Syftet med uppsatsen är att beskriva högstadielärares uppfattningar om användningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgångspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvändning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har använt en kvalitativ metod utifrån en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjälp av en enkät. Resultaten visar, att lärarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nämligen elevperspektiv, lärarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv.

Varje dag så äter barn en stor del av dagens måltider på förskolan. Måltiderna där utgör en stor del av dagen tidsmässigt. Syftet med den här studien har varit att titta närmare på de här situationerna ur, ett för barn, inflytelseperspektiv. Måltiderna kan se väldigt olika ut beroende på hur pedagoger väljer att planera dem. Av intresse har varit att undersöka dessa skillnader och se hur de påverkar barnen.

Denna undersökning handlar om barns litterära upplevelser och hur pedagogerna förhåller sig till det. Syftet är att ta reda på vilken sorts böcker barn och pedagoger tycker om, om pedagogerna har ett pedagogiskt syfte och vem det är som väljer böcker. Vi tar reda på hur pedagogerna tänker angående bokval och om barnen är delaktiga och har inflytande över valet av lånade böcker. Vi har intervjuat pedagoger vid ett tillfälle, samt samtalat med en barngrupp vid två tillfällen. Vi upptäckte situationer där pedagoger och barn tänkte olika.

Det har varit många debatter i den svenska media om sockerintag och forskning som visar att barn i dag äter mer godis, läsk, snacks och mindre av frukt och grönt. Syftet med uppsatsen är att undersöka några pedagogers syn på kosten och dess sockerhalt i synnerhet, och de pedagogiska måltiderna i allmänhet, vid en förskola. Vad har pedagoger för syn på hur en bra förebild ska vara vid de pedagogiska måltiderna? Jag gjorde kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Kosten har förändrats mycket och sockerintaget har minskat på förskolan under de år de har arbetat, anser pedagogerna. Pedagogerna kan inte påverka kosten men kan välja att ta bort vissa livsmedel på avdelningen som de anser inte är nyttiga.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Jag har upplevt under mina tidigare verksamhetsförlagda utbildningsperioder (VFU) att hallen är ett rum på förskolan som inte används så aktivt, mer än till på- och avklädning. För att få en klar bild av användandet av hallen, gjorde jag en enkätundersökning med pedagoger på tre olika avdelningar. För att styrka pedagogernas tankar gjorde jag även observationer på en av förskolorna. Den insamlade empirin analyserades ur ett kvalitativt synsätt och resultatet presenterades ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet delades in i kapitel utifrån vad jag observerat och vad pedagogerna har svarat i enkäten.

En färsk inspektion på skolor runt om i landet visar tydliga tecken på att bollspel och bollen överlag är flitigt använda på idrottslektionerna. Samma underökning visar också att närvaron hos elever i den svenska skolan på idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt många tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt påverkar eleverna. Syftet med vår undersökning var därför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och få tydlighet i vilket förhållande elever har till ämnet idrott och hälsa. Genom en enkätundersökning på tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förståelse.

Ledarskap är en huvudfaktor i dagens samhälle och i skolan. Ledarskap handlar om hur läraren hanterar den socialpedagogiska situationen i klassrummet, d.v.s. lärarens sociala relation till klassen och elevernas relationer till varandra i undervisnings- och lärprocessenSyftet med det arbetet är att undersöka idrottslärares syn på ledarskap i de åländska skolorna samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka deras ledarskap.Det som idrottslärarna anser vara goda ledaregenskaper hos en lärare är bland annat att de är trygga i sig själva som person, organiserade, målmedvetna och ärliga. De anser att faktorer som ekonomi, material, normer och tid kan påverka deras ledarskap och undervisning.Ledarskap kan ofta vara krävande och som ledare kan du få ta itu med mycket problem som kan uppstå under vägen som till exempel konflikthantering. Att leda andra är roligt men också väldigt utmanande många gånger och framför allt ska man komma ihåg att det ger otroligt mycket tillbaka. .

This thesis intends to analyse conditions for a successful implementation of consociational democracy, as a democratic model in Afghanistan. The lack of critical reviews regarding the democratisation-process in Afghanistan initiated the purpose of this study.Lijpharts democracy model was used as the basis in the comparative study. Along with empirical evidence regarding how the complex process of democracy in Afghanistan is progressing, the study investigated whether the identified conditions occurred or not.The choice of which democracy model to use can be crucial for the democratic possibilities to even survive and become established in conflict-affected communities. The principle of consociational democracy is that it is an empirically based normative model that aims to organise the state in a way that works against the risks of majority domination and oppression against the minority.The empirical case study revealed that a majority of the conditions were not met, which then can counteract the possibilities for consociational democracy in Afghanistan. The study has critically examined the prospects for the success of consociational democracy in Afghanistan, and it can be assessed that there is a limited probability for a successful applying of this model..

