Detta är en kvalitativ studie som belyser om den visuella pedagogiska miljön bidrar till en förskola och skola för alla. Den frågeställning som ligger till grund för uppsatsen är; Kan den visuella pedagogiska miljön bidra till en förskola och skola för alla?Uppsatsens litteraturgenomgång har sex huvudrubriker där vi teoretiskt beskriver de grundläggande begreppen för vår frågeställning. Dessa begrepp är; en förskola och skola för alla, inkludering och integrering, delaktighet, kommunikation, visuell pedagogisk miljö samt funktionsnedsättning. Den empiriska undersökningen har skett triangulärt genom kvalitativa deltagandeobservationer, via intervju med pedagoger samt samtal eller samspel med barnen.

Syftet med studien är att utvärdera och undersöka pedagogers inställningen till det pedagogiska dramat utifrån materialet Livsviktigt. Från syftet har vi formulerat följande frågeställningar:- I vilka situationer används pedagogiskt drama?- Hur anser pedagogerna att eleven utvecklas i samband med det pedagogiska dramat?- Vilken inställning har pedagogerna till pedagogiskt drama?För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av en undersökande enkät med både öppna och fasta svarsalternativ. Enkäten besvarades av 102 pedagoger från Värnamo kommuns grundskolor.Resultatet av studien visar att pedagogiskt drama i undervisningen styrker barns självkänsla. Den visar också på en positiv inställning av pedagogerna till det pedagogiska dramat..

Bakgrund och syfte:Alla elever förutsätts klara betyget godkänd i grundskolan. Svenska, engelska och matematik har fått en särställning som kärnämnen. Betyget godkänd krävs för att få plats på ett nationellt gymnasieprogram. Många elever lämnar nu grundskolan utan komplett betyg. Det finns anledning fråga sig hur man resonerat i skolutredningen bakom dagens målstyrda skola (SOU 1992:94) angående elevernas förutsättningar och om uppfattningen förändrats jämfört med betänkandet som initierade grundskolan i Sverige (SOU 1948:27).

Studien handlar om förskolepersonalens kunskap om genus och jämställdhet inom den pedagogiska verksamheten. Bakgrunden tar upp några av studiens centrala begrepp. Därefter beskrivs hur förskolans pedagogiska verksamhet och hur omgivningen i övrigt påverkar barnens identitetsskapande samt hur förskolepersonal kan använda kompensatorisk påverkan för ökad jämställdhet. Den berättar vilka mål läroplanerna och skollagen formulerar angående jämställdhet samt hur förändringar i lärares tankesätt påverkas och påverkar. Metoden som använts är narrativ, kvalitativa intervjuer som analyseras och redovisas som pedagogiska berättelser.

Idag så har skolmaten i alla kommunala skolor enligt lag krav på att den ska vara näringsriktig och kostnadsfri för eleverna. Skolmåltidsverksamheten har utvecklats mycket sedan den utformades. Någonting som är ett förekommande moment i dagens skola är pedagogisk måltid. För ett bra utövande av den pedagogiska måltiden är det relevant att pedagogerna följer riktlinjer som Livsmedelsverket har tagit fram men även som kommuner i många fall vidare utformar. För att undersöka den pedagogiska måltiden har många tidigare studier valt att sätta pedagogerna i fokus.

I dagens förskola/skola kan vi som pedagoger möta barn som har olika former av diagnoser, Asperger syndrom är en utav dem. Syftet med vårt examensarbete var att beskriva och analysera vilka arbetssätt och metoder pedagoger använder sig av när de arbetar med barn som har fått diagnosen Asperger syndrom. Vi har genom intervjuer med pedagoger fått ta del av deras arbetssätt och metoder för hur de arbetar. Resultatet visar att de pedagogiska arbetssätt som pedagoger använder sig av vid arbetet med barn som har Asperger syndrom är bland annat tydlighet, struktur, rutiner samt att man som pedagog inte ska ha samma arbetssätt till alla barn med AS, utan plocka ihop det bästa av alla arbetssätt och gör undervisningen individanpassad..

Denna studie genomfördes på ett ledarskapsprogram i södra Sverige med 20 deltagare som också var adepter för sina 20 mentorer. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur intervjupersonerna uppfattade mentorskap och att jämföra detta med det teoretiska mentorskapet, samt att utröna om det uppstår lärande i mentorskapet. De teorier som utgicks ifrån härstammar från Dewey, Kolb, Knowles och Argyris. Undersökningen hade en kvalitativ ansats med inriktning på semistrukturerade intervjuer. De fem intervjuer som gjordes var uppdelade på två mentorer, två adepter och en programutformare.

