Syftet med detta arbete är att diskutera förhållandet mellan historisk spelfilm och historieundervisningen i den svenska skolan idag. Spelfilm har blivit en del av elevers vardag och historiker diskuterar i allt högre grad hur historia används i spelfilmer och hur detta påverkar vårt historiemedvetande. Möjligtvis är det så att detta bruk av historia leder till ett nytt historiemedvetande. Film kan ses som ett pedagogiskt redskap, en upplevelse som leder fram till intresse och kunskap. Vad detta arbete strävar mot är att undersöka om man kan lära sig något om det förflutna genom historisk spelfilm samt om historisk spelfilm kan utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet tar sin utgångspunkt i ett projekt om historisk spelfilm genomfört med högstadie- och gymnasieelever på två skånska skolor. Med avstamp i visandet av två filmer om medeltiden; Robin Hood- Prince of Thieves och En riddares historia, diskuteras faktakunskap, förståelse och historiemedvetande..

Syftet med denna undersökning är att belysa pedagogers syn på utomhuspedagogik, samt hur utemiljön används ur ett pedagogiskt perspektiv. Vi vill också lyfta fram hur utevistelsen kopplas till förskolans styrdokument. Undersökningen grundar sig på en enkätstudie på fyra förskolor i Trelleborgs kommun. Resultatet visade att synen på utomhuspedagogik är positiv och många önskar mer kunskap inom detta sätt att undervisa, men de medverkande i undersökningen ser även svårigheter med detta arbetssätt. Det visade sig att svårigheterna inte berör själva arbetssättet, utan faktorer som t.ex.

Miljödebatten har de senaste 30 åren intensifierats. Det är viktigt att samhällets alla aktörer bidrar i miljöarbetet och då framförallt kommuner som på lokal nivå sätter upp mål för hur miljön kan förbättras. Mål som offentliggörs genom en miljöpolicy som även innefattar ett pedagogiskt spridningssyfte. Arbetet med miljöpolicyn i Lunds Kommun härstammar från Agenda 21 och dess tankar om ekologiskt hållbar utveckling, tankar som genom ett omfattande förankringsarbete ska genomsyra samhällets alla skikt och i grunden förändra människors miljömässiga tänkande och beteende. Miljömålen är formulerade i det lokala handlingsprogrammet LundaEko som för perioden 2006-2012 även lägger upp strategier och kommunal ansvarsfördelning.Uppsatsen reder därmed ut hur miljöpolicyprocessens fundamentala komponenter - hur den karaktäriseras, skapas, sprids och uppfattas - fungerar och synkroniserar i en svensk framgångsrik miljökommun, Lund.Nyckelord: Miljöpolicy, Hållbar utveckling, Agenda 21, LundaEko, Instrumentell organisationsteori, Lunds Kommun.

När ens barn får en diagnos som är livslång, hamnar de flesta föräldrar ien kris (Fyhr, 2002). I samband med ny utredning aktualiseras ochförstärks ofta föräldrarnas kris. Frågeställningar i denna uppsats handlarom hur man kan uppmärksamma föräldrarnas reaktioner när deras barnredan har en diagnos (synnedsättning) och som i en andra fas utreds förtill exempel autistiskt syndrom eller mental retardation. Uppsatsensempiriska del grundar sig på en intervjustudie med sex föräldrar till barnmed synnedsättning och som gjort ytterligare en utredning som lett framtill en ny diagnos. Materialet bearbetades kvalitativt utifrån principerna iGrounded theory (Langemar, 2009).

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur pedagogers samt förskolans synsätt på två olika pedagogiskt inriktade förskolor ser ut gällande kunskap och lärande. Vidare syftar den till att öka förskollärares kunskap om hur jag som pedagog kan finna en lämplig nivå där barnen känner sig fortsatt nyfikna och motiverade till utveckling samt fortsatt kunskapsinhämtande. Jag har använt mig av intervjuer för att få svar på mina frågeställningar och fyra pedagoger har medverkat. Undersökningen har gjorts på en traditionell kommunal förskola samt på en renodlad Montessoriförskola i en mindre stad i Skåne. Resultatet visade att de båda förskolorna trots olika pedagogiska inriktningar hade lika synsätt i många frågor.

Syftet med denna studie var att undersöka åtta pedagogersuppfattningar om åtgärdsprogram som ett pedagogiskt verktyg och hur de arbetarmed åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd, hur pedagoger upprättardokumentet, hur pedagoger uppfattar arbetet med åtgärdsprogram och omåtgärdsprogram förändrar pedagogens arbetssätt samt vilka möjligheter/hinderpedagogerna ser med åtgärdsprogram. Undersökningen bygger på kvalitativasamtalsintervjuer utifrån ett relationellt, hermeneutiskt synsätt med åttapedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattade arbetet medåtgärdsprogram som något positivt. Arbetet med dokumentet gav pedagogernastruktur i arbetet och de flesta av de intervjuade pedagogerna ansåg attdokumentet påverkade både deras och elevernas arbetssätt. Undersökningen visaratt åtgärdsprogram hjälper eleven att nå målen i undervisningen men att ettåtgärdsprogram inte innebär någon garanti för måluppfyllelse.