Den här studien undersöker om närvaron av några utvalda textdrag i tre omskrivna textversioner har betydelse för hur väl mottagarna känner sig bemötta, jämfört med i tre momsbeslut från Skatteverket där dessa textdrag saknas. Syftet med studien är att studera om myndighetsmakt går att förena med ett bra skriftligt bemötande. Studien har genomförts genom intervjuer där informanterna, tre företagare och tre skattetjänstemän, fick ta ställning till originaltexten från Skatteverket och en omskriven textversion. Intervjuerna har analyserats med hjälp av Hellspong och Ledins analysmodell på interpersonell och ideationell nivå.  Resultatet visar att både företagarna och skattetjänstemännen pekar ut de utvalda textdragen (direkt tilltal, dialog, förståelse för mottagarens situation, förklara beslutet pedagogiskt och be om ursäkt om något blivit fel) som betydelsefulla för ett bra bemötande.

övergripande syftet med denna C-uppsats har varit att ur ett pedagogiskt perspektiv och utifrån självrapporterade data undersöka hur föräldrars sysselsättningsgrad påverkar deras ungdomars studieresultat i gymnasieskolan. Data har samlats in med hjälp av enkäter som riktats till gymnasieungdomar i årskurs tre och arbetet har utgått ifrån en positivistisk ansats. Grundläggande för arbetet har varit ett antagande om att hög sysselsättningsgrad hos föräldrar genererar socialt kapital som fungerar som stöd för ungdomars utveckling och lärande. Resultatet visade bland annat att ungdomar med hög sysselsättningsgrad i familjen uppgav högre genomsnittliga betyg än ungdomar från familjer med låg sysselsättningsgrad. Denna studie styrker de forskningsresultat som tidigare gjorts på området och bidrar med ökad kunskap om hur föräldrars sysselsättning kan påverka ungdomars studieresultat i gymnasieskolan..

Arbetsmotivation är ett fenomen som är väl omtalat i massmedia men som kan vara svårt att få ett ordentligt grepp om och därför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var från början att undersöka vad som motiverar människor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur människor kan motivera andra till arbete, hur vägledare pedagogiskt arbetar med att motivera någon. Vi har valt en hermeneutisk ansats där vi utgått ifrån den framstående teorin om självbestämmande. I uppsatsen presenteras vår hermeneutiska väg från det preliminära syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vår studie tog vi hjälp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anställda från AMA:s sex avdelningar där två personer från varje avdelning intervjuades.

I denna studie undersöks hur bedömning av muntlig performans sker i en befintlig verksamhet av svenska för invandrare (sfi), och på vilket sätt processbarhetsteorin kan ha relevans för bedömning av andraspråksinlärares muntliga performans. Studien baseras på ett pedagogiskt samtal med fyra verksamma sfi-lärare och en jämförelse av muntlig performans mellan två godkända och två ej godkända andraspråksinlärare på sfi:s kurs D utifrån processbarhetsteorin. Studien visar att lärarna inte använder något grammatiskt bedömningsverktyg utan istället förlitar sig på intuitiv bedömning av hur inlärarna förmedlar ett visst budskap. Jämförelsen utifrån PT visar att de godkända andraspråksinlärarna har nått högre nivå av processbarhet, vilket visar på större grammatisk kompetens av de godkända inlärarna, i jämförelse med de ej godkända inlärarna.I studien argumenteras för att processbarhetsteorin, i kombination med andra verktyg, är användbara både som bedömnings- och didaktiskt verktyg vid muntlig performans..

Bildskapande är något som nämns inom bildkonsten och innefattar konstarterna skulptur, måleri, teckning och grafik. Ett argument för vikten av bildskapande aktiviteter är utvecklandet av visuell ?läs- och skrivkunnighet?. I det här arbetet kommer vi att lyfta bildskapandet ur ett förskoleperspektiv. Syftet med vår studie är att ta reda på hur två pedagoger använder bildskapande som pedagogiskt verktyg och hur de kopplar detta till läroplanen för förskolan.

Min projektredogörelse består av en barnbok som man i förskolan ska kunna använda sig av som ett pedagogiskt verktyg för att underlätta och synliggöra vad som komma skall för de barn som ska börja i förskoleklass. Fenomenet förskoleklass har funnits sedan 1998 men är väldigt svår att lokalisera i litteratur, och då speciellt i barnlitteraturen. Det finns många böcker som berör skolstarten, men jag har inte hittat några som fokuserar på övergången mellan just förskola och förskoleklass. Därför tyckte jag att det var en rolig utmaning att göra en uppdaterad barnbok som speglar verksamheterna så som de ser ut i dagsläget. Jag har också haft som mål att se hur man ute i verksamheterna jobbar för att eventuellt förebygga att förskoleklassen blir ett så kallat tionde skolår. Resultatet blev en bok, som berör övergången mellan förskola och förskoleklass, genom ett klassiskt upplägg av berättelsen, men med ett ovanligt ämne och med en layout som sticker ut från mängden.