På grund av ett intresse för de olika metoder som använts för att kunna arbeta på ett effektivt sätt med barn och ungdomar, valde jag en specifik ungdomsverksamhet. Verksamheten är, på grund av sina avskiljande metoder, unik jämfört med andra ungdomsverksamheter. Stränga och klara regler samt direkta åtgärder är några av de avskiljande metoderna. Då syftet med undersökningen var att undersöka Rapatac?s syn på hälsofostran, och tillämpningen av demokratisk värdegrund i praktiken, gjordes studien i form av en kvalitativ undersökning inspirerad av narrativ teori.

Abstrakt Jakobsson, Johan (2014). ?Du och jag, Alfred? ? Elevassistenten som specialpedagogisk insats och fenomen (Student Assistant ? as a Pedagogical Action and Educational Idea). Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Bakgrund Elevassistenten som insats för elever i behov av särskilt stöd inom gymnasieskolan har ökat drastiskt. Det är ett komplext pedagogiskt fenomen som förväntas svara mot mångfacetterade problembeskrivningar. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra elevassistenten som specialpedagogisk insats och lyfta fram de pedagogiska idéer som ligger bakom fenomenet.

Studiens syfte är att belysa och analysera hur pedagoger i förskola och grundskola beskriver den handledning som de fått av specialpedagog, med målet att möta alla barn och elevers behov. Vi vill också undersöka om det finns skillnader i förskollärarnas och grundskollärarnas beskrivningar av handledningen. Det finns mycket lite forskning om vilka konsekvenser specialpedagogisk handledning kan ha för pedagogisk verksamhet, detta trots att efterfrågan på handledning i förskolan och skolan stadigt ökat under de senaste decennierna enligt tidigare forskning. Genom att använda systemteorin som redskap försöker vi förstå hur en växelverkan kan ske mellan grupp och individ och den ömsesidiga beroende som finn däremellan. Fyra förskollärare och fem grundskollärare från sex kommuner har intervjuats om hur deras upplevelse av specialpedagogisk handledning ser ut.

Syftet med studien är att undersöka om/hur förskollärare använder sig av kombinationen matematik och musik i den pedagogiska verksamheten, samt att undersöka hur de ser på kombinationen av dessa ämnen. För att ta reda på detta har observationer och intervjuer använts. Resultatet visar att de utvalda förskolorna för studien arbetar med matematik och musik kombinerat, det finns en röd tråd i hur de integrerar musiken och matematiken i verksamheten. Samtliga intervjuade förskollärarna ser kombinationen musik och matematik som något naturligt, som hör ihop och de är samtidigt hungriga att lära sig mer kring detta. Slutsatserna som kan dras av den här studien är att musik och matematik hör ihop och att det går att kombinera de två ämnena tillsammans.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur lärare och ansvariga uppfattar de lärande som sker i ett fritidshem som är inspirerat av Reggio Emilias arbetssätt. Jag har använt mig av en kvalitativ metod och genomfört två intervjuer med en verksam pedagog samt en rektor för ett specifikt fritidshem i Piteå. Intervjuerna genomfördes under april 2007 på fritidshemmet. Resultatet av min studie visar att den Reggio Emilia inspirerade pedagogiken svarar väl mot en modern kunskapssyn. Eftersom utgångspunkten är lyhördhet gentemot barnets inneboende kreativitet och skaparkraft viktiga inslag i denna pedagogiska modell är estetiska uttryckssätt samt en medveten dokumentation av de lärande som sker..

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken uppfattning föräldrar har om matemtikverksamheten i förskolan. Undersökningsmetoden har har använts är enkät för att nå ut till så många föräldrar som möjligt. Två förskolor i södra Sverige har deltagit i undersökningen. Resultatet visar att föräldrar har en del kunskap om matematikverksamheten i förskolan. Det finns även ett behov att från pedagogernas sida öka informationen till föräldrarna.

