Denna studie har gjorts i syfte att se hur förskollärare förhåller sig till den pedagogiska verksamheten i förhållande till den fysiska inomhusmiljön. Vi ville se om lokalerna med dess olika förutsättningar hade betydelse för hur man arbetar utifrån målen för barns utveckling och lärande i förskolans läroplan. En till aspekt var att se hur förskolans inomhusmiljö påverkar välmående hos pedagoger och barn. Genom kvalitativa intervjuer har sex yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor i Mellansverige medverkat. Studien har visat att utformningen av den fysiska inomhusmiljön är viktig för barns utveckling och lärande samt välmående i förskolan.

Examensarbetet utfördes åt företaget Medius AB. Arbetet bestod av att designa en ny process för Medius nuvarande och framtida dokumentationsbehov.För att göra detta behövde tre steg slutföras. Först skulle information om dagens dokumenthantering inhämtas, vilka dokument skrivs av vem och för vem skrivs de och vilka behov finns det som idag kanske inte fylls. En grov lista över önskad funktionalitet togs också fram och därefter designades en process som klarar av att fylla alla dessa krav och behov. Sist skulle en lista över verktyg som behövs för den nya processen tas fram och en undersökning om vad som finns och vad som behöver byggas från grunden skulle genomföras.

Denna uppsats belyser processen där biogas bildas och hur denna process utnyttjas av människan. Människan kan använda biogas till att driva fordon, alstra el och värme och biprodukterna från processen kan användas som gödningsmedel till lantbruk. Vi gör en jämförelse mellan biogas som naturresurs och andra energikällor för att visa hur biogas kan vara en alternativ energikälla för framtiden. Uppsatsen behandlar även ett miljöperspektiv där vi analyserar hur biogasen påverkar den miljö vi lever i. Det vi vill ta reda på är om biogas är en naturresurs, nu och i framtiden, som kan nyttjas för att minska belastningen av miljön..

Lätta material med resurs- och energioptimerade processer med hög nyttjandegrad av råvarorna är i linje med dagens och morgondagens marknadsbehov. Göran Lundgren på GeLund AB i Sundsvall har precist inringat just detta genom patentet för processen att tillverka flerskiktsskivor med en ny och unik metod. Detta examensarbete är ett steg i ledet i att kommersialisera patentet genom verifiering och utvärdering av processen. Arbetet som ligger till grund för examensarbetet inleddes redan hösten 2008 med utvecklingen av den testutrustning som färdigställdes i examensarbetets första skede. Målsättningen för arbetet har varit att beskriva processen teoretiskt och att utvärdera metoden genom praktiska tester.

Syftet med följande arbete är att undersöka om barn i behov av särskilt stöd är inkluderade i Reggio Emiliainspirerade förskolor och beskriva vilket arbetssätt som används för att möta dessa barn. Arbetet behandlar Reggio Emilias pedagogiska filosofi och arbetssätt utifrån litteratur och intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger från olika verksamheter, alla med anknytning till Reggio Emiliainspirerade förskolor. Med hjälp av intervjuer vill vi belysa pedagogers syn på huruvida arbetssättet stödjer barn i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att Reggio Emilias pedagogiska filosofi stödjer barn i behov av särskilt stöd och att den pedagogiska filosofins strävan är inkludering. De specialpedagogiska insatserna är på olika sätt en viktig del i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen har en betydelsefull roll att fylla i arbetet med att stödja barn i behov av särskilt stöd, deras familjer och pedagoger..

Syftet med uppsatsen är att via beskrivningar av upplevelser och erfarenheter hos patienter med ätstörningsproblematik som erhållit bildterapi i grupp, skapa en fördjupad förståelse om den bildterapeutiska processen. I resultatet framträder hur processen gestaltats. Bildprocessen indelades i tre utvecklingsfaser med övergripande teman; avvaktande- prövande- bearbetande. En gruppindelning tydliggör hur många av patienterna som påbörjade en utvecklande process i bildterapin. För de flesta blev bildterapin en viktig behandlingsinsats där en bildprocess startade, några få stannade upp i en kontrollerande låst position. .

Studiens syfte är att utforska en musikers kroppsspråk vid instuderingen av en orkesterstämma. Detta har observerats under instuderingen av förstaflöjtstämman i fjärde satsen av Brahms andra symfoni. Studien har sin utgångspunkt i det designteoretiska perspektivet och har genomförts med hjälp av videoobservationer under repetitionsperioden av verket. Jag har även fört loggbok under processen av självobservationen. Resultatet av studien visar att de kroppsliga resurserna kan hjälpa, men också stjälpa, den musikaliska processen och dess uttryck.

