I den här kvalitativa studien undersöker jag förskollärares syn på musik och musikundervisning i förskolan. Genom lärarintervjuer i tre olika arbetslag försöker jag med stöd av hermeneutisk metod bilda mig en uppfattning om hur lärare arbetar med musik och hur deras syn på musik påverkar hur arbetet läggs upp. Studien genomsyras av en sociokulturell syn på lärande.Gemensamt för samtliga förskolor är att alla lyfter fram musikens potential som pedagogiskt verktyg vid lek och vad gäller att träna social förmåga. Musik ses som ett lustfyllt estetiskt uttryckssätt och ett eget språk, vilket har stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. Alla är positiva till musik i förskolan och de hänvisar också till läroplanen för att motivera arbetet.Samtidigt visar resultatet en stor spridning i uppfattningar och tillvägagångssätt, vilket delvis kan förklaras med läroplanens vaga målbeskrivningar.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på en grundskola som undervisar i teoretiska ämnen uppfattar sin roll som handledare för eleverna i verksamheten, men även hur lärarna arbetar med handledning av elever. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och den datainsamlingsmetod som användes var den halvstrukturerade intervjun och totalt intervjuades åtta lärare. De resultat som framkom i studien var att lärarnas definition av handledning bestod av två aspekter, dels den sociala delen och dels den pedagogiska. Lärarnas definition visade att de båda aspekterna är lika betydelsefulla och har lika stor plats i definitionen av handledning. Lärarnas upplevelser av handledning handlade om den didaktiska och pedagogiskt praktiska situationen och sociala aspekter.

Studien undersöker hur religionsundervisning kan utvecklas för att göra det mer intresseväckande för eleverna i gymnasiet. Genom tre intervjuer med både elever och en lärare har synen på religionsundervisning kommit fram. Utifrån olika tema har intervjuerna analyserats i relation till teoretisk bakgrund. Detta för att uppnå syftet och målen med denna uppsats nämligen att svara på hur man kan diskutera och reflektera kring elevernas religionsundervisning samt hur man få undervisningen mer närvarande för eleverna. Med närvarande menar jag relationen mellan elevernas deras vardagsliv och religionskunskap.Ulf Sjödin och Jönsson Rune, Perssons Liljefors Bodil har ägnat sig åt studier om religionskunskap engagemang i grundskolan.

 Denna studie redogör för utbildningens betydelse i fråga om nyexaminerade lärares pedagogiska och vetenskapliga förhållningssätt. För att studera nyexaminerade lärares beskrivningar av sin yrkesverksamhet samt sin syn på utbildningen, har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare under former som säkerställt etisk riktighet, reliabilitet och validitet. De kvalitativa intervjuerna har, i studien, en låg grad av standardisering och fokus på ett visst tema, trots en relativt hög grad av strukturering. Vidare har intervjuerna analyserats utifrån den nuvarande lärarutbildningens intentioner och tidigare forskning där lärarutbildningens betydelse, det vetenskapliga och pedagogiska förhållningssättet samt tiden som ny lärare berörs. Tre tydliga infallsvinklar på utbildningens betydelse har följaktligen urskiljts, vilka sedan användes för att presentera resultatet.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares perspektiv på ett ämnesintegrerat arbete. Med hjälp av intervjuer undersöks sex gymnasielärares didaktiska uppfattning av möjligheter och hinder i den ämnesintegrerade undervisningen. Förutsättningar, möjligheter och hinder tydliggör sedan bästa tänkbara situationen för ämnesintegrering utifrån intervjumaterialet.Den didaktiska triangeln används som analysredskap och illustrerar undervisningssituationen utifrån de tre viktiga grundpelarna lärare, elev och innehåll. Tillsammans samspelar dessa grundpelare i dess kontext skolan. I kontexten finns ramarna för undervisningen.

