Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtänkt bemötande i kritiska och våldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för händelseutvecklingen. Ett lågaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende på ett icke-kränkande och icke-våldsamt sätt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger på tre olika särskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste året gått en tredagarskurs i lågaffektivt bemötande.

Syftet med denna studie var att studera reflektionsprocessen i fenomenet pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att intervjua sex pedagoger på tre olika förskolor som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Förskolor som arbetar inom inriktningen Reggio Emilia har pedagogisk dokumentation som ett självklart verktyg i verksamheten, det blev på så sätt naturligt att välja pedagoger som arbetar på detta sätt. Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie där vi tolkat respondenternas svar utifrån ett hermeneutiskt och reflektionsteoretiskt perspektiv. Studien visade på att pedagogerna vi intervjuade har en hög grad av medvetenhet om och insikt i vad reflektion är och vad denna stöds av.

Undersökningens syfte är att studera hur historielärare på gymnasiet berättar om berättande. Studien grundar sig därför på intervjuer med gymnasielärare i historia. Intervjumaterialet kopplas sedan för det första till retoriska begrepp, för det andra till Thomas Ziehes pedagogiska teorier och för det tredje till Peter Gärdenfors bild av människan som mönsterskapare och meningssökare. Resultatet av undersökningen visar på att lärarna i sin undervisning använder retoriska grepp av olika slag. När de berättar om vad de gör, beskriver de det emellertid inte med retoriska termer..

Syftet med examensarbetet har varit att ndersöka hur olika former av kunskap synliggörs i lärares undervisning. Vi har valt att fokusera på lärares frågor i undervisningen då frågan utgör ett av många redskap som kan används för att förmedla olika former av kunskap. För att uppfylla syftet med studien och besvara våra frågeställningar har vi studerat teorier om kunskap och lärande och tittat på olika typer av frågor och deras funktion och betydelse i undervisningssammanhang och sedan prövat dessas giltighet i praktiken. Studien är baserad på en strukturerad observationsform där vi som observatörer intog en icke-deltagande position. Observationerna genomfördes i tre klasser på två VFU-skolor (F-3) i norrort.

Undersökningens syfte är att utveckla kunskap om hur förskolebarn kan göras delaktiga i den pedagogiska dokumentationen av en bildskapande aktivitet med hjälp av en surfplatta, i detta fall en iPad. I första hand undersöks barns perspektiv på vad som sker när de dokumenterar varandras bildskapande i aktiviteten, men även pedagogers perspektiv undersöks.Empirin är insamlad på en förskola, där urvalet av informanter gällt två barn i 3-årsåldern och två barn i 5-årsåldern samt två förskollärare.Arbetet har som utgångspunkt Reggio Emilias syn på barns delaktighet i estetisk lärprocess. Den teoretiska aspekten utgörs av bland annat en sociokulturell syn på hur barn kan lära av varandra och utvecklas genom skapande med bland annat stöd av medieredskap i sin omgivning.Arbetet är en kvalitativ studie, inspirerad av aktionsforskning. Undersökningens genomförande och resultat är uppdelad i tre steg. Steg 1, där barnen får dokumentera varandra under en bildskapande aktivitet med hjälp av en iPad.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen..

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan några lärares bedömning och olika pedagogiska grundteoriers kunskapssyn samt hur de tillsammans med lärarens egen kunskapssyn påverkar bedömningen. Utifrån uttalanden från 5 stycken utvalda lärare, tillsammans med den litteratur som vi läst har vi försökt att hitta samband. Den metod som användes var enskilda intervjuer, ur vilka uttalanden kopplades till den litteratur och de pedagogiska grundteoriernas kunskapssyn. Vi ställde frågor om hur dessa personer konstruerade sina prov samt hur de bedömer och dokumenterar sina elevers lärande. Hur lärarnas bedömning påverkats av de olika teoriernas kunskapssyn och hur skolväsendet har påverkats av dessa teorier försökte sedan knytas till behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teoris olika kunskapssyner.

I samtal med andra studenter under lärarutbildningen har frågor kring fritidshemmens förankring av verksamheten uppstått såsom: hur skapas mening för fritidshemseleverna? Syftet med arbetet är således att synliggöra elevernas möjlighet till meningsskapande på fritidshemmen. I vår litteraturdel vill vi uppmärksamma faktorer som påverkar barns möjlighet att skapa mening i sin livsvärld. Detta kan ställas i relation till en stark tradition i fritidshemmen där personalens synsätt på eleverna och deras miljö hör ihop med ett modernistiskt perspektiv. Detta innebär fokus på elevens utveckling och färdigheter och att den pedagogiska miljön runt eleven inte granskas. Det postmoderna perspektivet hävdar å andra sidan att fokus bör ligga på själva processen och på vad som händer i elevens tankar ?just nu?.

