Natthärbärget ? en studie av ett skolteaterprojekt. Avsikten med denna studie är att bidra till diskussionen om vilka upplevelser eleverna kan få, och vilka färdigheter de tillägnar sig, genom att delta i ett skolteaterprojekt. Jag valde att kombinera en kvantitativ studie med en kvalitativ, enkät och enskilda samtal, eftersom jag dels ville fånga ?insidan? av elevernas upplevelser och erfarenheter och dels ville undersöka hur gruppen som sådan reagerade under processen. Ett skolteaterprojekt upplevs av den enskilda eleven som krävande eftersom han/hon går igenom olika faser och barriärer. Samtidigt ger denna process många nya insikter och kunskaper hos dem. Ett skolteaterprojekt kan skapa sammanhållning i en grupp och leda till ny förståelse hos den enskilda individen.

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvärldar (Text World Theory) samt undersöka utifrån vilka textvärldar barnen på en förskola i Mellansverige interagerar med upplästa texter.Studien har genomförts på avancerad nivå inom Högskolan Dalarnas lärarprogram där huvudområdet varit pedagogiskt arbete. Detta är en kvalitativ studie i vilken två observationer samt två samtal med barngrupp med åldersintervallen tre till sex år har dokumenterats och därefter analyserats i relation till ovan nämnda teori.Av analyser framkommer att öppna frågor i större utsträckning leder till ett byggande av föreställningsvärldar och även en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgår från, än då givna ingångar är utgångspunkten. Studien visar även på att barnen redan tidigt har en avancerad förmåga till textrörlighet samt att de är multimodala i sitt tolkande av texter beroende på vilka textvärldar de relaterar till..

Syftet var att undersöka användningen av information- och kommunikationsteknologi (IKT) på två svenska museer och dess betydelse för museipedagogernas yrkesutövning. Utifrån detta skapades tre frågeställningar som berörde huruvida museerna har en strategi för användningen av IKT, om museipedagogerna anser att IKT fungerar som ett stöd och i så fall på vilket vis samt hur deras kompetensutveckling i att använda IKT ter sig. Datainsamlingsmetoden var semistrukterad intervju och resultatet analyserades via en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att museipedagogerna ser flera fördelar med IKT framförallt när det gäller att tillgängliggöra och förmedla utställningarnas innehåll och budskap på ett lustfyllt och mer engagerande sätt för att möjliggöra fördjupad kunskap hos besökarna. Vidare framkom att museerna saknar tydliga strategier för användningen av IKT vilket kan kopplas till museipedagogernas önskan om fördjupad kompetens i att använda IKT i allmänhet och de möjligheter som olika typer av IKT-verktyg erbjuder i synnerhet.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur lärare uppfattar att de förhåller sig till nyanlända elever när de tas emot i ordinarie klass. Den empiriska undersökningen gjordes på en grundskola mot fyra verksamma lärare med erfarenhet av att ta emot och inkludera elever med annat modersmål. Genom halvstrukturerade intervjuer och deltagande observation har jag studerat hur lärare uppfattade att de förhåller sig till nyanlända elever samt berört hur de arbetade för att inkludera dem i ordinarie klass. Svaren från intervjuerna och tolkningarna från observationerna analyserades ur ett hermeneutiskt perspektiv och resultatet visade, att Lärare gör så gott de kan efter de förutsättningar de har. Dock ansåg alla att vidare fortbildning i ämnet vore nödvändigt.

