I arbetet studeras möjligheten att använda inspelningsteknik som ett verktyg i en kreativ musikalisk process, som en hjälp för att analysera och bedöma musikers insatser för att tydliggöra och förbättra prestationen. Studien behandlar frågan om inspelningar kan vara ett aktivt hjälpmedel vid komposition och om det är möjligt att använda i formellt pedagogiska miljöer för individuell utveckling och ensemblespel. Studien har genomförts vid ett tillfälle, med fyra musiker som utifrån ett grundmaterial, improviserat, arrangerat och spelat in en låt tillsammans. Inspelningarna har gjorts i en studio med datorbaserad inspelningsteknik och analyserats och värderats utifrån studiens syfte och presenteras tillsammans med en ljudinspelning på CD med material från inspelningen. Reflektion och bedömning av materialet och metoden har skett i samtal mellan musikerna under inspelningssessionen.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur svenskundervisningen påverkas av plagiering från Internet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag ta reda på hur svensklärare definierar begreppet plagiering, hur de resonerar kring plagiering, om plagieringsrisken påverkat undervisningen och i så fall vilka pedagogiska följder det fått. Arbetet ger också en översikt av tidigare forskning inom området plagiering bland unga. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att plagiering är relativt lätt att upptäcka för svensklärare och ofta kan undvikas med ett förebyggande pedagogiskt arbete, till exempel genom att formulera uppgifterna så att svaret inte går att hitta på Internet. Resultaten visar också att det bland eleverna förekommer oavsiktlig plagiering, dels beroende på otillräcklig kunskap om referat- och källhänvisningsteknik, dels på grund av en inställning att det som finns på Internet tillhör alla och kan användas utan hänsyn till upphovsperson..

Arbetsmotivation är ett fenomen som är väl omtalat i massmedia men som kan vara svårt att få ett ordentligt grepp om och därför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var från början att undersöka vad som motiverar människor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur människor kan motivera andra till arbete, hur vägledare pedagogiskt arbetar med att motivera någon. Vi har valt en hermeneutisk ansats där vi utgått ifrån den framstående teorin om självbestämmande. I uppsatsen presenteras vår hermeneutiska väg från det preliminära syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vår studie tog vi hjälp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anställda från AMA:s sex avdelningar där två personer från varje avdelning intervjuades.

SyfteSyftet med studien är att undersöka användandet av kompenserande datorhjälpmedel i den svenska grundskolan för elever med brister i läs- och skrivförmåga och hur personalens inställning och kompetens ser ut när det gäller dessa hjälpmedel.MetodStudien innefattar en enkätundersökning genomförd i alla kommunala grundskolor från år 0 - 9 i sex olika kommuner.ResultatUndersökningarna visar att få elever har tillgång till dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Datorn som kompensation nyttjas i mycket begränsad omfattning i det dagliga arbetet i klassrummet. Elevens användande av dator begränsas till färdighetstränande programvara och textbehandling med rättstavning. Undersökningen redovisar bristande teknisk och pedagogisk kompetens hos skolans personal angående dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Den låga svarsprocenten i enkätundersökningen gör att resultaten måste tolkas med försiktighet.DiskussionKompetenshöjning av skolans pedagoger om dator som kompensatoriskt hjälpmedel både pedagogiskt och tekniskt är nödvändig för att tillgodose varje elevs rätt till anpassning efter egna förutsättningar och behov..

Den här studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur olika faktorer kan påverka förskollärares möjlighet till att använda sig utav utomhuspedagogik. Hur ser förskollärarna på utomhuspedagogik och att använda sig utav utemiljön på förskolan? Vilka faktorer upplevs lägga begränsningar och möjligheter för att det ska bli möjligt? Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Intervjuerna som gjorts har spelats in och transkriberats. Utefter detta har materialet analyserats med hjälp av frågeställningar och studiens teoretiska utgångspunkt som är ramfaktorsteoretiskt perspektiv och habitusperspektiv.Resultatet visar att utomhuspedagogik är någonting som eftertraktas i förskolan, men har olika betydelse och innebörd beroende på förskola och person.

Arbetet kopplar ihop matematiken med trä- och metallslöjden. Filosofen Deweys tankar om att praktiskt arbete gynnar elevers kunskapsbildning var utgångspunkten för syftesformuleringen.Syftet med arbetet var att bidra till nya perspektiv på matematikundervisningen i grundskolans senare år. Detta har jag gjort genom att tillverka ett pedagogiskt material i form av fyra slöjdföremål med tillhörande pedagogiska tankar.Som bakgrund till det praktiska arbetet har jag bearbetat litteratur men även genomfört ett flertal kvalitativa intervjuer med olika lärare. Intervjuerna behandlade lärarnas syn på praktisk matematik jämfört med traditionell matematikundervisning samt geometri kopplat till praktisk matematik. Resultatet av intervjuerna visar i stora drag att både matematik och trä- och metallslöjdlärarna var positiva till praktisk matematik.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett pedagogiskt spel för grundskolans senare år som övar geometriska begrepp kan utformas samt huruvida det kan fungera som ett givande komplement till befintliga material för geometrisk begreppsinlärning. Spelet, som kom att kallas MATERMINO, testades av 33 elever (15 flickor och 18 pojkar) i skolår 6. Dessa elever samt tre lärare för grundskolans senare år bedömde sedan spelet; de förstnämnda i enkäter och de senare i intervjuer. MATERMINO bedömdes främst passa elever i skolår 6-8. Vidare visade studien att MATERMINO var omtyckt och roligt och att spelet tycktes leda till inlärning gällande geometriska begrepp.