Syftet med föreläggande undersökningen är att skapa en fördjupad förståelse för gymnasieelevers syn på bristande motivation till skolarbete. Mer specifikt, att fånga elevernas egna bilder av hur mötet med läraren påverkar deras motivation i klassrummet. Underlaget för den empiriska undersökningen är intervjuer med elever som varit slumpmässigt utvalda. I undersökningen, där en kvalitativ metod använts ingår nio elevers berättelser. De elever som deltagit i undersökningen har informerats om att deltagandet är frivillig, att de när de önskar under intervjun kan välja att avbryta den samt att de har rätt till anonymitet.Resultatet av undersökningen visar att den faktor som har störst betydelse för elevernas motivation är det pedagogiska mötet, det vill säga mötet mellan lärare och elev i såväl undervisningssituationer som utanför undervisningstid.  Vilket har betonats av alla de elever som ingår i denna undersökning.

SyfteEtt av syftena med beskriven studie är att undersöka om och hur läsförmågan på en skola sjunkit. Ett annat syfte är att undersöka vad detta fått och har haft för pedagogiska konsekvenser. Uppsatsen fokuserar på de pedagogiska konsekvenserna. TeoriUppsatsens undersökning utgår ifrån det sociokulturella perspektivet, och tar stöd av Säljös och Vygotskijs teorier om lärande, det vill säga lärande i det inlärningsklimat elever skapar tillsammans i klassrummet. Om elevers läsförmåga förändras, förändras också den sociala miljö som karaktäriserar inlärningsklimatet.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i södra Sverige ordnar/planerar och genomför måltider, samt hur de i fyra förskolor kan se på måltidssituationer som lärandetillfällen. Med tanke på den dagliga stressen och tidsbristen som upplevs på förskolor idag kopplar jag detta till läroplanens mål om vikten av det pedagogiska mötet vid matsituationer. För att uppnå syftet tar jag hjälp av litteraturstudier, intervjuer och observationer. Observationerna visar att lärarna inte har konkreta tankar över hur de planerar eller genomför måltider. Resultatet jag kommer fram till är att lärarna har varierade erfarenheter när det gäller lärandet vid måltidssituationer.

Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Det pedagogiska arbetet är grunden i förskolan. Tempus är det system vår studie kommer att handla om. Tempus är ett system för schemaläggning på förskola och fritidshem. På Tempus hemsida kan man läsa kommentarer från förskollärare, föräldrar och rektorer som menar att Tempus ger mer tid till pedagogiskt arbete.

Uppsatsens syfte är att belysa hur de intervjuade pedagogerna arbetar med elevinflytande i deras olika verksamheter. Intresset ligger i att undersöka pedagogernas olika synsätt samt de eventuella pedagogiska redskap som de har att tillgå, det vill säga hur de gör när de införlivar elevinflytande. För att kunna ta reda på hur pedagogerna arbetar med detta genomfördes sex kvalitativa intervjuer med pedagoger från förskolan, förskoleklassen, grundskolan, fritids och specialpedagogisk verksamhet. Det är viktigt att lyfta fram dessa etablerade pedagogers synpunkter och kunskaper, då de besitter olika erfarenheter. Delar av resultaten visar att det deliberativa samtalet (det samtalsdemokratiska samtalet), är ett av de pedagogiska redskap som pedagogerna använder sig av för att kunna införliva elevinflytande i förskolan och skolan..

Syftet med denna studie var att få en inblick i hur ett antal lärare och förskollärare tänker kring den pedagogiska miljön i allmänhet och på sin arbetsplats i synnerhet. Syftet med studien var också att belysa eventuella skillnader och likheter i synen på den pedagogiska miljön mellan dessa två lärargrupper. Med pedagogisk miljö menas i denna studie den fysiska miljön. För att genomföra denna studie användes kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Sex personer intervjuades, tre lärare verksamma i årskurs F-6 samt tre förskollärare verksamma i förskolan med åldrarna 1-5 år.

Denna rapport har som syfte att ge en tydligare bild av hur elevernas syn på pedagogisk programvara och den traditionella undervisningen fungerar tillsammans på ett av gymnasiets el-program i Luleå. En kvalitativ metod har använts där elever intervjuats i samband med studien. Intervjuerna har sammanställts och analyserats. Resultatet av studien visar på att eleverna hade stort utbyte av den pedagogiska programvara som erbjöds under lektionstillfällena. Simuleringsprogrammet kunde i studiens kontext hjälpa eleverna att se ämnet ur en annan tydligare synvinkel..

Ämnet för denna studie är skolkultur. Syftet är att analysera Läroplanen för det svenska obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, med särskilt fokus på den ideologi som går att finna, samt hur skolans kultur - här i fråga om individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition påverkar synen på elever och utformandet av undervisningen. Studien är en innehållslig idéanalys. Det empiriska materialet består av Lpo 94 och mediapresentationer där det framgår hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet är hämtat under hösten 2007 i en västsvensk kommuns lokaltidning och från den aktuella kommunens hemsida.