvÄ öppna frÄgor ville vi undersöka hur pedagoger pÄ Ätta olika förskolor arbetade med barn och bilderböcker. För att studien inte skulle bli för vid, valde vi att rikta oss mot pedagoger som arbetar med tre- till femÄringar.Den forskning som vi tagit del av visar tydligt hur betydelsefullt bilderboksanvÀndandet Àr för barns sprÄk- och lÀsutveckling. Genom att anvÀnda bilderböcker som ett pedagogiskt redskap stÀrker vi barns sprÄk till exempel genom att öka deras ordförrÄd och ordförstÄelse. Bilderboken stimulerar fantasin och hjÀlper barn att förstÄ sammanhang..

Studien fokuserar pÄ vad pedagoger uppfattar att ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt Àr och vilka innebörder som skapas i relationen mellan pedagoger och barn samt vilka villkor och ramar som pÄverkar interaktionen mellan den vuxne och barnet i förskolan. UtgÄngspunkten Àr att ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt Àr nÄgot som skapas i mötet mellan pedagog och barn i en social och pedagogisk praktik. Denna praktik ses som ett socialt konstruerat fenomen bestÄende av meningsskapande relationer. Teorin belyser det pedagogiska mötet bÄde ur en modernistisk och ur en postmodern vinkel. Olika begrepp som tas upp och som stÀlls i relation till det pedagogiska mötet Àr kunskap, traditioner och etisk dimension.

Design beskrivs ofta som form och funktion med utgÄngspunkt i givna förutsÀttningar. Jag benÀmner dessa förutsÀttningar begrÀnsningar som ger ett motstÄnd. En parallell till matlagning kan dras för att beskriva designprocessen. RÄvarorna Àr det givna materialet som av kocken med hjÀlp av kokkÀrl och verktyg kombinerar ihop till en rÀtt. Resultatet Àr förhoppningsvis men inte alltid gott dÀremot ofta överraskande.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i sĂ„ fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer anvĂ€ndes som undersöknings metod med diktafon som hjĂ€lpmedel. Åtta förskollĂ€rare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i tvĂ„ olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer mĂ„nga olika tecken pĂ„ stress bland barnen och att bĂ„de pedagoger och förĂ€ldrar till stor del bidrar till stressen..

Syftet med vÄr undersökning var att pÄ ett bra och pedagogiskt sÀtt kunna stÀrka invandrarungdomars identitet genom gruppstÀrkande övningar. MÄnga mÀnniskor tvingas lÀmna sina hemlÀnder av olika anledningar. En sÄdan förÀndring anser vi kan pÄverka en mÀnniskas identitet. SprÄket Àr ocksÄ en svÄrighet för identiteten. Vi har arbetat med den hÀr undersökningen i en Sfi-klass (svenska för invandrare) som bestod av Ätta elever, varav fem killar och tre tjejer.

Studiens syfte har varit att studera hur nÄgra förskollÀrare förhÄller sig och bemöter barnen i det pedagogiska samtalet samt hur förskollÀraren kan göra för att skapa ett gott samtal. Studien har tagit utgÄngspunkt ifrÄn observationer, dÀr Àven intervjuer har anvÀnts som ett komplement för att identifiera förskollÀrarnas edagogiska samtal med barn. FörskollÀrarna i studien har ett medvetet örhÄllningssÀtt gentemot barnen dÀr de aktivt lyssnar och Àr engagerade i det arnen har att sÀga och dÀr de strÀvar efter ett givande samtal med barnen. För att pÄ ett bra pedagogiskt samtal med barnen behövs ett bra förhÄllningssÀtt hos örskollÀraren dÀr de har förmÄgan att balansera sitt sÀtt att bemöta barnen utifrÄn en dominans de har som vuxna och den tid som finns i verksamheten..

Elektroniska spel har gÄtt frÄn att vara en hobby för en handfull nördar i en kÀllare till att bli en oerhört stor del av vÄr kultur. Mobilspel, datorspel och TV-spel spelas av allt fler.Om ungdomar nu Àr intresserade av spel, och intresse gör att man blir mer engagerad och lÀr sig mer, sÄ borde det innebÀra att den pedagog som lyckas anvÀnda sig av elevernas spelintresse i sin undervisning fÄr stor fördel av detta. I det hÀr examensarbetet var mitt mÄl att undersöka programmeringslÀrare pÄ gymnasienivÄs attityder till, anvÀndning av och resonemang kring att anvÀnda spelprogrammering som pedagogiskt verktyg. Syftet med detta var att skapa kunskap kring huruvida spelprogrammering skulle kunna spela en större roll Àn vad det gör idag..

Spelutbudet för barn med autism Àr litet. Eftersom varje barn med autism har individuella svÄrigheter och funktionsnedsÀttningar Àr det svÄrt att göra ett spel som generellt passar alla barn. Dagens teknik har förutsÀttningarna för att göra det möjligt och enklare för dessa barn att trÀna upp sina nedsatta förmÄgor. Syftet med examensarbetet var att framstÀlla en prototyp av ett interaktivt spel för barn med autism till surfplatta och/eller telefon. Spelmomenten skulle kunna backas upp med medicinsk fakta för att hÄlla en kvalitativ nivÄ.

Det hÀr Àr en studie som genom ett normkritiskt perspektiv tittar pÄ barnbokens plats som material i förskolan. Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för varför barnboken Àr ett sÄ populÀrt pedagogiskt hjÀlpmedel i förskolan och vilka antaganden som ligger till grund för detta. Undersökningen utfördes genom intervjuer med sju pedagoger och fokus för intervjufrÄgorna var antaganden kring barnböcker och deras anvÀndning samt antaganden kring andra sagoberÀttarformer. Resultatet visade att barnboksanvÀndandet blivit en norm för förskolor och att detta kan ha att göra med varför de flesta pedagoger jag intervjuade var skeptiska till andra former, dÄ frÀmst tekniska sÄ som film, dator och iPad..

Sammanfattning Detta arbete har som syfte att ge förslag pÄ hur man kan anvÀnda sig av Malmös parker i undervisningen med tonvikt vid historia och med utgÄngspunkt i den offentliga grönskan. Metoderna jag anvÀnt mig av har varit litteraturstudier av olika slag samt förelÀsningar, samtal och grupparbete under kursen Stadens historia pÄ Malmö Högskola samt studiebesök pÄ Malmö stadsarkiv och stadsbibliotek. Vidare redovisas stöd för tanken att arbeta utifrÄn parkerna lokalhistoriskt i styrdokumenten och inom historiedidaktiken. En modell för hur man kan anvÀnda parken som ett pedagogiskt redskap presenteras samt en förteckning över litteratur innehÄllande olika övningar och uppgifter att anvÀnda i samband med parkbesöken..