Detta examensarbete handlar om kommunikationen mellan pedagoger och barn under den pedagogiska lunchen i förskola och skola sett utifrån ett genusperspektiv. Huvudfrågan som ligger till grund för examensarbetet är: Hur ser kommunikationen ut under den pedagogiska lunchen i förskola och skola utifrån ett genusperspektiv? Vårt intresse har varit att se om flickor och pojkar bemöts olika av pedagoger i förskola och skola samt att se om pedagogens tankar kring deras genusarbete stämmer överens med verkligheten. För att besvara vår frågeställning har vi använt oss av observationer på en förskolas och en förskoleklass pedagogiska måltider med fokus på pedagogen samt intervjuer med pedagogerna i fråga. Vår undersökning har vi sedan kopplat till litteratur om genusteorier, kommunikation och socialisation applicerat på samtalen som äger rum under den pedagogiska lunchen.

Syftet med arbetet är att beskriva hur pedagoger tänker kring sin användning av utemiljön i pedagogiska sammanhang. Jag vill även beskriva vilken betydelse utemiljöns utformning har för dess användning enligt pedagogerna. Jag har valt att utgå från pedagogers tankar på en traditionell förskola och en uteförskola för att se om några skillnader och likheter finns i deras tänkande. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger på den traditionella förskolan samt två pedagoger på uteförskolan.

Sammanfattning:Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur slöjdlärare ser på den kreativa processen i slöjdämnet, den så kallade slöjdprocessen, vilken funktion den kan fylla och hur den kan lyftas fram i undervisningen. För att söka svar på dessa frågor har jag intervjuat fem verksamma slöjdlärare om deras syn på processen och vilka metoder de tillämpar i sin undervisning. En genomgång av litteratur i ämnet visar att elever har svårt att förstå vad som är syftet med slöjdundervisningen. Ämnet anses inte ha betydelse varken för framtida arbetsliv eller fortsatta studier. Jag menar i den här studien att slöjdämnet, förvaltat på rätt sätt, kan ha stor relevans för både framtida studier, arbetsliv och inte minst elevernas utvecklande av självkännedom.

Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, så att de får vara med och påverka. Syftet med vår undersökning är att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar både barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollärare på fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet på olika sätt kan ta sig uttryck i miljön.

Syftet med uppsatsen är att beskriva rekryteringsprocessen och i synnerhet att identifiera avgörande faktorer i processen och dess omgivning som kan kopplas till ett talangfokus.Det vi kommit fram till är att rekryteringsprocessen påverkas av en rad faktorer som tar sin utgångspunkt i några stora samhälleliga tendenser. Dessa tendenser kräver vissa förändringar i processen som gör att orden talang, kreativitet och stjärna börjat användas som profilering för företag då syftet är att locka till sig kompetent personal från 80-talistgenerationen..

Författarna till detta arbete fick en förfrågan från den pedagogiska utvecklaren på Storvreta förskoleenhet om att förverkliga ett utav Uppsala kommuns sju rumskoncept. Rumskoncepten är ett led i Uppsala kommuns strävan efter att skapa så likvärdig utbildning som möjligt på alla kommunala förskolor. Denna rapport beskriver den process som författarna genomgick i skapandet av en utforskande sandmiljö inomhus på en förskola. I skapandet av den upplevelseprototyp som placerades på den aktuella förskolan utgick författarna dels ifrån Ett förståelsefördjupande dokument om lärmiljöer, men även från de tankar och idéer som Uppdragsgivare och Användare framförde. Det arbetssätt som författarna valde att använda för att utveckla prototypen var en Human-Centered design.

I detta arbete undersöks vad matematiklärare som undervisar Matematik A på gymnasiet anser är de största pedagogiska problemen de stöter på i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkät som delats ut på fem gymnasieskolor. Lärarna har dels fått fundera fritt kring pedagogiska problem, men även fått svara på vad de ser för problem inom tre inriktade områden som jag specialstuderat, nämligen bedömning, räknare och alternativ matematikundervisning. Jag har även undersökt huruvida det finns några skillnader i svar mellan lärare som undervisar de yrkesförberedande programmen jämfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lärarna främst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utsträckning bland de yrkesförberedande programlärarna än bland deras studieförberedande programkollegor, vilket också var den största skillnaden lärarna emellan..

Jag har arbetat med framtagningen av ett nytt pressinfosystem till SVT. Framförallt har jag undersökt hur man kan gå till väga när man arbetar arbetarcentrerat med interaktionsdesign. Processen har gått igenom flera steg, från att identifiera användargrupper och följa deras väg över webbplatsen till att identifiera nyckelfunktioner och kritiska sidor. Därefter har en design för sidan tagits fram, testats och delvis implementerats. Processen har gjort att jag har fått en tydligare bild av några best practices och testmetoder samt en fördjupad förståelse för hur arbetet med att ta fram interaktiva produkter kan se ut..