Vad det är som händer inom hälso- och sjukvårdssektorn är ett frågetecken, då vissa chefer blir ut- och inrullade i landstingens verksamheter. En vårdcentral har fått anlita konsultbolag för att kunna rekrytera en ny chef till sin verksamhet, då de misslyckat med rekryteringen själva. Idéer om New public management har börjat implementeras i landstingen, vilket betecknar den offentliga sektorns omvandling till att arbeta med företagiserade metoder gällande dess organisering och styrsätt. De nya arbetsmetoderna inom hälso- och sjukvårdssektorn har setts orsaka attitydproblem. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur ledningsarbetet inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer har kommit att påverkas av idéer om New public management.

Syftet med den här studien är att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rådande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av läroprocesser, samt hur dessa ställer sig till Lgr11. Genom undersökningen åskådliggörs olika typer av argument som talar för att i ämnet svenska låta det pedagogiska upplägget bygga på teori såväl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli än mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet. .

Bakgrund: Tidigare forskning visar att vistelse i natur kan bidra till förbättrad hälsa och att det finns ett samband mellan människors aktivitetsnivå, psykiska hälsa och tillgång till naturmiljöer. Idag startas allt fler verksamheter både inom privat företagande och inom offentlig regi där natur används som en resurs för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Eftersom fenomenet är ganska nytt saknas beskrivningar av området. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur natur och hälsofrämjande arbete bedrivs av olika aktörer i Sverige. Metod: Kvalitativ ansats valdes som datainsamlingsmetod.

 SammanfattningVårt syfte med den här studien har varit att studera vilka föräldraroller som framträder inom en föräldrakooperativ förskola beroende på tid och plats. Vi ville även undersöka om barnen handlar annorlunda när föräldrarna är närvarande i verksamheten i jämförelse med när deras föräldrar inte är det. För att undersöka vilka roller som framträder i ett föräldrakooperativ har vi genomfört fyra föräldraintervjuer samt observerat fem dagar på ett föräldrakooperativ. Denna studie visar att det framträder tre olika föräldraroller samt att de förekommer på olika platser. Studien visar även utifrån observationer och intervjuer att en del barn handlar olika när föräldern är närvarande i jämförelse med när de inte är det.

Ett flertal undersökningar i Skolverkets regi har de senaste åren visat på en negativ utveckling avseende elevers kunskaper och inställning till matematik ? ett ämne som allt oftare upplevs som svårt, tråkigt och verklighetsfrämmande. Jag har i denna utredning undersökt ett möjligt tillvägagångssätt för hur man som matematiklärare kan bryta denna utveckling, nämligen tillämpning av ämnesintegrering mellan matematikämnet och gymnasieprogrammens karaktärsämnen ? ämnen som eleverna ofta hyser ett större intresse för och mer konkret upplever ett mål och syfte med. Mitt syfte har varit att utreda vad en sådan ämnesintegrering innebär, om det kan vara en gynnsam undervisningsmetod som inspirerar eleverna och ökar deras motivation och intresse för matematik samt hur man praktiskt kan realisera ämnesintegreringen.För att besvara mina frågor har efterforskningar i befintlig litteratur och övriga pedagogiska publikationer i frågan kompletterats med enkätundersökningar och/eller intervjuer med såväl matematik- och karaktärsämneslärare som elever.

Studiens syfte har varit att undersöka förskollärares arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan och hur barns delaktighet kommer till uttryck i denna. En bakgrund till studien är de krav och riktlinjer förskollärarna har att utgå från i dokumentationsarbetet i förskolan.   Pedagogisk dokumentation är idag en spridd dokumentationsform som har sitt ursprung i den norditalienska staden Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Syftet med denna är att synliggöra barns lärprocesser och för att utveckla kvalitén i verksamheten.   Studien genomfördes genom intervjuer med förskollärare på tre olika förskolor, där de säger sig arbeta med pedagogisk dokumentation.   Resultatet av studien visar att förskollärarna använder pedagogisk dokumentation i sitt arbete för att fördjupa förståelsen för barns lärande, men också för att utveckla verksamhetens kvalité. En tydlig bild utifrån förskollärarnas uppfattningar och ord är att förskollärarna använder den pedagogiska dokumentationen i projektarbeten. Jag har också kunnat utläsa från resultatet att skillnader och likheter finns mellan de tre förskolorna när barns delaktighet kommer in.

Bakgrund: Språkets utveckling är det mest betydelsefulla i ett barns liv, vilket ger identitet och tillhörighet i en gemenskap. Detta kan i dagens samhälle vara ett problem för barn med grav språkstörning. Eleverna i studien har börjat sin skolgång i en tal- och språkklass där målet är att de så småningom skall inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar elever med grav språkstörning har att inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Undersöknngen har genomförts med utgångspunkt i hur det pedagogiska arbetet bedrivs med elvernas fortsatta tal- och språkutveckling och kunskapsutveckling, samt hur pedagoger och elever beskriver den sociala utvecklingen, dvs interaktionen mellan eleverna och deras lärare/klasskamrater.