Examensarbetets problemområde återfinns i den tidiga delen inom informationssystemutveckling. Denna utvecklingsfas, kallad Requirements Engineering (RE), innefattar aktiviteter för att förstå, dokumentera och validera de behov och krav som föreligger för ett framtida informationssystem. RE är en avgörande aktivitet i processen att utveckla ett informationssystem som tillfredsställer användare och kunders förväntningar och behov.De olika intressenterna som är involverade i RE-processen har olika roller, bakgrund och kunskaper. Av denna anledning föreligger olika problem och möjligheter med avseende på intressenterna. I examensarbetet utreds vilka dessa möjligheter och problem kan vara.

Att teknik finns på förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utsträckning? Vad det är som styr hur mycket de använder sig av teknik i den Pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda på just detta har jag valt att göra enkätundersökning, observationer av lokalerna, genomgång av materialet inom förskolan och en undersökning på ett bibliotek. Att barnen gillar och gärna håller på med teknik är lärarna överens om. De flesta av förskolorna använder sig ganska lite av teknik på sina lektioner, men anser ändå att teknik är ett mycket viktigt ämne för barn i förskoleålder.

Syftet med arbetet var att utveckla modeller för järnmalmsreduktion som kan beräkna reduktionsmedel behov och gasutnyttjande genom att använda Rist-diagrammet. Modellerna ska sättas in i optimeringsprogrammet reMIND. Arbetet har varit att utveckla två excelmodeller, för masugns- och MIDREX processen. Anledningen till att modeller gjorts för dessa processer är att masugnen är den i särklass mest använda processen för att tillverka primärjärn medan MIDREX är den vanligaste direktreduktions processen. Grunden för beräkningarna som utförts i masugns modellen kommer från teorin bakom Rist-diagrammet och masugnen.

Syftet med föreläggande undersökningen är att skapa en fördjupad förståelse för gymnasieelevers syn på bristande motivation till skolarbete. Mer specifikt, att fånga elevernas egna bilder av hur mötet med läraren påverkar deras motivation i klassrummet. Underlaget för den empiriska undersökningen är intervjuer med elever som varit slumpmässigt utvalda. I undersökningen, där en kvalitativ metod använts ingår nio elevers berättelser. De elever som deltagit i undersökningen har informerats om att deltagandet är frivillig, att de när de önskar under intervjun kan välja att avbryta den samt att de har rätt till anonymitet.Resultatet av undersökningen visar att den faktor som har störst betydelse för elevernas motivation är det pedagogiska mötet, det vill säga mötet mellan lärare och elev i såväl undervisningssituationer som utanför undervisningstid.  Vilket har betonats av alla de elever som ingår i denna undersökning.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i södra Sverige ordnar/planerar och genomför måltider, samt hur de i fyra förskolor kan se på måltidssituationer som lärandetillfällen. Med tanke på den dagliga stressen och tidsbristen som upplevs på förskolor idag kopplar jag detta till läroplanens mål om vikten av det pedagogiska mötet vid matsituationer. För att uppnå syftet tar jag hjälp av litteraturstudier, intervjuer och observationer. Observationerna visar att lärarna inte har konkreta tankar över hur de planerar eller genomför måltider. Resultatet jag kommer fram till är att lärarna har varierade erfarenheter när det gäller lärandet vid måltidssituationer.

Att teknik finns på förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utsträckning? Vad det är som styr hur mycket de använder sig av teknik i den Pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda på just detta har jag valt att göra enkätundersökning, observationer av lokalerna, genomgång av materialet inom förskolan och en undersökning på ett bibliotek. Att barnen gillar och gärna håller på med teknik är lärarna överens om. De flesta av förskolorna använder sig ganska lite av teknik på sina lektioner, men anser ändå att teknik är ett mycket viktigt ämne för barn i förskoleålder.

Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Det pedagogiska arbetet är grunden i förskolan. Tempus är det system vår studie kommer att handla om. Tempus är ett system för schemaläggning på förskola och fritidshem. På Tempus hemsida kan man läsa kommentarer från förskollärare, föräldrar och rektorer som menar att Tempus ger mer tid till pedagogiskt arbete.

Uppsatsens syfte är att belysa hur de intervjuade pedagogerna arbetar med elevinflytande i deras olika verksamheter. Intresset ligger i att undersöka pedagogernas olika synsätt samt de eventuella pedagogiska redskap som de har att tillgå, det vill säga hur de gör när de införlivar elevinflytande. För att kunna ta reda på hur pedagogerna arbetar med detta genomfördes sex kvalitativa intervjuer med pedagoger från förskolan, förskoleklassen, grundskolan, fritids och specialpedagogisk verksamhet. Det är viktigt att lyfta fram dessa etablerade pedagogers synpunkter och kunskaper, då de besitter olika erfarenheter. Delar av resultaten visar att det deliberativa samtalet (det samtalsdemokratiska samtalet), är ett av de pedagogiska redskap som pedagogerna använder sig av för att kunna införliva elevinflytande i förskolan och skolan..