Olika forskningsprojekt och studier visar att matematikresultaten i skolan har försämrats och att grundskoleeleverna tappar intresse för ämnet matematik. Det nya styrdokumentet, lpfö 98 reviderad 2010, betonar vikten av matematik och språk i förskolan. I vår studie har vi undersökt hur förskolebarnens matematiska kunskapsnivå påverkas av pedagogernas arbetssätt i förskolan. Vi har vidare tagit reda på hur essentiella elevers baskunskaper i matematik är, när de börjar förskoleklassen i skolan. För att komma fram till ett resultat har vi valt den kvalitativa metoden och har observerat förskolebarn i 4-5års åldern i två förskolor med två olika lokala pedagogiska planeringar i två kommuner.

Föreliggande examensarbete är en hermeneutisk studie som behandlar barns språkutveckling i tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse hur temat barns språkutveckling behandlades i tidningen över tid samt hur framställningen förhöll sig gentemot aktuella styrdokument och teorier. Studiens resultat visar att barns språkutveckling har varit framträdande i den fackliga tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014 och att språkutvecklingen har framställts utifrån flera perspektiv och områden. Inledningsvis är det främst framträdande aktiviteter och språkutvecklingens process som lyfts fram i relation till ämnet språk. Vidare nämns pedagogernas påverkan, påverkande faktorer samt bilder i relation till barnets språk.

Min erfarenhet efter att ha talat med lärare och elever på gymnasieskolans Vård ochomsorgsprogram är att eleverna har svårigheter att nå målen med utbildningen. Detta harmånga orsaker och min erfarenhet är att mycket av lärarens tid ägnas åt att finna sätt att skapalust och intresse i lärandet. Hur skall lärare arbeta med pedagogiken för att öka intresset att lära hos eleverna?Det har också väckt ett intresse hos mig huruvida lärlingsutbildning kan vara ett alternativ förvissa elever att öka sina möjligheter att klara av att genomföra utbildningen.Arbetet syftar till att genom sex intervjuer med yrkesverksamma lärare på Vård ochomsorgsprogrammet undersöka hur det pedagogiska arbetet skall bedrivas för att öka andelenelever som når sina utbildningsmål. Svarsmaterialet visar att det finns en uppfattning hos lärarna att inlärningsstrategierna börvarieras utifrån eleven/elevernas behov och att utbildningsmålen skall delas upp i mindredelmål.

Denna rapport är en del av ett självständigt arbete där en barnbok med tillhörande aktiviteter har framställts av två studenter med inriktning på matematik. Syfte är att framställa ett lättillgängligt pedagogiskt material för pedagogerna att arbeta med. Materialet ska vara konkret och föremålen till aktiviteterna i barnboken är material som oftast finns ute i verksamheterna eller i utemiljön. Målet är att barnboken ska väcka det matematiska intresset hos toddlarna (1-2 åringar), (Løkken, 2008). Anledningen till att materialet riktar sig till toddlarna är för att man bör introducera matematiken i tidig ålder.

Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhälle och påverkar barns lärprocesser på ett annat sätt än tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhälle har TV störst inflytande eftersom den är en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-såpa är att det är tätt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med någon typ av karaktärsdrag och en miljö som är bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem beträffande mänskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag använder sig barnen av bland annat TV-såpor för att få svar på sina frågor (Utbildningsradion).Syftet med vår undersökning är att ta reda på om 11-12 åringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-såpor.Våra frågeställningar är:- Ser 11-12 åringar på TV-såpor?- Känner 11-12 åringar igen sig i rollfigurer i TV-såpor?- Påverkas 11-12 åringar känslomässigt av innehållet i TV-såpor?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en enkätundersökning i 14 klasser med barn i år 5 och 6 på två olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn på enkäten.