Simulering är ett viktigt verktyg för verifiering och validering. Tid och pengar kan sparas om simulering kan användas istället för flygprov. För att simuleringen ska ge korrekta resultat krävs korrekta modeller. I denna rapport presenteras en ny modell för JAS39 Gripens hjälpkraft- och motorstartssystem, APESS. Målet med arbetet var att skapa en mer avancerad modell av APESS och dess kontrollenhet APECU.

Uppsatsen fokuserar på hur körinstruktörer använder IKT som en strukturerande resurs vid sin undervisning och hur de uppfattar ett datorbaserat utvärderingsverktyg kopplat till ett dataspel i en körsimulator. Syftet med studien har varit att förstå hur externa verktyg (artefakter) används pedagogiskt för att överföra kunskap och om individen kan bli oberoende av dessa verktyg. Studien genomfördes genom intervjuer som kopplades till testkörningar i en körsimulator. Körsimulatorn ingick i en större studie (Spel och trafiksäkerhet) där ett dataspel (serious games) utgjorde testpersonens upplevelse av bilkörning i en virtuell värld. Svaret blev att körinstruktörer har externa verktyg såsom leksaksbilar, penna och papper för att underlätta kommunikationen vid utvärdering av elevernas körning och att användandet av dessa verktyg som metod är likartad med användningen av metoden med körsimulatorns utvärderingsverktyg, samt att individen till sist automatiserar metoden och då blir oberoende av de pedagogiska verktygen och kan använda sina kunskaper när den kör bil..

In this essay I want to investigate how the poodle strategy affects a person?s credibility when he or she uses it. The poodle strategy is a strategy, which someone uses when he or she is scrutinized by the media. It?s primary purpose is to suppress further media coverage but it is also a strategy for defending oneself and hence rescuing one?s reputation either as a private person or as an official.The essay?s research questions are:How has the strategy been applied for defensive purposes and what are the results?To which extent can the Stasis theory and Benoit?s theory on Apologia be connected to the strategy?Does the strategy affect the user?s credibility?To answer these questions four cases from the political sphere in Sweden where persons have been said to have ?done a poodle? have been analyzed.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur förskollärarnas visioner och verksamhetens realiteter möts i samband med förskolans lärarledda skapandeverksamhet och vilka hinder som kan uppstå i detta möte. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare från tre olika förskolor, varav en har en uttalad skapandeprofil, samt ostrukturerade observationer av den lärarledda skapandeverksamheten. Empirin har analyserats med hjälp av resultatet från tidigare studier och de tankar som historiskt påverkat utvecklingen av den skapande verksamheten inom förskolan. I materialet har man kunnat finna influenser från den barnpsykologiska forskningen, konstpedagogiken samt den pedagogiska teori och praktik som växt fram i förskoleverksamheten. Störst påverkan på den skapande verksamheten verkar förskolans tudelade ursprung ha, då arvet från de omsorgsinriktade barnkrubborna och de pedagogiskt inriktade barnträdgårdarna ska smälta samman i en fungerande verksamhet.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Denna uppsats undersöker hur enhetschefer inom en kommun i Sverige upplever hur distans till sina medarbetare påverkar deras ledarskap samt vilka möjligheter och begränsningar ledarskap på distans medför. Uppsatsen utgår från ett ledarperspektiv och bygger på fyra intervjuer av enhetschefer inom området personlig assistans. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig huvudsakligen på Bernard M. Bass teori om transaktionellt och transformerande ledarskap samt John Antonakis och Leanna Atwaters distansbegrepp. Resultatet visar att distans medför möjligheter i form av att utveckla självstyrande medarbetare samt begränsningar i form av insyn, kontroll samt delaktighet.

Denna studie har undersökt möjligheten att använda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén är att medelst skulpturer av surrealistisk karaktär låta barnen röra sig i gränslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som främjar barns fria tänkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i åldern 9-10 år. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förväntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sådan förväntad effekt.

Syftet med denna studie har varit att lyfta fram utklädningskläder som pedagogiskt material i förskolan. Studien är av kvalitativ karaktär och består av fallstudier från tre förskolor med olika pedagogisk inriktning. Genom intervjuer med förskollärare och barn samt observationer av barns lek har vi undersökt vilken funktion olika utklädningskläder kan ha för barn i förskolan. Vi har även undersökt på vilket sätt placering och utbud av utklädningskläder kan påverka barns användande av dem. Med hjälp av ett posthumanistiskt perspektiv och begreppen agens och intra-aktivitet har vi sett hur utklädningskläder fått liv och gjort saker med barnen.