Syftet med detta arbete är att diskutera förhållandet mellan historisk spelfilm och historieundervisningen i den svenska skolan idag. Spelfilm har blivit en del av elevers vardag och historiker diskuterar i allt högre grad hur historia används i spelfilmer och hur detta påverkar vårt historiemedvetande. Möjligtvis är det så att detta bruk av historia leder till ett nytt historiemedvetande. Film kan ses som ett pedagogiskt redskap, en upplevelse som leder fram till intresse och kunskap. Vad detta arbete strävar mot är att undersöka om man kan lära sig något om det förflutna genom historisk spelfilm samt om historisk spelfilm kan utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet tar sin utgångspunkt i ett projekt om historisk spelfilm genomfört med högstadie- och gymnasieelever på två skånska skolor. Med avstamp i visandet av två filmer om medeltiden; Robin Hood- Prince of Thieves och En riddares historia, diskuteras faktakunskap, förståelse och historiemedvetande..

Syftet med denna undersökning är att belysa pedagogers syn på utomhuspedagogik, samt hur utemiljön används ur ett pedagogiskt perspektiv. Vi vill också lyfta fram hur utevistelsen kopplas till förskolans styrdokument. Undersökningen grundar sig på en enkätstudie på fyra förskolor i Trelleborgs kommun. Resultatet visade att synen på utomhuspedagogik är positiv och många önskar mer kunskap inom detta sätt att undervisa, men de medverkande i undersökningen ser även svårigheter med detta arbetssätt. Det visade sig att svårigheterna inte berör själva arbetssättet, utan faktorer som t.ex.

Miljödebatten har de senaste 30 åren intensifierats. Det är viktigt att samhällets alla aktörer bidrar i miljöarbetet och då framförallt kommuner som på lokal nivå sätter upp mål för hur miljön kan förbättras. Mål som offentliggörs genom en miljöpolicy som även innefattar ett pedagogiskt spridningssyfte. Arbetet med miljöpolicyn i Lunds Kommun härstammar från Agenda 21 och dess tankar om ekologiskt hållbar utveckling, tankar som genom ett omfattande förankringsarbete ska genomsyra samhällets alla skikt och i grunden förändra människors miljömässiga tänkande och beteende. Miljömålen är formulerade i det lokala handlingsprogrammet LundaEko som för perioden 2006-2012 även lägger upp strategier och kommunal ansvarsfördelning.Uppsatsen reder därmed ut hur miljöpolicyprocessens fundamentala komponenter - hur den karaktäriseras, skapas, sprids och uppfattas - fungerar och synkroniserar i en svensk framgångsrik miljökommun, Lund.Nyckelord: Miljöpolicy, Hållbar utveckling, Agenda 21, LundaEko, Instrumentell organisationsteori, Lunds Kommun.

När ens barn får en diagnos som är livslång, hamnar de flesta föräldrar ien kris (Fyhr, 2002). I samband med ny utredning aktualiseras ochförstärks ofta föräldrarnas kris. Frågeställningar i denna uppsats handlarom hur man kan uppmärksamma föräldrarnas reaktioner när deras barnredan har en diagnos (synnedsättning) och som i en andra fas utreds förtill exempel autistiskt syndrom eller mental retardation. Uppsatsensempiriska del grundar sig på en intervjustudie med sex föräldrar till barnmed synnedsättning och som gjort ytterligare en utredning som lett framtill en ny diagnos. Materialet bearbetades kvalitativt utifrån principerna iGrounded theory (Langemar, 2009).

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur pedagogers samt förskolans synsätt på två olika pedagogiskt inriktade förskolor ser ut gällande kunskap och lärande. Vidare syftar den till att öka förskollärares kunskap om hur jag som pedagog kan finna en lämplig nivå där barnen känner sig fortsatt nyfikna och motiverade till utveckling samt fortsatt kunskapsinhämtande. Jag har använt mig av intervjuer för att få svar på mina frågeställningar och fyra pedagoger har medverkat. Undersökningen har gjorts på en traditionell kommunal förskola samt på en renodlad Montessoriförskola i en mindre stad i Skåne. Resultatet visade att de båda förskolorna trots olika pedagogiska inriktningar hade lika synsätt i många frågor.