Syfte: Syftet med studien är beskriva och analysera hur några föräldrar till barn med funktionsnedsättningar inom autismspektrumtillstånd erfar sina barns skolgång. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Hur upplever föräldrarna samarbetet med skolan? Hur har föräldrarnas erfarenheter om sitt eget barn tagits tillvara? Hur upplever föräldrarna pedagogernas roll och Vad vill föräldrarna ändra på?Teori: Studien tar sin ansats ur det fenomenologiska begreppet livsvärld för att fånga föräldrarnas erfarenheter av deras barns skolgång.Metod: I studien används en kvalitativ metod med halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Tolkningsarbetet har inspirerats av den hermeneutiska tolkningsläran så till vida att det har skett en pendling mellan del och helhet i en kontinuerlig rundgång. De transkriberade intervjuerna har lästs upprepade gånger för att förstå teman ur de intervjuades levda vardagsvärld.

Meningen med musikHur medvetet används musik i förskolan pedagogiska verksamhet? Enligt läroplanen skall barnen på förskolan få möjlighet att ?kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer? och ett av exemplen som nämns i styrdokumentet är musik. I undersökningen kommer det att refereras till tidigare forskning om musikundervisningens betydelse där medvetenheten om metod och mål är centrala faktorer för en meningsfull musikverksamhet.   Tidigare forskning visar på två polariseringar där den ena polen ser musiken som något konstnärligt och estetisk medan den andra menar att musiken är en kreativ verksamhet där man ser till barnens naturliga uttal som utgångspunkten till att arbeta med musik. Vidare resoneras det om hur olika prioriteringar och brist på musikutbildning hos pedagogerna ligger till grund som några av de faktorer som hämmar musikverksamheten men också läroplanen påvisar den tidigare forskningen på inte formulerar något specifikt arbetssätt eller målsättning för musikverksamheten.Syftet med denna studie är att undersöka hur medvetet musiken används i förskolans verksamhet med fokus på pedagogernas perspektiv.Metoden för undersökningen var att samla empiriskt material genom kvalitativa intervjuer av tre pedagoger på en förskola. Genom att använda en semistrukturerad intervjuform fick informanterna möjligheten att själv reflektera kring förskolans musikverksamhet och sin egen roll i den.

Genom vårt examensarbete1 har vi för avsikt att belysa hur pedagogers talade språk kommer till uttryck i bemötandet av flickor och pojkar i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi perspektiverar och problematiserar pedagogers språk i förskolan med stöd av två, så som vi ser dem, kontrasterande teoretiska tankefigurer ? den modernistiska essentialismen och det postmodernistiska feministiska poststrukturalismen ? i syfte att visa fram olika sätt att förstå pedagogers ageranden och förhållningssätt i sitt bemötande av barnen. Vår undersökning lyfter fram pedagogers språk som en stark maktbärande faktor för barns identitetsprocesser och att pedagogers kunskap om sitt förhållningssätt möjliggör en breddning av flickors och pojkars aktionsarenor/könsroller..

En bok, en film, ett bibliotek, ett museum eller Internet innehåller ingen kunskap i sig. De är på olika sätt och i olika grad möjligheter till att producera kunskap för den person som har den kompetens som krävs för att tillgodogöra sig den. Mitt intresseområde i detta magisterarbete är hur Internet som plats kan användas i ett pedagogiskt syfte och frågeställningen lyder:Hur kan Internet som plats och Internets visuella möjligheter användas, för att utveckla ett interaktivt läromedel? Hur kan detta interaktiva läromedel utformas så att bilden blir huvudsaklig informationskälla? Mot bakgrund av frågeställningen ovan består en del av magisterarbetet av att förarbeta, planera, strukturera och skissa fram en webbsida som jag kallar Animationshuset. På denna sida ska användarna kunna lära sig enkel animation.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra åldersblandad och åldersindelad undervisning från år 4 - år 6 ur ett lärarperspektiv. Metoden som används är kvalitativa intervjuer. Materialet består av sju olika lärare på fyra olika skolor, två med åldersblandad och två med åldersindelad verksamhet. Resultatet visar att det i första hand inte handlar om vilket pedagogiskt arbetssätt man väljer när man vill utveckla dagens skolverksamhet, utan mer om hur intresserade, engagerade, flexibla, samarbetsvilliga och utvecklingsbenägna lärarna är. Slutsatsen som dras är att det är svårt eller rättare sagt omöjligt att svara på frågan:"Vilka konsekvenser får olika pedagogiska arbetssätt för elevernas utveckling?" Det beror på att det finns så många olika faktorer som påverkar resultatet..