Syftet med denna studie var att få en inblick i hur ett antal lärare och förskollärare tänker kring den pedagogiska miljön i allmänhet och på sin arbetsplats i synnerhet. Syftet med studien var också att belysa eventuella skillnader och likheter i synen på den pedagogiska miljön mellan dessa två lärargrupper. Med pedagogisk miljö menas i denna studie den fysiska miljön. För att genomföra denna studie användes kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Sex personer intervjuades, tre lärare verksamma i årskurs F-6 samt tre förskollärare verksamma i förskolan med åldrarna 1-5 år.

Denna rapport har som syfte att ge en tydligare bild av hur elevernas syn på pedagogisk programvara och den traditionella undervisningen fungerar tillsammans på ett av gymnasiets el-program i Luleå. En kvalitativ metod har använts där elever intervjuats i samband med studien. Intervjuerna har sammanställts och analyserats. Resultatet av studien visar på att eleverna hade stort utbyte av den pedagogiska programvara som erbjöds under lektionstillfällena. Simuleringsprogrammet kunde i studiens kontext hjälpa eleverna att se ämnet ur en annan tydligare synvinkel..

Syftet med denna studie var att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och ett Foucault-inspirerat diskursanalytiskt ramverk visa på några av de sätt att tala om och förstå den bildterapeutiska processen som finns tillgängliga för och används av bildterapeuter. Syftet var även att beskriva hur dessa sätt att tala kan påverka bildterapeuter i det bildterapeutiska arbete de bedriver. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med bildterapeuter. I resultatet lyftes tre distinkta sätt att tala om processen fram, som gav den tre olika innebörder. Dessa tre diskursiva konstruktioner framställde den bildterapeutiska processen som en blottläggande process, som en experimenterande process och som en reflekterande process.

Denna studie syftar till att beskriva hur djur används i två förskolor med särskild profilering mot djurhållning samt hur pedagoger använder sig av djur i ett pedagogiskt syfte. De intervjuer och observationer vi genomfört visar att djur i den pedagogiska verksamheten har positiva effekter. Den litteratur vi tagit del av visar också att djur i den pedagogiska verksamheten, och framför allt i arbete med barn i behov av särskilt stöd, är betydelsefullt eftersom det kan få barn att känna empati och utveckla ansvarskänsla..

GEHC är en del av GE koncernen som har som sin uppgift att vara ledande inom sitt affärsområde. För en sådan organisation är det viktigt att ha ett framgångsrikt samarbete och att allokera sina resurser på bästa möjliga sätt för att skapa innovativa produkter. GEHC upplever ett missnöje i den innovativa processen mellan finans- och FOU avdelningen. Detta missnöje är en brist i kommunikationen som försvårar samarbete, informations- och kunskapsöverföring mellan dessa två avdelningar. GEHC har bestämt sig för att genomföra en organisatorisk förändring där avsikten är att förbättra samarbetet mellan FOU- och finansavdelningen i den innovativa processen.

Denna studie behandlar begreppen kunskap och lärande, med utgångspunkt från Skolinspektionens (2012) kvalitetsgranskning av hur förskolan arbetar med det förstärkta pedagogiska uppdraget. I Skolinspektionens rapport menar man att studier pekar på den avgörande roll den pedagogiska ledningen har för hur verksamheten utformas och utvecklas för att bättre kunna arbeta med barns utveckling och lärande. Syftet med studien är att synliggöra och förstå fyra förskolechefers tolkning av begreppen kunskap och lärande samt hur de beskriver att de kommunicerar begreppen till personalen genom sitt pedagogiska ledarskap.Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och datainsamlingen består av intervjuer med fyra förskolechefer. Resultatet visar att förskolechefernas tolkning av begreppen kunskap och lärande bygger på individuella erfarenheter och att det finns ett behov av att reflektera över begreppen för att främja lärande i förskolan. Vi har uppmärksammat att det finns ett starkt engagemang hos förskolecheferna men att de har svårt att skilja begreppen åt, då deras tolkningar av begreppen går i varandra.

Enligt Lpfö98 skall den pedagogiska miljön skapa en trygghet samtidigt som den skall locka till lek och lärande. Leken skall även stimulera barnens fantasi och kreativitet. Även forskningen har visat att den pedagogiska miljön är viktig för barnens lek, fantasi och kreativitet. För att verksamheten i förskolan skall kunna bedrivas enligt läroplanens mål är det viktigt att skapa miljöer där barnen inspireras till olika sorters aktiviteter och handlingar samt till utforskande och upptäckande. Undersöknings syfte har varit att studera förskolebarnens förhållningssätt till den pedagogiska miljön i förskolan genom leken, fantasin och kreativiteten. Som metod användes observationer med hjälp av videokamera som är en del i en kvalitativ metodansats och observationerna gjordes i en förskola där det under studiens gång gick tretton barn.