Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrare och barnskötare planerar att anvÀnda utflykter till skogen som pedagogiskt verktyg i verksamheten, samt vilka utmaningar de upplever finns i realiseringen av olika planeringar. Datainsamlingsmetoderna utgjordes av en enkÀtundersökning och djupintervjuer. Urvalet bestod av förskollÀrare och barnskötare pÄ förskolor. EnkÀtundersökningen utfördes pÄ fyra olika förskolor. Vi fick totalt in 31 besvarade enkÀter.

Min postenkÀtstudie har riktat sig till 65 icke-aktiva vid Magisterprogrammet i pedagogiskt arbete vid IBL, Linköpings universitet. En distansutbildning med relativt lÄg genomströmning.Syftet med enkÀten har varit att försöka finna orsaker till varför den som pÄbörjat utbildningen inte fullföljer den, vilka det Àr som pÄbörjar men inte avslutar, varför man söker sig till programmet och vad som skulle kunna fÄ den som inte Àr aktiv, eller som har valt att sluta, att Äteruppta studierna igen.Min enkÀt möjliggjorde en indelning av de icke-aktiva i tre grupper; avhopparna, pausarna och tvekarna. Avhopparna har valt att avbryta studierna utan avsikt att Äteruppta dem. Pausarna Àr inaktiva men har för avsikt att Äteruppta studierna. Tvekarna Àr Àven de passiva men de har inte bestÀmt sig för om de ska fortsÀtta sina studier eller sluta helt.Resultatet av min enkÀtstudie visar bl.a.

Detta examensarbete lyfter fram sju olika lÀrares kunskap om höglÀsning och pÄ vilket sÀtt de medvetet anvÀnder sig av höglÀsning i sin undervisning. Avsikten Àr att lyfta fram hur pedagoger som undervisar yngre barn arbetar med att lÀsa högt för sina elever.Aktuell forskning kring grundlÀggandet av lÀs- och skrivutvecklingen pÄvisar betydelsen av att lÀsa högt för smÄ barn. Undersökningens resultat visar att lÀrare upplever höglÀsning som ett bra och mÄngsidigt pedagogiskt redskap. Det framgÄr dock att de pedagoger med lÀngst yrkeserfarenhet och högst utbildning Àr de som anvÀnder sig av höglÀsning pÄ ett mer medvetet och komplext sÀtt. DÀrigenom synliggörs vikten av att pedagoger har kunskap om höglÀsningens anvÀndningsomrÄden.Pedagogernas insikter som kom fram under undersökningen har relaterats till forskning i ett jÀmförande perspektiv.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det Àr möjligt att bygga en modell över innerörat med dess basilÀra membran. Om detta skulle visa sig vara möjligt, Àr nÀsta frÄgestÀllning hur en sÄdan modell skulle kunna fungera pedagogiskt och uppfattas av elever.Modellen som arbetet lett fram till Àr konstruerad som en lÄda, gjord av plexiglas, vilken skall motsvara en utrullad hörselsnÀcka. Som membran har en uppsÀttning gummiband anvÀnts. Vidare aktiveras modellen med hjÀlp av en högtalare som fÄr motsvara örats trumhinna. Det har visat sig att modellens membran beter sig pÄ ett sÀtt som liknar det basilÀra membranet i hörselsnÀckan.

I denna studie har syftet varit att öka kunskapen om vilka anvÀndningsomrÄden iPad har som pedagogiskt verktyg i förskolan. För att kunna besvara detta syfte har intervjuer genomförts med pedagoger pÄ en förskola dÀr iPad anvÀnds i verksamheten. Intervjuerna genomfördes vid tvÄ olika tillfÀllen och den insamlade datan har sedan transkriberats och kategoriserats under olika teman. I förskolan möter vi olika verktyg som förvÀntas hjÀlpa barnen i deras utveckling och lÀrande. Att ny teknik introduceras i förskolan innebÀr att barnen erbjuds enmöjlighet att följa utvecklingen pÄ lika villkor.

