I dagens förskola/skola kan vi som pedagoger möta barn som har olika former av diagnoser, Asperger syndrom är en utav dem. Syftet med vårt examensarbete var att beskriva och analysera vilka arbetssätt och metoder pedagoger använder sig av när de arbetar med barn som har fått diagnosen Asperger syndrom. Vi har genom intervjuer med pedagoger fått ta del av deras arbetssätt och metoder för hur de arbetar. Resultatet visar att de pedagogiska arbetssätt som pedagoger använder sig av vid arbetet med barn som har Asperger syndrom är bland annat tydlighet, struktur, rutiner samt att man som pedagog inte ska ha samma arbetssätt till alla barn med AS, utan plocka ihop det bästa av alla arbetssätt och gör undervisningen individanpassad..

Syftet med min studie har varit att få insyn i hur förskollärare verksamma i ett högresursområde reflekterar kring föräldrars inflytande i förskoleverksamheten. Jag har velat få syn på hur det blir i de sammanhang där förskollärarna är de som i förhållande till utbildning och lön har lägre status än föräldrarna. Vems ord väger då tyngst och vem har makten över den pedagogiska verksamheten? Empirin utgår från intervjuer med åtta stycken förskollärare verksamma på en förskola i ett högresursområde. För att få syn på ett djupare resonemang hos informanterna har metoden kvalitativa intervjuer använts.

Syftet med vår undersökning har varit att få en ökad förståelse för vilken betydelse de estetiska kommunikationsformerna har i det pedagogiska arbetet och vilket syfte de estetiska kommunikationsformerna har i den pedagogiska verksamheten. Genom undersökningen ville vi därigenom öka kunskapen om hur arbetet med de estetiska uttrycksformerna kan utvecklas i förskolan. Våra frågeställningar har varit: Vilken betydelse har de estetiska kommunikationsformerna i det pedagogiska arbetet? Vilket syfte har de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten? De teorier som vi använt oss av berör våra centrala begrepp som är; auditiv, visuell, kinestetisk, multimodalitet, pedagogroller och miljö. Dessa har kopplats till, samt ifrågasatt resultatet av pedagogernas beskrivning av sitt arbete med de estetiska kommunikationsformerna.

Denna uppsats analyserar bearbetningsfasen vid översättningen av "La protección de los derechos humanos en el Sistema Interamericano. Manual para defensores y defensoras de derechos humanos" som är utgiven av organisationen CEJIL (Center for Justice and International Law) som verkar i Nord- och Sydamerika. Först ges en förberedande textanalys där källtexten och förutsättningarna för översättningen beskrivs. I den följande analysen studeras översättningsproblem som rör textens komplicerade meningsbyggnad och tunga koordinationsfraser. Utifrån olika teorier och artiklar om svenskt klarspråk studeras det vilka strategier som har använts för att skapa en enkel och tydlig text på svenska.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare mot de tidigare skolåren beskriver och hanterar sitt arbete med elever med beteendeproblem med fokus på ett utagerande beteende. Vidare är syftet att ta reda på vilka orsaker lärare anser ligger till grund för beteendet samt få inblick i beteendeproblemens pedagogiska konsekvenser.Vi har valt att göra en halvstrukturerad, kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som har erfarenhet av elever med beteendeproblem.Utifrån intervjuresultatet och forskningslitteraturen framkommer en relativt samstämmig bild av att beteendeproblem på olika sätt får pedagogiska konsekvenser för både eleverna och läraren.Gällande orsaker till beteendeproblem finns ingen generell förklaring som kan anses giltig för samtliga informanter och forskare. I litteraturen presenteras många olika teorier och perspektiv på orsaker och riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem. Samtliga informanter betonar att det inte endast finns en utan flera orsaksförklaringar och flertalet nämner hemmiljön, däribland bristande omsorg och dålig uppfostran som bidragande orsaker. Merparten av informanterna är överens om att det inte finns ett arbetssätt som fungerar för alla elever med beteendeproblem, det gäller att hitta strategier som fungerar för den enskilda eleven.

Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever använde sig av när de skulle förstå olika textgenrer. För att undersöka vilka strategier som elever i årskurs tre använde när de läste olika slags textgenrer användes tre olika texter, en skönlitterär text, en faktatext och en instruktionstext.Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att ta reda på vilka strategier eleverna använde när de skulle förstå innehållet i en text.Resultatet i studien visade att elever använde olika strategier när de skulle förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever var medvetna om fler strategier än vad de använde under våra intervjuer. Dessa strategier var alternativa sätt som eleverna kunde använda om de fick problem med texten. Det kunde till exempel vara svåra ord som eleverna behövde identifiera.Resultatet visade på att elever främst använde strategin att nyttja minnet när de försökte förstå olika slags texter.

Syftet med arbetet har varit att undersöka tendenser till förekomsten av olika lärarstrategier för att undvika och komma till rätta med olämpligt elevbeteende. Med olämpligt beteende menar jag då eleven agerar utåt och hindrar läraren att göra det som den tänkt göra för sin egen eller elevernas skull, och med strategier menar jag det läraren gör eller försöker göra för att undvika eller komma till rätta med olämpligt elevbeteende.Uppsatsen börjar med styrdokument om vilka direktiv som gäller för lärare och sedan en beskrivning av olika ledarstilar från olika psykologiska perspektiv. Utifrån ledarstilarna har jag sedan beskrivit ett antal strategier lärare kan använda sig av för att i förebyggande syfte undvika olämpligt beteende och strategier som kan användas i själva situationen för att komma till rätta med beteendet. Därefter har jag med kvantitativ metod i form av enkäter undersökt strategier hos lärare i år 4-6 på olika skolor i olika kommuner. 77 grundskollärare som arbetar på olika skolor i olika områden och kommuner har svarat på enkäterna.Resultatet visar sig att lärare använder sig av olika strategier i sitt arbete att undvika och komma till rätta med olämpligt beteende.

Syftet med föreläggande undersökningen är att skapa en fördjupad förståelse för gymnasieelevers syn på bristande motivation till skolarbete. Mer specifikt, att fånga elevernas egna bilder av hur mötet med läraren påverkar deras motivation i klassrummet. Underlaget för den empiriska undersökningen är intervjuer med elever som varit slumpmässigt utvalda. I undersökningen, där en kvalitativ metod använts ingår nio elevers berättelser. De elever som deltagit i undersökningen har informerats om att deltagandet är frivillig, att de när de önskar under intervjun kan välja att avbryta den samt att de har rätt till anonymitet.Resultatet av undersökningen visar att den faktor som har störst betydelse för elevernas motivation är det pedagogiska mötet, det vill säga mötet mellan lärare och elev i såväl undervisningssituationer som utanför undervisningstid.  Vilket har betonats av alla de elever som ingår i denna undersökning.

Införandet av personval, utländska influenser och ett ökat mediebrus är faktorer som kan ha medfört en ökad tendens att marknadsföra politiker i Sverige. Denna uppsats ämnar granska de svenska riksdagspolitikernas användande av personliga varumärken och andra strategier. Till grund för granskningen belyses ett antal olika strategier, som bl.a. tillämpas av en rad marknadsföringskonsulter. I uppsatsen görs också en studie av några utvalda svenska riksdagspolitiker och deras användande av marknadsföringsstrategier.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i södra Sverige ordnar/planerar och genomför måltider, samt hur de i fyra förskolor kan se på måltidssituationer som lärandetillfällen. Med tanke på den dagliga stressen och tidsbristen som upplevs på förskolor idag kopplar jag detta till läroplanens mål om vikten av det pedagogiska mötet vid matsituationer. För att uppnå syftet tar jag hjälp av litteraturstudier, intervjuer och observationer. Observationerna visar att lärarna inte har konkreta tankar över hur de planerar eller genomför måltider. Resultatet jag kommer fram till är att lärarna har varierade erfarenheter när det gäller lärandet vid måltidssituationer.