Denna uppsats behandlar lärares perspektiv på högre undervisning med Second Life som undervisningsplattform. Second Life (SL) är en virtuell värld där olika lärosäten världen runt har egna ?öar? och bedriver olika former av undervisning. Inledningsvis beskrivs vad SL är och hur det kan användas i undervisningssyfte.Här presenteras även de frågeställningar som behandlades, vilka var:?Vilka positiva och negativa aspekter kan lärare uppleva vid användandet av SL som undervisningsplattform?? samt"Hur upplever man som lärare i Second Life skillnaderna i förutsättningar gentemot traditionell klassrumsundervisning??För att belysa problematiken gjordes litteraturstudier om olika pedagogiska modeller och teorier för undervisning i virtuella världar, undervisningsformer, bedömning samt olika typer av problem som kan uppstå.

Syftet med uppsatsen är att utforska den pedagogiska verksamheten och lekens betydelse för barn på sjukhus. Vi vill uppmärksamma att yrket som lärare och pedagog sträcker sig längre än inom skolans ramar. Med utgångspunkt i litteratur i ämnet, enkäter och intervjuer med olika aktörer verksamma inom barnavård studerar vi i uppsatsen de olika aktörernas tankar och funderingar om sitt arbete och synen på barns lek. Resultatet visar på att leken enligt informanterna är en viktig del i barns tillfrisknande. Leken i sig har en terapeutisk inverkan på barn då de hamnar på sjukhus.

Detta är en undersökning om hur elever själva visar vad de har lärt sig och hur de vill lära sig. Eleverna är de viktigaste personerna i skolan. Genom att involvera dem i denna undersökning kunde de visa hur de med det vidgade språkbegreppet genom lek och fantasi lär av varandra. Här menar jag att eleverna undersöker med dans, teater, rita och bygga med lera, hur de tillsammans bygger upp ett situerat minne och lär av varandras erfarenheter. Det är i leken tillsammans med varandra, som barn och elever bearbetar abstrakt kunskap för att göra den tillgänglig. När barn leker underlättas dessa övergångar. För att göra denna undersökning möjlig skapade jag tillsammans med eleverna en gemensam imaginär värld med hjälp av en pivå, det vill säga en brygga mellan verklighet och fantasi, Pinki. Vi tillsammans skulle hjälpa Pinki, som är en tillfällig besökare här hos oss, att lära sig matematik.Undersökningen utgår från frågeställningen:Hur kan tredjeklassare i rollen som medforskare undersöka hur det vidgade språkbegreppet genom leken kan verka som inkluderingsverktyg i en designpedagogisk undersökning?De elever som blev mina medforskare i undersökningen kommer från en skola i Stockholm och genom att analysera undersökningsresultaten med sociokulturell teori kan jag som pedagog lära mig hur eleverna ser på matematik genom att låta eleverna berätta för varandra.

Jag har velat ta reda på hur det är att arbeta med det naturvetenskapliga ämnet väder med åttaåringar. Mina utgångspunkter har varit teorier om lärande, experimentets roll för lärande och lärarens roll för lärandet. Den tematiska arbetsformen har bildat ramen för undersökning om hur barn lär om väder. Jag har intervjuat eleverna i smågrupper och det har kommit fram intressanta reflektioner från eleverna. Eleverna har uttryckt att de har lärt sig nya saker om väder. De har också uttryckt att gamla föreställningar har förändrats.