MÄnga teoretiker tycks vara överens om att leken spelar en grundlÀggande roll i förskolebarnens utveckling. Att leken ska genomsyra hela förskolans verksamhet Àr nÄgot som Àr vÀl förankrat i lÀroplanen. Det gÀller ocksÄ Àmnet matematik som Àven inrymmer en rad strÀvansmÄl. Jag upplever att vÄr förskolemetodik verkar bristfÀllig nÀr det gÀller lek sammankopplat till inlÀrning. Det finns tydliga intensioner om vad som ska frÀmjas hos barn och riktningar att strÀva mot, vilket gör att pedagogerna fÄr en betydande roll i barns utveckling.

I detta examensarbete har vi undersökt om lokalhistoria kan vara ett pedagogiskt arbetssÀtt för historie- och teknikundervisningen. Syftet Àr att fÄ ökade kunskaper kring elevers inlÀrning och att se en röd trÄd mellan 1994 Ärs lÀroplan för grundskolan, elevers lÀrande och lÀrares val av arbetssÀtt. Vi avser att utveckla sambandet mellan historia och teknikhistoria för att fÄ nya perspektiv i undervisningen. Vi vill ocksÄ skapa förstÄelse kring varför lÀrare vÀljer att anvÀnda lokalhistoria och lokal teknikhistoria i grundskolans undervisning. Vi vill Àven fÄ fördjupade kunskaper i Kindas lokala historia och teknikhistoria.

I det sociala samspelet mellan förskollÀrare och barn har förskollÀraren möjlighet att stimulera barns utveckling sÄvÀl socialt, motoriskt som kognitivt. Studien vill belysa hur man kan se pÄ den fria leken ur ett pedagogiskt perspektiv..

Syftet med arbetet Àr att undersöka barnlitteraturens skildring av kost och mÄltidsvanor samt förskolans arbete med en ökad kostmedvetenhet hos barnen. Vidare Àr tanken att se hur barnlitteraturen kan anvÀndas som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Metoder som anvÀnds Àr enkÀtundersökning, kvantitativ litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av barnlitteraturen skildrar nÄgon form av mÄltidsvanor och kost kopplad till mÄltidsvanor samt att den hÀlsosamma kosten skildras i större omfattning Àn den ohÀlsosamma kosten. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att alla förskolor som deltog i intervjun har pedagogiska mÄltider dÀr personalen deltar samt att tre av fyra förskolor tycker att de anvÀnder barnlitteraturen mycket i verksamheten, dock arbetar ingen av förskolorna medvetet med barnlitteraturen som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förberedda lÀrare anser sig vara i att bemöta uppfattningar till kulturell mÄngfald. FrÄgestÀllningarna lyder: Vilken syn har nÄgra lÀrare pÄ kulturell mÄngfald och hur trygga anser de sig vara i bemötande av uppfattningar till kulturell mÄngfald? Och vilket pedagogiskt stöd erbjuder skolan lÀrarna för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mÄngfald?Undersökningen bestÄr av tio kvalitativa intervjuer med samhÀlls-, geografi-, historie- och religionslÀrare, samt tvÄ rektorer. Resultaten visar att lÀrare har behov av verktyg och metoder för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mÄngfald. Studien visar att de tvÄ skolorna arbetar olika inom mÄngfalds- och vÀrdegrundsarbete.