Syftet med denna uppsats är dels att belysa kartans möjliga dimensioner i undervisningen, se hur eleverna upplever kartarbetet samt se vad läroplanen och kursplanerna säger om kartarbetet. Då läroplaner och kursplaner ändras med tiden var det också intressant att se om det har skett någon förändring över tid gällande kartografin. För att nå mitt syfte genomförde jag en empirisk undersökning. Totalt 60 elever fick genomföra en enkätundersökning samt en kartuppgift. Elevernas undervisande geografilärare intervjuades därefter, detta för att få en djupare förståelse för hur eleverna hade svarat på undersökningen.

I denna rapport beskrivs uppfo?randet av en fysisk modell av ett va?xelstro?msystem baserad pa? IEEE 14-bus referensmodell. Projektets resultat, en prototyp monterad pa? en tavla, a?mnar tja?na ett pedagogiskt syfte fo?r att kunna anva?ndas fo?r studiea?ndama?l och har konstruerats efter o?nskema?l fra?n avdelningen Industrial Information and Control Systems (ICS) pa? KTH. Arbetet har framskridit genom att identifiera efterstra?vade modellfunktioner, samt genom att va?lja adekvata komponenter utifra?n bl.a.

Syftet med denna uppsats är att påvisa skillnader mellan daghem och förskola som verksamheter. Vi vill undersöka på vilket sätt förskolan är mer pedagogiskt utvecklad och genomtänkt än daghemsverksamheten var. Uppsatsen består av litteratur som behandlar relevant forskning kring utvecklingen från daghem till förskola och vad det innebär för förskolläraren. Med stöd av litteraturen valde vi att göra en enkätundersökning där respondenterna fick tillfälle att fritt besvara frågor kring sitt förhållningssätt till de förändringar som har påverkat verksamheten och yrkesrollen. Undersökningen är gjord på 25 slumpmässigt utvalda förskolor i en kommun i Skåne och bland dessa svarade 17 respondenter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka analysverktyg med fokus på LUS (LäsUtvecklingsSchema) samt att söka kunskap om pedagogers nytta med användandet. Vi vill även ta reda på vilken hänsyn man som pedagog tar i användandet av analysverktyget, med tanke på elevers modersmål, tidigare erfarenheter och förståelse av skriftspråket. Genom att använda oss av relevant litteratur och enkäter med öppna frågor, vill vi ge ett kvalitativt resultat av problemområdet. De pedagoger som deltagit i studien har olika erfarenheter av LUS och kan därför ge en nyanserad bild av LUS i praktiken. Uppsatsen börjar med en bakgrund bestående av vilken betydelse läsning har i samhället, vad styrdokumenten säger samt beskrivning av analysverktyg.

Title: Besparingar inom Barn- och utbildningsnämnden.Seminar date: 29th of May 2009Course: Degree thesis in Business Administration, bachelor thesisAuthors: Amela Smajlovic and Sten SundfeltAdvisor: Leif HolmbergPurpose: Our purpose is to explain the cost-saving process that many municipality organisations face because of the global financial crisis.Limitations: We have limited our study to the municipality of Landskrona and Kristianstad.Method: Our study has a qualitative approach. By using open interviews we have been able to get an open dialog with our respondents.Theory: We have compared with different theories, such as Rombach?s budget-theory and Wildavsky?s role theory.Empirics: The material is based on interviews and conversations with key figures in different levels of the organisations in Landskrona and Kristianstad.Conclusions: The success of a cost-saving process depends on the engagement, awareness and how inclined to changes the persons in the organisations are. Has everybody the willingness to take responsibility fore the organisation and the changes that the surrounding world claims?.

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvärldar (Text World Theory) samt undersöka utifrån vilka textvärldar barnen på en förskola i Mellansverige interagerar med upplästa texter.Studien har genomförts på avancerad nivå inom Högskolan Dalarnas lärarprogram där huvudområdet varit pedagogiskt arbete. Detta är en kvalitativ studie i vilken två observationer samt två samtal med barngrupp med åldersintervallen tre till sex år har dokumenterats och därefter analyserats i relation till ovan nämnda teori.Av analyser framkommer att öppna frågor i större utsträckning leder till ett byggande av föreställningsvärldar och även en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgår från, än då givna ingångar är utgångspunkten. Studien visar även på att barnen redan tidigt har en avancerad förmåga till textrörlighet samt att de är multimodala i sitt tolkande av texter beroende på vilka textvärldar de relaterar till..

Det är tänkt att man genom detta arbete ska kunna skapa sig en uppfattning om hur elever, vilka huvudsakligen går nionde klass, ser på matematikämnet i relation till sig själva, beroende på vilket kön och vilket betyg de har. Med en kombination av vår egen undersökning, som har gjorts på uteslutande elever som går i nionde klass, och andras undersökningar samt forskande litteratur är det meningen att just dessa mål skall uppnås. Förhoppningen är att detta arbete skall öppna vägar till framtida, djupare undersökningar som kommer att främja matematikundervisning i ett bredare perspektiv för såväl flickor som pojkar. Arbetet riktar sig såväl till lärare som lärarstuderande. Det kan även vara till nytta för alla med ett pedagogiskt intresse för matematik.

Uppsatsen besvarar frågan hur högläsning av skönlitteratur med historie- och religionsinslag kan användas som pedagogiskt verktyg för att stimulera historiemedvetande och reflektion kring livsfrågor från skolår 1. Arbetet visar hur högläsning av skönlitterära böcker som tar upp historiska händelser och viktiga livsfrågor, i kombination med samtal och diskussioner, utvecklar den empatiska mognaden hos eleverna och skapar en grund för tidigt historiemedvetande. En studie har genomförts i två klasser med olika social och etnisk bakgrund. Ett högläsningsprojekt utvecklades och genomfördes sedan på samma sätt i de två klasserna. Valet av skönlitteratur och arbetsmetoden lyfts fram som viktiga för framgång med projektet.