Uppsatsens syfte är att belysa dramapedagogers olika uppfattningar av att arbeta med konflikthantering i skolan för att fördjupa kunskapen om dramapedagogisk didaktik i sammanhanget.  Ansatsen är inspirerad av fenomenografi och hermeneutik. Empirin analyseras i olika beskrivningskategorier som utgör det så kallade utfallsrummet och söker svaret på frågeställningen:Vilka olika uppfattningar har dramapedagoger av konflikthantering i skolan?Undersökningens fyra beskrivningskategorier består av pedagogiskt förhållningssätt, lyckade exempel, svårigheter och pedagogisk kompetens. Vidare görs en hermeneutisk tolkning där resultatet kopplas till Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv.

Vi har undersökt pedagogernas syn på den fria leken betydelse i förskolan den förekommer både i utomhus och inomhusmiljö. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökning. Genom strukturerade intervjuer med pedagoger har vi fått in den empiri som vi sedan analyserat. De intervjuade pedagogerna är eniga om att den fria leken är viktig för hela barnets utveckling. Pedagogerna anser även att barnens största utveckling sker under den fria leken som kallas arbete inom Montessoripedagogiken.

Syftet med examensarbetet har varit att se sagans betydelse för ett barn i förskoleålderns språkliga utveckling. Syftet var även att undersöka hur pedagogers och föräldrars engagemang kan bidra.  Metoden som använts i examensarbetet är en kvalitativ undersökning på två förskolor med olika förutsättningar. Därefter har sedan jämförts likheter och skillnader mellan hur barnen tagit till sig av sagans ord och mening. Det har även gjorts enkätundersökningar där föräldrar och pedagoger har fått ge sin syn på hur de upplever att barn påverkas och utvecklas av sagor.

Vi har skrivit detta arbete framförallt för blivande men även för yrkesverksamma lärare. Syftet med vårt examens¬arbete var att försöka ta reda på hur en elev med DAMP/ADHD kan uppleva sin skolsituation samt hur arbetet i ett klassrum påverkas för en lärare som har en elev med DAMP/ADHD. Vi har genom intervjuer med pedagoger och en elev fått fram hur vardagen i skolan kan se ut från både elev ?och lärarperspektivet. Vi har även besökt Karolinaskolan där vi fick insikt i hur det kan se ut på ett internat för elever med DAMP/ADHD.

Denna studie behandlar tio invandrarkvinnors möte med dramapedagogiska metoder i deras lärande av svenska språket. I studien har jag genomfört fyra dramapedagogiska möten med tio invandrarkvinnor i åldersgruppen 50-70 år under våren 2010. Syftet med denna studie är att undersöka om pedagogiskt drama kan stimulera invandrarkvinnors kommunikativa kunskaper i svenska språket genom dramaövningar och att analysera vilka faktorer som har haft betydelse för detta. Jag har i studien använt mig av aktionsforskning som är ett kvalitativt tillvägagångssätt att påverka ett utvecklingsarbete genom praktiska experiment. I studien har jag varit både ledare och deltagande observatör.

Bilden av elektroniska spel Mattias Engdahl & Andrée Olsen, 2011. Malmö högskola. Sedan persondatorns genombrott på 1980-talet har elektroniska spel upptagit mer av ungas tid, uppmärksamhet och intresse. Detta examensarbete syftar därför till att genom ett sociokulturellt perspektiv se vad utbildade fritidspedagoger anser om elektroniska spel. I examensarbetet diskuteras elektroniska spel som fenomen och vilken påverkan de kan ha på unga. Studien ställer även de elektroniska spel som är framtagna med ett pedagogiskt syfte mot de kommersiella.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna på förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling arbetar med hållbar utveckling i förskolan, ta reda på hur förskollärares förståelse för hållbar utveckling ser ut och i vilken mån förskollärarna i sitt arbete utgår från de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika kommuner, varav tre stycken arbetade på samma förskola men på olikaavdelningar. Resultatet av vår studie visar både på likheter samt olikheter i förskollärarnas arbetssätt med hållbar utveckling i förskolan, där temainriktat arbete, återvinning samt barns delaktighet är sådant som präglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hållbar utveckling lyfts fram av förskollärarna som viktiga delar i deras förståelse av hållbar utveckling.

Studien innehar ett pedagogiskt intresse av att bemöta människor med olika kulturell bakgrund. Syftet är att belysa yrkesverksammas erfarenheter av olika typer riskfaktorer till ungdomskriminalitet ur ett mångkulturellt perspektiv. Tidigare forskning belyser samhällsstrukturer och samhällsförankring som vitala begrepp kring riskfaktorer för utvecklande av ungdomskriminalitet. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Resultatet visar att det finns skillnader i riskfaktorer till utvecklande av kriminalitet beroende på kulturell bakgrund och att orsakerna till dessa skillnader finns mellan individnivå och högsta samhällsnivå.

