I vår studie har vi valt att göra en kvalitativ undersökning; vårt övergripande intresse är synen på lärande och den lärande människan i Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vårt syfte är att undersöka hur synen på den lärande människan kommer till uttryck inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vi har i vår studie gjort intervjuer med fem pedagoger vid två separata tillfällen samt på två olika förskolor. Resultatet av intervjuerna har visat att barnet i centrum och miljön är viktiga faktorer för lärandeprocessen. Pedagogerna hävdar att miljön är av stor vikt för lärandet och utvecklingen hos barnen, även att medvetandegöra barnen om sin egen utveckling..

Syftet med examensarbetet är att se om det har skett en ändring gällande Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, från dokumentation till pedagogisk dokumentation i pedagogernas arbetssätt i förskolan. Ett annat syfte är att se om vårdnadshavarna/föräldrarna är delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Frågeställningarna till detta arbete är: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska dokumentationen och när anser de att dokumentationen blir pedagogisk? På vilket sätt görs vårdnadshavarna/föräldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Metoden som används är kvalitativ forskningsansats där syftet är att förstå och tolka enkätsvaren från vårdnadshavarna/föräldrarna samt intervjuerna av pedagogerna. Det framträdande resultatet är att pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebär och att det har skett en ändring i arbetssättet från en mer förmedlande till mer utforskande där barnen är i centrum.

Syftet med examensarbetet är att se om det har skett en ändring gällande Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, från dokumentation till pedagogisk dokumentation i pedagogernas arbetssätt i förskolan. Ett annat syfte är att se om vårdnadshavarna/föräldrarna är delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Frågeställningarna till detta arbete är: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska dokumentationen och när anser de att dokumentationen blir pedagogisk? På vilket sätt görs vårdnadshavarna/föräldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Metoden som används är kvalitativ forskningsansats där syftet är att förstå och tolka enkätsvaren från vårdnadshavarna/föräldrarna samt intervjuerna av pedagogerna. Det framträdande resultatet är att pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebär och att det har skett en ändring i arbetssättet från en mer förmedlande till mer utforskande där barnen är i centrum.

Syftet med vår undersökning var att beskriva vilka faktorer som påverkar lärare vid utformningen av undervisningen. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes vårterminen 2005 på tre olika skolor i Norrbotten. Samtliga lärare i vår studie undervisade i ämnet kemi på gymnasienivå. Genom vår undersökning kunde vi urskilja ett antal faktorer som har betydelse för hur lärarna utformar sin undervisning.

SAMMANFATTNING Schmidt. Ann-Sofie (2009). Individualisering i den pedagogiska praktiken (Individualized tuition in the pedagogical practice). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, 90hp, Malmö högskola. Studien syftar till att synliggöra hur begreppen individualisering och individualiserad undervisning kan tolkas och innebära för enskilda lärare.

Den här studien undersöker ett integrationsprogram i Falköpings kommun i Sverige. Studien visar integrationsprogrammet ur en vetenskaplig synvinkel och undersöker hur framgångsrikt programmet är, baserat på programmets syfte, som är att öka självförsörjandegraden bland invandrare i Falköping. Syftet med denna studie är att om möjligt kunna förbättra och förändra det pedagogiska arbetet i integrationsprogrammet i Falköping, och därmed öka chansen till självförsörjning för deltagarna i integrationsprogrammet. Deltagarna i integrationsprogrammet har också gett sina synpunkter på de pedagogiska insatserna genom en enkätundersökning och några av deltagarna har också deltagit i personliga intervjuer. Resultatet av studien visar att kommunens måluppfyllelse är god.

Bakgrund Vi har valt att göra en studie som berör lärares inställning till musikens plats i den pedagogiska verksamheten. Vi vill med undersökningen se på vilket vis och i vilken utsträckning musik förekommer. Vår utbildning riktar sig främst mot grundskolans tidigare år och utifrån det valde vi att genomföra vår studie inom samma yrkesgrupp som vi själva i framtiden kommer att tillhöra. De erfarenheter vi själva har av hur och hur mycket musik används på skolor gjorde att vi ville undersöka lärarnas inställning till musikaktiviteter i den pedagogiska verksamheten runt om i olika kommuner. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver musikens plats och betydelse i den pedagogiska verksamhet de bedriver.

Syftet med vårt examensarbete är att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn på barns delaktighet i förskolan. Studien är uppbyggd av tre olika moment bestående av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn på delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet är ett svårdefinierat begrepp som behöver analyseras för att få en förståelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet är den vår mest centrala utgångspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgår även bland annat från John Deweys (1916/1997) tankar om lärandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus.