Studiens syfte var att fĂ„ en ökad förstĂ„else hur förskolans miljö och lĂ€rarnas arbets- och förhĂ„llningssĂ€tt kan gynna barn med autism.Studien beskriver de metoder som anvĂ€nds vid arbetet med barn som har autism sĂ„ som t.ex. allmĂ€n daglig trĂ€ning och tecken som stöd.  Öppna intervjuer  anvĂ€ndes för  att  samla  in data  till  den kvalitativa studien, som sedan  analyserades genom  att  granska  inspelat  material  samt  vĂ„ra  anteckningar. Fem förskollĂ€rare och en specialpedagog med erfarenhet av autistiska barn intervjuades.Det Ă€r  respondenternas  uppfattningar, erfarenheter  och  upplevelser  som  bearbetats  och redovisats.Resultaten av  studien visar  att  respondenternas  uppfattningar  och  arbetssĂ€tt  med  barn som  har  autism  Ă€ven  kan  hjĂ€lpa  och  gynna alla  barn.  Exempelvis  kan  en  överskĂ„dlig miljö, smĂ„ barngrupper och bildschema vara nĂ„gra av de saker som kan gynna alla barn. Respondenterna pekar pĂ„ att det krĂ€vs fasta rutiner och en strukturerad miljö för att barn med  autism  ska  fÄ  ut  sÄ  mycket  som  möjligt  av  den  tid  de  Ă€r  i  förskolan. FörĂ€ldrasamverkan Ă€r betydelsefull för att lĂ€rare ska kunna utforma en bra verksamhet för dessa barn visar resultatet.Resultaten visar Ă€ven att det finns en önskan frĂ„n lĂ€rarna om  ökad  kunskap  kring  barn  med  autism.  Vi  hoppas  att  studien  ska  kunna  gynna blivande lĂ€rare..

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka vilka Äsikter eleverna har kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. MÄlet med undersökningen Àr att ge eleverna tillfÀlle att diskutera genusfrÄgor som existerar i deras vardag. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar i vÄrt arbete med studien: Hur kan man med hjÀlp av pedagogiskt drama arbeta mot jÀmlikhet mellan pojkar och flickor? Undersökningen bestÄr av tvÄ delar: En undersökning genom att arbeta med ett fall (case), som följs upp av den andra undersökningen arbetsmetoden vÀrderingsövningar. Elevernas egna tankar om genus speglas dÀrefter i ett antal korta intervjuer.

Sammanfattning Att vara lĂ€rare i dagens skola stĂ€ller andra krav Ă€n vad gĂ„rdagens skola gjorde. En förĂ€ndring Ă€r, att lĂ€rarens befattning ofta inte ger legitimitet och beredskap till att vara elevernas ledare i klassrummet, utan lĂ€raren mĂ„ste finna sitt eget sĂ€tt att leda. Som en möjlig konsekvens av ovanstĂ„ende förĂ€ndring, uttrycker flera lĂ€rarestudenter svĂ„righeter med att forma sin ledarroll. Även om man har förebilder mĂ„ste man sjĂ€lv bygga upp sitt eget ledarskap, utifrĂ„n sin egen person och sina unika egenskaper. Min avsikt med denna uppsats Ă€r att försöka identifiera hur lĂ€rares ledarskap konstrueras, frĂ„n intention till praxishandling samt att analysera relationen till pedagogiskt drama som verktyg i denna konstruktion.

The aim of this study is investigating how some Elementary School teachers of special classes describe how they use iPad as an educational tool when teaching Swedish. To find out I have carried out an interview investigation. I have analyzed results using theoretical concepts from the sociocultural perspective, scaffolding and artefacts.The cummulative result shows that teachers describe that they practice linguistic consciousness and that pupils are trained in writing Swedish in this subject. Another result shows how all teachers describe that they work face-to-face with pupils using iPads in Swedish lessons. Further results show how teachers present possibilities of using iPad as an educational tool when teaching Swedish.

VÄrt syfte med denna studie Àr att beskriva hur förskollÀrare planerar och stimulerar barns lÀrande ute pÄ förskolegÄrden, samt vilken roll förskollÀrare har i de planerade respektive de fria aktiviteterna pÄ förskolegÄrden. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat sex förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor utan nÄgon uttalad utomhusprofilering. Resultatet av studien visar att det mÄste finnas ett syfte med utevistelsen pÄ förskolegÄrden. Det behövs en jÀmn fördelning av förskollÀrarens arbetsuppgifter vad gÀller tid för observation, planering och genomförande av pedagogiska aktiviteter. FörskollÀrarna i studien menar att de Àven behöver tid för andhÀmtning, vilket det frÀmst ges utrymme till i förskolans utemiljö.