AbstractExamensarbete inom lärarutbildningen 15 poängTitel: Pedagogers strategier avseende multietniska konfliktkontexter? En kvalitativ intervjustudie, utförd på sju lärare angående hur de hanterar konflikter i mångkulturella klassrum.Författare: Nastasha Fre WolduTermin och år: VT 09Kursansvarig institution: LAU370: Sociologiska institutionenHandledare: Ivar ArminiExaminator:Rapportnummer: VT09-2611-001Nyckelord: mångkulturell, multietnisk, pedagoger, konflikthantering, konfliktlösning, interkulturell___________________________________________________________________________Syfte: Att ta reda på hur lärare med yrkeserfarenhet i den mångkulturella skolan, löser de konflikter som uppstår iklassrummet?Huvudfrågor: Hur ser en typisk konflikt ut i ett mångkulturellt klassrum? Vilka Pedagogiska strategier tillämpas vidkonfliktsituationer? Hur löser man konflikter, om eleverna har skilda uppfattningar beroende på det kulturella bagaget ochtrosuppfattning i ursprungsfamiljen?Metod: Kvalitativa intervjuer. Samt ett hermeneutiskt förhållningssätt och ett sociokulturellt perspektiv vidlitteraturbearbetning.Material: Analys av det lärarna delgivit samt granskning av den litteratur jag läst avseende mångkulturalitet såväl somkonflikthanteringsmetoder. Samt litteratur kring konflikthantering i stort samt mångkulturell sådan.Resultat: Jag har funnit att de 7 olika lärarna jag intervjuat har rätt så olika strategier samt olika handlingsmönster närkonflikter väl har gått överstyr. Pedagogerna har även olika konfliktförebyggande metoder.

Detta arbete syftar till att studera hur man i gymnsaiekursernas kemiundervisning får eleverna motiverade och intresserade för kemi. Dels huruvida kemilärarnas strategier skiljer sig åt beroende på om de i sin lärarexamen har kemi som huvudämne eller ej. Dels om det finns något samband mellan de strategier lärarna väljer att använda och hur lång erfarenhet de har av att undervisa i kemi. För att svara mot syftet gjorde jag en litteraturstudie som sedan legat till grund för utformandet av en enkät. Enkäten användes i den undersökning jag genomfört bland gymnasielärare som undervisar i kemi.

Syfte:Som pedagog använder man sig ständigt av olika strategier i sin undervisning för att nå de mål som är uppsatta för verksamheten. Den här uppsatsen syftar till att ta reda på hur pedagoger som använder sig av massage i skolan resonerar kring massage och vilka strategier de tillämpar.   Metod:En kvalitativ metod i form av en intervjustudie användes för att få fram resultatet, en studie i vilken tre yrkesverksamma lärare medverkade. Informationen från intervjuerna lades sedan in i mjukvaran Complador som är uppbyggt enligt Trenätsteorin, och ett strateginät skapades. En observation genomfördes även för att ge en inblick i hur ett massagetillfälle i skolan kan se ut. Resultat:Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade pedagogerna har liknande strategier för sitt användande av massage som en del av undervisningen.

Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Det pedagogiska arbetet är grunden i förskolan. Tempus är det system vår studie kommer att handla om. Tempus är ett system för schemaläggning på förskola och fritidshem. På Tempus hemsida kan man läsa kommentarer från förskollärare, föräldrar och rektorer som menar att Tempus ger mer tid till pedagogiskt arbete.

Uppsatsens syfte är att belysa hur de intervjuade pedagogerna arbetar med elevinflytande i deras olika verksamheter. Intresset ligger i att undersöka pedagogernas olika synsätt samt de eventuella pedagogiska redskap som de har att tillgå, det vill säga hur de gör när de införlivar elevinflytande. För att kunna ta reda på hur pedagogerna arbetar med detta genomfördes sex kvalitativa intervjuer med pedagoger från förskolan, förskoleklassen, grundskolan, fritids och specialpedagogisk verksamhet. Det är viktigt att lyfta fram dessa etablerade pedagogers synpunkter och kunskaper, då de besitter olika erfarenheter. Delar av resultaten visar att det deliberativa samtalet (det samtalsdemokratiska samtalet), är ett av de pedagogiska redskap som pedagogerna använder sig av för att kunna införliva elevinflytande i förskolan och skolan..