Dagens samhälle är förvisso inte samstämmigt med gårdagens och inte heller morgondagens. Trots att det i samhällsdebatten idag gärna hävdas att klassamhället snart inte längre existerar så finns det fortfarande där i alla högsta grad. Ett samhälle där individer upplever klasstillhörighet och där klassidentiteten är en del av den sociala identiteten.Genom en litteraturstudie som baseras på tre rikstäckande undersökningar i ämnet klassidentitet har jag studerat hur viktig känslan av klasstillhörighet och klassidentitet är för individens identitetsskapande. Med en pedagogiskt sociologisk ansats har jag sökt besvara frågan; Hur inverkar klasstillhörighet och klassidentitet på individens identitetsutveckling? Samt med följdfrågan; vilken påverkan kan en underskattad eller försvagad syn på klasstillhörigheten få för individens identitetsutveckling? Resultatet visar att en majoritet av de tillfrågade i materialet anser att klassamhället fortfarande förekommer samt att de känner klasstillhörighet och kan identifiera sig med sin klass, vilket visar att det närmast kan ses som oansvarligt att i dagsläget försöka ignorera klassindelningens existens.

Föreliggande uppsats ställer frågan huruvida dramatisk metod kan vara ett verktyg i utsatta individers och gruppers empowermentprocess. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturgranskning med fokus på en komparativ textanalys av fälten empowermentbaserat socialt arbete och dramatisk metod. Inspiration till analysprocessen har hämtats från grounded theory och ingången i uppsatsarbetet är följaktligen att beteckna som teoriöppen. Materialet som uppsatsen bygger på består av litteratur kring empowermentteorin, kring dramatisk metod och teori samt artiklar som behandlar ämnet drama som verktyg i dagens sociala arbete. Fokus ligger på frågan vad dramatisk metod har att erbjuda utsatta individer och grupper i en empowermentprocess.

Denna studie är en beskrivning av ett pedagogiskt utvecklingsarbete kring det samiska informationsprojekt vilket jag varit ansvarig för inom ramen för mitt arbete som museilärare på Skansens Visningsavdelning. Projektet omfattade tiden 2004-2006. Aktionsforskning handlar om att utveckla och förändra en verksamhet men också att skaffa sig kunskap om hur detta går till och vad som sker under arbetets gång. Det viktigast verktyget inom aktionsforskningen är reflektionen. Jag har reflekterat över vad som kännetecknar mitt museipedagogiska synsätt och utifrån detta studerat övriga synsätt i projektet och deras relation till varandra.

Denna studie har som mål att analysera svensklärares syn på skönlitteraturens mening och syfte, både i ett generellt perspektiv och i relation till litteraturen inom svenskämnets litteraturundervisning. Studiens empiriska material består av sex intervjuer med yrkesverksamma svensklärare, fem på gymnasienivå och en på högstadienivå. De teoretiska utgångspunkterna är i studien hämtade från tidigare forskning om litteraturundervisningen inom svenskämnet, och utgörs av fyra olika traditionella tyngdpunkter i litteraturens undervisningssyfte, kallade ämnesemfaser. Utöver detta blir lärarnas intervjusvar även analyserade och diskuteras utifrån en pågående litteraturvetenskaplig diskussion om tolkningsmetodik och svensklärares påstådda alltför subjektiva analysförmåga.Resultatet visar en litteratursyn som grundar sig i en blandning av alla olika emfaser, och utifrån lärarnas svar blir litteraturen ett mångfacetterat utbildningsinstrument med olika roller i elevers utveckling av skilda förmågor. De mest framträdande syftena med litteraturen, både generellt och pedagogiskt, är enligt lärarna att ge allmänbildning, skapa förståelse för tidsepoker samt för andra människor, ge språkträning och utveckla den egna kreativiteten.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad pedagoger har för attityder till högpresterande elever och hur de upplever att ha högpresterande elever i skolan både ur ett pedagogiskt perspektiv samt ett socialt perspektiv. Hur de anpassar sin undervisning för dessa elevers behov och vilka metoder de använder sig av i sin undervisning. Vidare har uppsatsen som mål är att göra en jämförelse mellan detta och hur högpresterande elever själva, i årskurserna fyra till sex, upplever sin situation i skolan idag. Att hitta likheter och skillnader mellan forskning och aktörer i skolans verksamhet. För att få reda på detta har vi valt att genomföra djupintervjuer med pedagoger och en enkätundersökning med högpresterande elever.