Syftet med denna studie var att undersöka åtta pedagogersuppfattningar om åtgärdsprogram som ett pedagogiskt verktyg och hur de arbetarmed åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd, hur pedagoger upprättardokumentet, hur pedagoger uppfattar arbetet med åtgärdsprogram och omåtgärdsprogram förändrar pedagogens arbetssätt samt vilka möjligheter/hinderpedagogerna ser med åtgärdsprogram. Undersökningen bygger på kvalitativasamtalsintervjuer utifrån ett relationellt, hermeneutiskt synsätt med åttapedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattade arbetet medåtgärdsprogram som något positivt. Arbetet med dokumentet gav pedagogernastruktur i arbetet och de flesta av de intervjuade pedagogerna ansåg attdokumentet påverkade både deras och elevernas arbetssätt. Undersökningen visaratt åtgärdsprogram hjälper eleven att nå målen i undervisningen men att ettåtgärdsprogram inte innebär någon garanti för måluppfyllelse.

Simulering är ett viktigt verktyg för verifiering och validering. Tid och pengar kan sparas om simulering kan användas istället för flygprov. För att simuleringen ska ge korrekta resultat krävs korrekta modeller. I denna rapport presenteras en ny modell för JAS39 Gripens hjälpkraft- och motorstartssystem, APESS. Målet med arbetet var att skapa en mer avancerad modell av APESS och dess kontrollenhet APECU.

Uppsatsen fokuserar på hur körinstruktörer använder IKT som en strukturerande resurs vid sin undervisning och hur de uppfattar ett datorbaserat utvärderingsverktyg kopplat till ett dataspel i en körsimulator. Syftet med studien har varit att förstå hur externa verktyg (artefakter) används pedagogiskt för att överföra kunskap och om individen kan bli oberoende av dessa verktyg. Studien genomfördes genom intervjuer som kopplades till testkörningar i en körsimulator. Körsimulatorn ingick i en större studie (Spel och trafiksäkerhet) där ett dataspel (serious games) utgjorde testpersonens upplevelse av bilkörning i en virtuell värld. Svaret blev att körinstruktörer har externa verktyg såsom leksaksbilar, penna och papper för att underlätta kommunikationen vid utvärdering av elevernas körning och att användandet av dessa verktyg som metod är likartad med användningen av metoden med körsimulatorns utvärderingsverktyg, samt att individen till sist automatiserar metoden och då blir oberoende av de pedagogiska verktygen och kan använda sina kunskaper när den kör bil..

In this essay I want to investigate how the poodle strategy affects a person?s credibility when he or she uses it. The poodle strategy is a strategy, which someone uses when he or she is scrutinized by the media. It?s primary purpose is to suppress further media coverage but it is also a strategy for defending oneself and hence rescuing one?s reputation either as a private person or as an official.The essay?s research questions are:How has the strategy been applied for defensive purposes and what are the results?To which extent can the Stasis theory and Benoit?s theory on Apologia be connected to the strategy?Does the strategy affect the user?s credibility?To answer these questions four cases from the political sphere in Sweden where persons have been said to have ?done a poodle? have been analyzed.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur förskollärarnas visioner och verksamhetens realiteter möts i samband med förskolans lärarledda skapandeverksamhet och vilka hinder som kan uppstå i detta möte. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare från tre olika förskolor, varav en har en uttalad skapandeprofil, samt ostrukturerade observationer av den lärarledda skapandeverksamheten. Empirin har analyserats med hjälp av resultatet från tidigare studier och de tankar som historiskt påverkat utvecklingen av den skapande verksamheten inom förskolan. I materialet har man kunnat finna influenser från den barnpsykologiska forskningen, konstpedagogiken samt den pedagogiska teori och praktik som växt fram i förskoleverksamheten. Störst påverkan på den skapande verksamheten verkar förskolans tudelade ursprung ha, då arvet från de omsorgsinriktade barnkrubborna och de pedagogiskt inriktade barnträdgårdarna ska smälta samman i en fungerande verksamhet.