The house of one of the most prominent Swedish artists of the 20th century, Bror Hjorth (1894-1968), was turned into an artists-museum and opened to the public in 1978. It has since the start held pedagogical activities and during the years developed its own pedagogical approach.I have studied the museums pedagogical work from two perspectives; visiting groups of immigrants and visiting groups of schoolchildren, in search of answers to the questions; can art be used as a way to integrate immigrants into the swedish society, and can artmuseums be a resource for schools?This essay contains my observations, conclusions and theories as well as general facts about Bror Hjorths House..

Vi som skrivit examensarbetet heter Emy Cederblad och Anna Eriksson. Titeln är: Lek ur ett pedagogiskt perspektiv ? utifrån en diskursanalytisk studie. Vi har valt att undersöka hur pedagoger tänker och arbetar kring lek. Syftet är att få syn på om de är präglade av idéer, tankar och riktlinjer som finns i bl.a.

Vårt arbete handlar om elevers metakognition vilket innebär att man kan reflektera och vara medveten om hur man lär och utvecklas. Rent konkret innebär det till exempel hur man går till väga när man löser problem, fattar beslut, tolkar en text eller söker i minnet. I arbetet kommer vi att åskådliggöra elevernas metakognition i samband med läsutveckling och se om det finns skillnader mellan könen. Vi kommer även att jämföra elevernas svar med pedagogernas uppfattningar om eleverna för att kunna tillföra en bild som beskriver det pedagogiska arbetet som antingen utvecklande eller begränsande. De teoretiska utgångspunkterna är den kognitiva utvecklingen, behaviorismen, dialogen och reflektionens pedagogik.

Syftet var att undersöka om man genom att sammankoppla samtida historiska händelser på både lokal- och riksplanet i Sverige kan öka förståelsen hos elever att historiska skeenden påverkar samhället och att eleverna kan vara med och bidra till framtidens samhälle. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en femteklass i Kiruna. Vi har i undersöknings-gruppen arbetat med historia på många olika pedagogiska sätt. Undersökningen präglas av ett hermeneutiskt förhållningssätt, mätinstrumenten bestod av enkäter och observationer. Resultaten visade att eleverna nått kunskaper som i viss mån lett fram till förståelse.

Vårt övergripande syfte med detta arbete är att ta reda på vilket sätt drama, enligt ett antal pedagoger, kan ha en positiv inverkan på tryggheten hos elever. Genom våra teoretiska studier har vi fått resultatet att pedagogiskt drama kan ha en positiv inverkan på tryggheten. I våra empiriska studier har vi använt oss av kvalitativa metoder för att ta reda på vårt syfte. Vi använde oss av intervjuer med fyra olika pedagoger, samt av observationer på fyra barngrupper vid tre tillfällen, där man medvetet använder sig av drama i undervisningen. Även våra empiriska studier visade att drama kan ha en positiv inverkan på tryggheten.

Syftet med studien är att beskriva och reflektera kring ett språkstimulerande arbetssätt i förskolan, med fokus på att tala, läsa och skriva. Vidare är syftet att observera hur ett antal barn agerar i det språkstimulerande arbetet och att undersöka i vilken utsträckning ett sådant arbetssätt skulle kunna vara förebyggande av språksvårigheter. I denna observationsstudie av ett språkstimulerande arbetssätt bland femåringar på en förskola, har jag haft ett inledande samtal med en förskollärare och genomfört observationer av miljön och barnen, både enskilt och i grupp i olika situationer. Detta för att se hur man arbetar med språket i den observerade barngruppen. De teman som observerats i studien är: samling och samtal, lust och lek, högläsning, miljö, material och språklekar, samt pedagogens förebyggande arbete av språksvårigheter bland barnen.

Arbetsmotivation är ett fenomen som är väl omtalat i massmedia men som kan vara svårt att få ett ordentligt grepp om och därför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var från början att undersöka vad som motiverar människor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur människor kan motivera andra till arbete, hur vägledare pedagogiskt arbetar med att motivera någon. Vi har valt en hermeneutisk ansats där vi utgått ifrån den framstående teorin om självbestämmande. I uppsatsen presenteras vår hermeneutiska väg från det preliminära syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vår studie tog vi hjälp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anställda från AMA:s sex avdelningar där två personer från varje avdelning intervjuades.