Bakgrund: Människors ovilja eller oförmåga att följa givna råd är ett problem för den samhällsfinansierade sjukvården och som leder till ökade kostnader och ökad ohälsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har här en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vägledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gäller åtgärder och pedagogiska ansats påverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, där resultaten från kontrollerade studier om compliance analyserats, vägts samman och presenterats. Resultat: Sammanställningen visade på flera faktorer, såsom att patientens förmåga till delaktighet och inlärning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmåga är viktiga beståndsdelar för att förstärka compliance.

Vårt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmärksamhet i förskolan. I vår uppsats har vi velat ta reda på hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssätt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behålla uppmärksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmärksamhet. Vi har tittat på vad litteraturen säger om detta.Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer, har vi fått fram ett resultat om pedagogernas arbetssätt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundläggande metod som majoriteten använder är att dela in barnen i mindre grupper.

Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka den litteratur som finns inom det företagsekonomiska och organisationsteoretiska området inom managementlitteraturen med avseende på interkulturell kompetens i ledarskapet och tillsammans med motsvarande pedagogiska litteratur från skolvärlden göra en jämförelse dem emellan av vad som avses med interkulturell kompetens och hur denna behandlas i respektive litteratur. Litteraturstudiens resultat pekar på tydliga skillnader, där managementlitteraturen lägger vikten vid kunskap som förutsättning för interkulturell kompetens medan den pedagogiska litteraturen ser attityder som den interkulturella kompetensens viktigaste förutsättning. Resultatet visar även på en komplementaritet mellan dessa båda angripssätt, som skulle kunna utnyttjas i större utsträckning..

Denna systematiska litteraturstudies syfte är att granska och bearbeta tidigare forskning som har genomförts kring användandet av pedagogiska hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Ett specialpedagogiskt perspektiv används för att besvara frågeställningar angående vilka kompensatoriska hjälpmedel som främjar läs- och skrivförmågan hos elever med läs- och skrivsvårigheter och vilken roll som läraren och klassrumsmiljön spelar i arbetet med kompensatoriska hjälpmedel. Av resultatet framgår att användning av olika hjälpmedel, såsom talsyntes, ordbehandlingsprogram och tal-till-textprogram främjar elevers läs- och skrivförmåga och att läraren spelar en nyckelroll för användandet av kompensatoriska hjälpmedel. De pedagogiska implikationer som framkommer efter en diskussion av resultatet är att inkludering och tillgänglighet bör vara ledord i en skola för alla..

Syftet med denna studie är att undersöka fem högstadielärares förhållningssätt till lyrik i sin svenskundervisning. De frågor som ställts är hur lärarna resonerar kring lyrik i sin undervisning med avseende på vad de ser som viktigt, vilka möjligheter och svårigheter de ser och hur de ser på syftet med att använda lyrik i svenskämnet. Som bakgrund till undersökningen ges en översikt över lyrik i svenskämnet och relevant litteraturdidaktisk forskning. Fem svensklärare yrkesverksamma på högstadiet har intervjuats. Resultatet diskuteras utifrån fyra kategorier: Hur lärarna uppgav att de arbetar med lyrik; deras syn på lyrikens plats i ämnet; hur de ser på lyrik i relation till deras elever; vad deras personliga pedagogiska mål med att använda lyrik är.

Både Lpfö 98 och Lpo 94 indikerar tydligt att musik och rörelse bör vara en del av den pedagogiska verksamheten både på förskolan och i skolan, även utöver själva musikämnet. Denna uppsats vill undersöka hur pedagoger på förskola och i tidig grundskola använder musik och rörelse som redskap i den pedagogiska verksamheten, utöver den renodlade musikundervisningen, samt hur de tänker kring detta. Vad händer när barnen går från förskolan till skolan?I litteratur- och teorikapitlet görs en jämförelse mellan Lpfö 98 och Lpo 94. Där finns även en kort genomgång av musikens och rörelsens betydelse för barnets utveckling.

Detta atbete består av en litteraturstudie som försöker finna några av de faktorer som påverkar högstadiets utformning. Begrepp som lärarattityder, struktur, organisation och traditioner tas upp. Att vara elev förr och nu och försök till förändring är också något som behandlas. En empirisk undersökning med enkät och intervjuer har gjorts i försök att undersöka hur eleverna själva uppfattar skillnaden i år 6 och i år 7. Resultatet av den empiriska undersökningen visar i stort på en positiv bild av högstadiet.